This an explorative interview study of the information-seeking behaviour of a group of antique dealers. Using a qualitative approach, the aim of the study is to gain a deeper understanding of how antique dealers describe their search for information. This is accomplished using semi-structured interviews. The transcriptions of these interviews were analyzed using the theory constructed by Leckie, Pettigrew and Sylvain (1996) to describe the information seeking of professionals. Previous studies have elucidated the information-seeking behaviour of other professionals within the arts sector. Our findings build upon those findings and specifically examines the informationseeking-behaviour of antique dealers in relation to various factors affecting their practices. The results of this study reveals several implications of what precedes an information search, as well as the procedure of information seeking for antique dealers. These implications include factors such as experience, workplace and assignments. In addition to this, differing views on knowledge were expressed by the respondents which reflected the depth of their tasks. Further findings were made regarding information as a commodity where information is regarded as something valuable. In conclusion antique dealers’ information-seeking behaviour shifts depending on contexts and further research is essential in several areas of this study.

This master thesis states the following questions: Is it easy or difficult to retrive information from a mobile phone manual? How can the search process be described among user for a mobile phone manual? What similarities and differeces can be identified between users? Arhe there any variables that affect search performance such as reading skills or technical domain knowledge? Eight mobile phone users participated in an empirical observation and the scope was to find information in a paper version of a mobile phone manual according to given tasks. The results shows that some users has problems to retrieve information due to that the correct page in the mobile phone manual could not be located. The results show that the user is using several search strategies, for example the table of contents and the index, when trying to locate information. The results also revel that the user initiates multiple search steps before the correct information can be located. The thesis discusses how a manual could be designet to make information easier to find.

Söktjänsten på Gula Sidorna innefattar sökningar på produkter, varor och tjänster och där görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjänsten och syftet med studien är att fastställa vilka dessa problem är och om systemet med språkteknologiska metoder kan förbättra träffarnas relevans, omfattning och rankning. Studiens huvudsakliga frågeställning är om det är möjligt att med språkteknologiska metoder förbättra sökningen på Gula Sidorna med avseende på träffarnas relevans och täckning samt rankning av dessa träffar, och vilka språkteknologiska metoder som i så fall mest höjer systemets kvalitet utifrån användningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen. Genom lingvistisk analys av en månads sökordssökningar på www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrån hur väl träffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrån teorier om språkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem långsiktiga lösningar presenterades och dess effekter på prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nämnda förbättringsförslag som grund gavs förslag på hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbättras. Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hälften av de identifierade problemen. Dock krävs vidare studier för att säkerställa att de långsiktiga lösningarna inte orsakar fler problem än de löser.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter. 21 texter hämtades från sökmotorn Google via sju olikasökningar. Försökspersoner har därefter fått läsa texterna och svara på frågor kring hur de upplevde dem. Alla automatiska läsbarhets och idédensitetsmått ser ut att ge viss indikation på hur en text upplevs av försökspersonerna och därigenom påverka vilka texter som föredras, även antalet ord i en text ser ut att vara en viktig indikator här. / In todays society it is common to use the Internet to search for and take in information, it is often a quick and easy method. For people with language problems it is not always as easy, todays major search engines do not take the readability of a text. One way to help peope with such needs is to sort the search result by readable the are according to automatic readability-measures. There's a risk that such re-ordering of the results will promote results containing less information or even being irrelevant to the search. The purpose of this study is to examine the relationship between readability, content and relevance in order to, in the future, produce algorithms aimed at finding texts with a good readability for people with or without a reading disability. Three searches were made with Google, collecting seven texts in Swedish per search. The subjects read texts from the searches and answered questions about their experience of them. All automatic readability and content measures seem to give some indication of how a text was experienced and therefore seem to affect which text is preferred, even the number of words seem to be an important indicator.

The aim of this study is to ascertain where pupils in primaryschool search for information when they have a specific question to answer. I also question how they explain their choice, how they perceive the results of their search process and what perceptions librarian and teachers hold regarding students' informationretrieval. I focus in particular on how the pupils’ made their choice: nonfiction books contra the Internet in order to discover whether orn ot Internet has, by and large, replaced nonfiction books for pupils.The empirical data was collected through interviews with fourpupils, their teacher and their school librarian. The material has beenanalysed and interpreted based upon Carol C. Kuhlthaus´ teachingmodel and previous research. The results of my study indicate that nonfiction books have lost theirr elevance in terms of pupils' information retrieval. Pupils’ firstchoice when searching for information is Internet. Howevernonfiction material has still an important role to play. Many slowreaders or readers who are generally uninterested in reading fiction choose to read nonfiction for pleasure. Reading nonfiction also improves reading skills and in particular reading comprehension. Moreover all pupils must learn how to read for information and to understand what they are reading before they are able to navigate the more advanced texts used on Internet. Thereby it is possible to explain a demand for well written nonfiction literature both now and in the future.

I vår studie presenteras nationell och internationell forskning inom fältet för arbete med informationskunskap i skolan. Vårt syfte är att belysa frågorna: Vad säger forskningen om informationskunskapsundervisningen i lågstadiet? Vad säger forskningen om ansvaret att utbilda eleverna i informationskunskap? Vårt fokus var att i första hand använda oss av forskning som inriktats på lågstadiet. Det visade sig dock i våra databassökningar och manuella sökningar att det fanns ytterst lite forskning som var riktad mot målgruppen. Vi har därför valt att utvidga vårt material och inkludera forskning som genomförts med äldre elever. Forskningsresultaten visar att det föreligger problem med att undervisningen i informationskunskap är uppdelad på flera olika ämnen. Dessutom menar forskningen att informationssökningen som är en del av informationskunskapen osynliggörs och att skolans undervisning har för stort fokus på källkritik. I diskussionsdelen lägger vi fram förslag på hur lärare kan arbeta med informationskunskap och förslag på framtida forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare menar att de integrerar informationssökning och källkritik i gymnasiets svenskämne och frågeställningarna som formulerades i relation till syftet är inriktat mot de didaktiska hur- och vad-frågorna. För att besvara dessa frågor och uppfylla syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Resultatet visar att lärarna integrerar informationssökning och källkritik i nästan hela svenskämnet med en särskild betoning på argumenterande texter och vetenskapligt skrivande. Det framkommer även att lärarnas ambitioner är att eleverna ska ges mer eget ansvar i takt med att de tar sig längre i utbildningen, men med detta följer utmaningar eftersom det ställs högre krav på läraren att kontrollera hur eleverna har behandlat informationen. Vidare används olika typer av verktyg i undervisningen kring informationssökning och källkritik. Samtliga lärare använder i störst utsträckning skolans datorer för informationssökning och källkritik, medan användning av fysiska böcker och bibliotek varierar mellan lärarna. / <p>Svenska</p>

The aim of this bachelor thesis is to examine the digital media landscape's requirements for information skills as they are reflected in the governing documents regulating activities in school libraries. This is done through a content analysis based on a theoretical framework, derived from Media and Information Literacy (MIL), that examine the existence of central concepts and how they are presented. The study concludes that the central concepts of information retrieval and digital literacy is a common occurrence within governing documents regulating school library activities. This is expressed in the governing documents through wordings that aim to promote students' competencies and abilities, their learning, and the planning of school library activities. The critical assessment of search is, however, barely visible among the curricula. Although it can be discerned in between the lines of the governing documents. Information literacy is prominent in the documents and is described as a basic ability in a modern information society and for an active citizenship. The role of school libraries in relation to MIL must coincide with its role for developing students' reading and language skills. The study shows how school libraries are attributed to several roles related to MIL. The school librarian is described as an information expert, a teacher or pedagogical resource, an initiator in MIL, as well as being responsible for MIL-training for colleagues.

Introduction. Crises of faith are major cognitive gaps. This investigation discerns the function of information use in responding to crises of faith in addition to exploring the information-related context of the LDS church. Mormons are thought to have an especially difficult time disaffiliating from their religion yet depend heavily on information seeking and use for their decision to do so. Method. Narrative analysis of 34 episodes of the Mormon Stories podcast that delineate church members’ crises of faith. Episodes were transcribed and coded for analysis. Analysis. Qualitative analysis was performed on the data to uncover the applicability of Chatman’s theories of small worlds and information poverty to the LDS church as well as to reveal the sense-making process involved in a faith crisis. Results. It was possible to see elements of small worlds and information poverty in Mormonism. Information was found to be used in response to faith crises. Conclusion. The LDS church operates an extremely closed information environment which hinders members’ information seeking on church matters. Ex-Mormons use information in response to crisis by factising new knowledge in addition to deciding to disaffiliate from the faith or from religion in general. This is a two years Master’s thesis in Library and Information Science. / Introduktion. Individers tvivel om deras religiösa identitet är svåröverkomliga kognitiva klyftor. Den här uppsatsen utreder informationsanvändningens roll i bemötandet av tvivel. Ytterliga utforskas Mormonkyrkans informationskontext. Mormoner anses ha det speciellt svårt att lämna sin religion men är högst beroende av informationssökning- och användning inför deras beslut. Metod. Narrativ analys av 34 avsnitt av podcasten Mormon Stories som behandlar medlemmars tvivel om sin tro. Avsnitt transkriberades samt kodades inför analysen. Analys. Källmaterialet analyserades med kvalitativa metoder för att skönja om Chatmans teorier om small worlds och information poverty kan appliceras till Mormonkyrkan. Utöver detta analyserades tvivlens gång med Dervins teori om sense-making. Resultat. Aspekter av small worlds och information poverty kunde urskiljas inom Mormonkyrkan. Medlemmarna använde information för att både bemöta och lösa frågor kring tvivel. Slutsats. Mormonkyrkan företar sig en extremt konservativ syn på information vilket som hindrar medlemmars informationssökning. Före detta mormoner använder information för att hantera sin kris genom att skapa nya fakta om världen samt genom att ta beslutet att avsäga sig medlemskap eller religiositet i allmänhet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur svensklärare på gymnasiet resonerar om digital informationssökning och hur digital informationssökning inkluderas i deras undervisning. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras strävan efter livslångt lärande och delaktighet i det demokratiska samhället. En parameter som anges är förmågan att söka sig till och ta ställning till information (Skolverket, 2021a). Inom lärarkollegium är det dock inte självklart vilket ämne som ansvarar för att utveckla elevernas förmågor inom digital informationssökning. För blivande ämneslärare inom svenska på gymnasiet är det därför av intresse att undersöka vilket ansvar svenskämnet tar och har inom digital informationssökning. För detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju lärare verksamma inom Malmö stad, varav sex stycken undervisar i svenska på gymnasiet och en i svenska som andraspråk på Komvux. Att avgränsa urvalet till lärare verksamma inom Malmö stad har gjorts med hänsyn till att detta arbete kommer att fungera som underlag för aspekter som undersöks vidare i forskningsprojektet “Skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken” (Godhe, 2020).  I bakgrunden redogörs för svenskämnets syfte inom gymnasial utbildning samt definitioner av begreppen information, informationssökning samt sökkritik. Därefter följer en genomgång av studiens teoretiska ramverk vilken innefattar begreppen stöttning och New Literacy, utifrån en sociokulturell syn på lärande, samt en schematisk modell av digital informationssökning. Resultatet leder vidare till slutsatser som relateras till tidigare forskning inom digital informationssökning. Analysen och tolkningen visar på att det råder en stor samstämmighet mellan deltagarna gällande deras förståelse av vad digital informationssökning innebär. Resultatet visar även att källkritik har en tendens att dominera undervisningen. Lärarna belyser ett behov av att kontrollera elevernas informationssökande och undviker moment med fri digital informationssökning. Detta kan både ses som begränsning och stöttning. Utifrån resultatet görs en reflektion över vilken plats digital informationssökning har inom svenskämnet på gymnasiet tillsammans med förslag på potentiella metoder för att förstärka närvaron av digital informationssökning inom svenskämnet.