The study aims to investigate student’s attitudes and experiences of information retrieval on the Internet, as tools for learning. I have been interested of their own views about their own knowledge and experience in the subject, information seeking on the Internet. The focus is on what they perceive as problematic, what skills they consider they have and what needs they have in terms of teaching. Data were collected via questionnaires. About 200 students at the second year in high school have been asked about the problems and difficulties they have within seeking on the Internet. The study is especially framed within a sociocultural perspective of learning. The study aims to answer following questions: Do the students think that they, in a concentrated way, can orient themselves and seek information on the Internet? Do the students think that they had received education in information seeking on the Internet? Do the students think that they need more skills in information seeking on the Internet? The result shows that this millennial generation see themselves as competent users of the Internet, the World Wide Web (www). Young people are attracted by working with the computer as tool for learning, while teachers may feel that the boundary between school and leisure time is small. The students have a sense of success in every moment of internet seeking. Pupils and teachers have different skills on the Internet. This applies to teachers gain knowledge of it and how to teach the skills students need. Since the computer is a common tool in our workplaces in the community, is it important for the school to prepare the students for the future. It is important for all educators in the school, individually and jointly to reflect on the information that will contribute to the student's own knowledge creation and in what way.

Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning.  Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag.  I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

Code Search is one of the most common tasks for developers. The open-source software movement and the rise of social media have made this process easier thanks to the vast public software repositories available to everyone and the Q&A sites where individuals can resolve their doubts. However, in the case of poorly documented code that is difficult to search in a repository, or in the case of private enterprise frameworks that are not publicly available, so there is not a community on Q&A sites to answer questions, searching for code snippets to solve doubts or learn how to use an API becomes very complicated. In order to solve this problem, this thesis studies the use of natural language in code retrieval. In particular, it studies transformer-based models, such as Bidirectional Encoder Representations from Transformers (BERT), which are currently state of the art in natural language processing but present high latency in information retrieval tasks. That is why this project proposes a multi-stage architecture that seeks to maintain the performance of standard BERT-based models while reducing the high latency usually associated with the use of this type of framework. Experiments show that this architecture outperforms previous non- BERT-based models by +0.17 on the Top 1 (or Recall@1) metric and reduces latency with inference times 5% of those of standard BERT models. / Kodsökning är en av de vanligaste uppgifterna för utvecklare. Rörelsen för öppen källkod och de sociala medierna har gjort denna process enklare tack vare de stora offentliga programvaruupplagorna som är tillgängliga för alla och de Q&A-webbplatser där enskilda personer kan lösa sina tvivel. När det gäller dåligt dokumenterad kod som är svår att söka i ett arkiv, eller när det gäller ramverk för privata företag som inte är offentligt tillgängliga, så att det inte finns någon gemenskap på Q&AA-webbplatser för att besvara frågor, blir det dock mycket komplicerat att söka efter kodstycken för att lösa tvivel eller lära sig hur man använder ett API. För att lösa detta problem studeras i denna avhandling användningen av naturligt språk för att hitta kod. I synnerhet studeras transformatorbaserade modeller, såsom BERT, som för närvarande är den senaste tekniken inom behandling av naturliga språk men som har hög latenstid vid informationssökning. Därför föreslås i detta projekt en arkitektur i flera steg som syftar till att bibehålla prestandan hos standard BERT-baserade modeller samtidigt som den höga latenstiden som vanligtvis är förknippad med användningen av denna typ av ramverk minskas. Experiment visar att denna arkitektur överträffar tidigare icke-BERT-baserade modeller med +0,17 på Top 1 (eller Recall@1) och minskar latensen, med en inferenstid som är 5% av den för standard BERT-modeller.

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.

The aim of this master’s thesis is to examine how libraries can organize their collections in terms of library shelving and displays and to what extent these activities stem from a desire to create a user-friendly library. The thesis is based upon a case study of Arkenbiblioteket in Sweden and the material consists of a literature study and qualitative, semi-structured interviews with three librarians at Arkenbiblioteket. The theoretical framework consists of theories on information-seeking behavior, classification and displays. These theories form the basis of the analysis of the empirical material.The main reason for the changes in shelf arrangement at Arkenbiblioteket was a desire among the library staff to create a user-friendly library. Their experience of the previously used SAB classification system was that it was outdated and suited neither the collection nor the users’ information-seeking behavior. Many Swedish libraries have recently decided to change from SAB classification to the internationally used Dewey decimal classification. This, however, was not an option for Arkenbiblioteket as the staff believed that DDC, with its classification’s notation based on Arabic numerals, was likewise ill-suited for their users. As a result they created their own classification and shelving system using text in plain and colours for each category. Furthermore, the staff at Arkenbiblioteket focuses on library displays with commercial inspiration from bookshops. They work with face-front displaying techniques to inspire users. In conclusion, both the new shelving system and the library displays are designed to suit the users and their information-seeking behavior, whether they are conducting a specific search or merely browsing. The feedback from users on the new shelving system has been mainly positive.This study is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs.   COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information.   CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget.   SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov.   GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom.   SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser.

The thesis aim is to get an understanding of how Uppsala University Library teaches about information searching and with this gain an insight on positive and working aspects in the teaching and how it can be developed for the better. To achieve these aims, three didactic questions were used as an overall theme and as a base for the research questions. These questions consisted of what (content), how (methods) and why? (goals and purposes). The methods consisted of observations and semi-structured group interviews that were conducted from December 2017 to April 2018.  Another method that was used is a directed content analysis of legal texts and guidance documents that the informants deemed important for their work. In regard of what, the result showed that lectures were more basic on earlier semesters, and more advanced later into the education. The content was also adapted to students by subject-specific databases, search examples and exercises that reflected students’ subject, future profession and everyday life. However, I could also see signs of less adaption in some search examples and because certain content was more frequent and used on several occasions. For example, many lectures focused on going through databases, source evaluation, reference management, various types of material and the meaning of scientificity. Also, many informants meant that they were generalists and did not have time to familiarize themselves with students' subject in a greater extent. In the question how, it became apparent that active actions were frequent as well as adaptation in teaching. This was shown in the form of exercises, own search time, regular use of questions and that an active dialogue occurred with students and was deemed important. Various rhetorical aspects of the teaching were that the frequent use and need of computers made the informants’ eye contact and body language less apparent and limited. The informants often seemed well prepared on the content. Some exceptions from this occurred a few times where some signs of uncertainty in body language and speech were shown. In regard of this, most informants indicated that they had sufficient planning time; however, they could also have other tasks that took priority. Regarding the question why, many goals and purposes could be identified. The most common ones focused on information sources. Many informants, law texts and guidance documents emphasized the importance of getting knowledge about different types of materials, their advantages and disadvantages, using appropriate databases and to being able to search, evaluate and find information. The conclusions of the thesis are that the informants recognize and use many positive and working aspects that pedagogical literature and research says is important. Some examples are that they adapt the content in various ways to the students, let the students be active under the lessons, ask many questions, use evaluations and integrate guidelines. Regarding how the teaching could be developed, a conclusion is that it could be more adapted, advanced and more subject-specific if there was more time for librarians to teach and plan lectures. This could also contribute to a better relationship with the students, more time for collaboration with their teachers, being able to develop pedagogical methods and become familiar with the student’s subject. To achieve this, it could be appropriate that some librarians have a more dedicated role as well as prioritized tasks as library educators. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Bakgrund: I kompetensbeskrivningen för barnmorskor beskrivs förmågan att involvera anhöriga i samråd med patienten. Detta för att möjliggöra bästa möjliga vård och hälsofrämjande faktorer. Eftersom partners delaktighet i barnafödandet anses ha positiv betydelse för kvinnan och barnet bör barnmorskan även fråga fadern om hans upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva var och vad nyblivna fäder söker efter för information på internet, relaterat till barnafödande, samt hur denna information upplevs.  Metod: Datainsamlingen utfördes genom nio semistrukturerade intervjuer med nyblivna fäder. Studiens analys utfördes enligt en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som resulterade i fem kategorier. Resultat: Fäder använde internet för att få svar på sina frågor och funderingar kring graviditet, förlossning och föräldraskap. Informationen skapade en känsla av bekräftelse, trygghet, gemenskap samt fick fäderna att känna sig mer förberedda. Fäderna sökte information på faktasidor, forum, appar, poddar, youtube, ljudböcker och vetenskapliga artiklar.  Slutsats: Det framkom att fäder inte tog upp sina frågor och funderingar med barnmorskan och därför sökte på internet. En medvetenhet om detta kan underlätta för barnmorskan att göra fadern delaktig, genom att tillgodose faderns informationsbehov samt rekommendera tillförlitliga internetsidor för informationshämtning. / Background: The competence description for midwives describes the ability to involve relatives in consultation with the patient. This is to enable the best possible care and health promoting factors. Since partner´s participation in childbirth is considered to have a positive impact on the woman and child, the midwife also should ask the father about his experiences. Purpose: The purpose was to describe where and what kind of information fathers to newborn infants are searching for on the internet, related to childbirth, and how this information is experienced. Method: The data collection was conducted through 9 semi-structured interviews with fathers to newborn infants. The study's analysis was performed according to a qualitative content analysis with inductive approach that resulted in 5 categories. Results: Fathers used the internet to answer their questions and concerns about pregnancy, childbirth and parenthood. The information created a sense of affirmation, security, community and made the fathers feel more prepared. The fathers sought information on fact pages, forums, apps, podcasts, youtube, audiobooks and scientific articles. Conclusion: It emerged that fathers did not express their questions and thoughts which resulted in them searching information on the internet. An awareness of this can help the midwife to involve the father, by meeting the father's information needs and recommending reliable internet sites for information retrieval.

The purpose of this bachelor’s thesis is to explore the information practices present in hobby genealogy. The thesis uses a qualitative content analysis to analyse two popular Swedish genealogy magazines published between 2016 and 2019. The study investigates the information sources, objects, competences and emotions that the practice is built on. Our theoretical framework is centred around Reckwitz’ ideas of practice theory (2002), and the practice theory model introduced by Shove, Pantzar, and Watson (2012). The study finds that the information practices within hobby genealogy are heterogenous and extensive, and that information is a central part of the practice. The study also finds that emotions and motivations are important parts of understanding how the practice is maintained.