<p>I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.</p><p>Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden.</p><p>Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande.</p><p>Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande.</p><p>Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts.</p><p>Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.</p>

<p>Det mest använda sättet<strong> </strong>för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag. Utifrån respondenternas svar kommer vi lyfta fram de fakta som vi anser relevant för att förklara belöningssystemet och hur personalen motiveras. Vi har lagt motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Vi diskuterar intervjuerna från empirin i analys avsnittet. Efter vår undersökning anser vi att vi har fått en bra bild av hur belöningssystemen fungerar i respektive företag. Vi ser att säljarna i Call-Up motiveras främst av finansiella belöningar medan säjarna på Länsförsäkringar motiveras mer av icke-finansiella belöningar. Varför säljarna i de olika företagen ser så annorlunda på belöning tror vi beror på att de har olika mål i sitt arbete.</p>

<p>This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme.</p><p>The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience.</p><p>The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala.</p><p>Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser.</p><p>Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.</p>

<p>Abstract</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.</p><p>Metod</p><p>Den metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet. Samtliga lärare efterfrågade gemensamma prov vid främst inplacering, men även under läsårets gång. Lärarna föreslog ett utökat samarbete inom arbetslaget, tydligare och konkreta mål och nivåer, samt ett enklare språk i bedömningsförfarandet för att utveckla bedömningarna på programmet. Lärarna såg stora fördelar med att eleverna själva bedömer sin egen förmåga, men elevernas varierande skolbakgrund och det faktum att målen kommuniceras på elevernas andraspråk, gör bedömningarna svåra.</p>

<p><strong></strong></p><p>Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.</p><p> Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.</p><p> </p>

<p>Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.</p><p>För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.</p><p>Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.</p>

<p>Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.</p><p>För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken.</p><p>Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar.</p><p>Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse.</p><p>Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan.</p><p>Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling.</p> / <p>This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP.</p><p>I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school.</p><p>In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality.</p><p>The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers.</p><p>The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches.</p><p>Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.</p>

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund. I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.

This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme. The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience. The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall. / Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala. Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser. Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.