Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskaperna i den individuella läsningens funktion i årskurs 1–3 samt de möjligheter och svårigheter momentet kan föra med sig. Empirin tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare, för att studera deras åsikter och tankar kring enskild läsning. Studiens resultat påvisar ett centralt samband mellan betydelsen av olika läskomponenter, motivation och lärarens didaktiska medvetenhet. Med hänsyn till detta kan den individuella läsningens relevans ses som situationsbaserad. Dess funktion varierar beroende på syfte och omkringliggande faktorer, där läsutveckling sällan tycks stå i fokus. Studien utmynnar i en slutsats om att den enskilda läsningen, oavsett syfte och funktion, främst gynnar de elever som har kommit en bit i sin läsprogression.

<p>Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV. Samtliga mått visar på en statistiskt signifikant förbättring. Studien påvisar att KBT-behandlingen för social fobi för de aktuella individerna ledde till en markant förbättring av deras socialfobiska besvär.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.</p><p>Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.</p><p>Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.</p><p>De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar. Utformningen av ordvalen och formuleringarna i undersökningens individuella utvecklingsplaner var inte helt i enlighet med Skolverkets (2008) riktlinjer att utgå tydligt från målen att sträva mot, elevernas intressen och starka sidor. De tänkbara konsekvenserna för eleverna tolkas därför inte vara det mest ultimata för den bästa möjliga kunskapsutvecklingen. Att skriva fram elever i den individuella utvecklingsplanen är en svår uppgift och något lärare överlag bör få utbildning i.</p>

<p>Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att genom intervjuer försöka ta reda på hur man som lärare kan utforma det bästa utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat på viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstå. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar på är hur barnet trivs, om den är trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framåt våren även fokuserar på barnets språkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstår har visat sig vara allt från vårdnadshavarnas inställning till lärarens inställning i olika avseenden. Slutsatsen vi har kunnat dra är att det inte går att använda sig av en universell mall för utvecklingssamtal då både lärare och elever är olika. En mall fungerar särskilt inte i förskoleklassen, som vi insett är en väldigt speciell verksamhet som gör att utvecklingssamtalet får en speciell karaktär.</p>

No description available.

<p>Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att </p><p>beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar </p><p>på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon </p><p>alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en </p><p>idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en </p><p>alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare </p><p>är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med </p><p>idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av </p><p>alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett </p><p>stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur </p><p>mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i </p><p>ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på </p><p>alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk </p><p>synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i </p><p>föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten </p><p>hos ungdomar.</p>