Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Denna studie handlar om kompetensutvecklingen kring kundbemötande för medarbetare på ett svenskt internationellt företag. Kundbemötande är av betydelse för företag i anseende av marknadsvärde och konkurrens. Det är därför viktigt för företag att dess personal är kompetent när det kommer till kundhantering. Studiens syfte är att bidra med kunskap om kundtjänstmedarbetares kompetens om kundbemötande. Därmed vill studien åskådliggöra hur medarbetarna hanterar kunder samt hur kompetens kring detta tas till vara och utvecklas inom företaget. Studien har reflekterat över angränsande tidigare forskning och har tagit stöd i detta till våra teoretiska utgångspunkter men även metodologiska val. Denna studie använder Tannenbaum, Beard, McNall och Salas (2011) modell för informellt lärande för att illustrera och tolka kundtjänstmedarbetarnas lärandeprocess. Semistrukturerade intervjuer med fem informanter har använts som datainsamlingsmetod för att komma fram till studiens resultat.  På den observerade arbetsplatsen återger informanterna att de lär sig om kundbemötande främst genom egna erfarenheter med en process som går att tolka som informellt lärande med hjälp av Tannenbaum et al. modell. De beskriver även hur de introduceras till företagets värdegrund vid anställning. Denna skildrar hur företaget vill att medarbetare agerar som medmänniskor. Informanterna menar därför att det finns ett underförstått sätt som företaget vill att kundbemötande ska ske på.

Personliga tränare befinner sig otaliga timmar på gymmet där samhällets hälsointresse och normerna kring hälsa och träning är påtagliga. Dessa normer, ideal och förväntningar som finns i denna kontext villkorar lärandet och kan därmed forma och påverka de personliga tränarna. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur personliga tränare talar om normer i gymkontext och hur dessa normer påverkar dem. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är en kombination av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där teorierna om praktikgemenskaper och symboliskt kapital är en del av. De två synsätt på hälsa som presenteras är ett holistiskt hälsoperspektiv samt ideologin hälsism. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär där insamling av material skett genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt fem yrkesverksamma personliga tränare. Studien har utgått från ett abduktivt arbetssätt och resultatet analyserades och sammanställdes genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att normer kring hälsa är tudelade. De personliga tränarna talade om att gymdeltagarnas syn på hälsa är en strävan efter att uppnå extrema kroppsideal. Samtidigt talade de personliga tränarnas om att deras egen hälsosyn var mer övergripande och med tyngdpunkt på välbefinnande. Det framkom även att personliga tränare förväntas “leva som de lär” då gymdeltagarna har förväntningar på att de ska leva hälsosamt och ha en hög fysisk förmåga och kunskap kring träning och hälsa. Det framkom även att normer skapas av olika aktörer på gymmet, både personliga tränare, gymägare och gymdeltagare. Slutsats: De personliga tränarna talade om att normer kring hälsa, kroppsideal och träning på gymmet är skilda gymdeltagare och personliga tränare åt. Ytterligare en slutsats är att både personliga tränare, gymdeltagare och gymägare påverkar kulturen och därmed är alla tre aktörer skapare av normerna som villkorar det informella lärandet. / Personal trainers are spending countless of hours at the gym where the society's health interests and the norms around health and fitness are obvious. These norms, ideals and expectations that exists in this context reserve the learning conditions and can therefore shape and affect personal trainers. Aim: The study aims to illustrate how personal trainers talk about norms in gym context and how these norms affect them. Theoretical framework: Thetheoretical framework is a combination of a socio-cultural perspective on learning, where the theories of communities of practice and symbolic capital are an extension. The health theories presented is a holistic health perspective and healthism. Method: The studies method is of qualitative character where the collection of materials made by two semi-structured focusgroup interviews with five professional personal trainers. The study is based on an abductive approach and the results were analysed and compiled by a conventional qualitative contentanalysis. Results: The result showed that the norms around health is bisectional. The personal trainers talked about gym attendants approach to health as of a pursuit of extreme body ideal. At the same time the personal trainers talked about that their own view of health was comprehensive with an emphasis on wellness. It also emerged that personal trainers are expected to "live as they learn" when the gym attendants have expectations of them to live healthy and have a high physical ability and knowledge about exercise and health. It also emerged that the standards created by various participants in the gym, both personal trainers, club owners and gym attendants. Conclusion: The personal trainers talked about norms concerning health, body ideal and exercise at the gym as a difference between gym participantand personal trainers. Another conclusion is that both personal trainers, gym participants and club owners affects the culture and thus all three actors are creators of norm conditioning informal learning

Denna studie undersöker erfarenhetens betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att det i Sverige råder en ”poliskris” då erfarna och kompetenta poliser lämnar sin tjänst av andra skäl än pension. Svenska polisförbundet (2017) menar att förlusten av erfarna poliser medför konsekvenser för ett effektivt utfört polisarbete. Vad betyder då förlusten av erfarna kollegor utifrån ett lärandeperspektiv? Föreliggande examensarbetes syfte är att undersöka polisers upplevelser av yrkeserfarenhetens betydelse för lärande i arbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och använde sig av intervjuformen fokusgruppintervju för att samla in data. Analysmetod var en kvalitativ innehållsanalys och bearbetad data tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att yrkeserfarenhet inom yrkesutövningen är betydelsefull för lärande, både för egenupplevda erfarenheter och genom att kollegors erfarenheter och yrkeskunskaper bidrar till eget lärande. Studiens slutsats är att erfarna poliser behövs i tjänst; om de slutar är det en förlust för verksamheten utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv.

Användarutbildning är en viktig faktor vid affärssystemsimplementation, eftersomdet kan bidra till att företag når önskade fördelar med sitt nya affärssystem. Därför är användarutbildning en betydande faktor under hela affärssystemsimplementationen från pre-implementationen till post-implementationen. Trots användarutbildningens betydelse vid affärssystemsimplementation är den användarutbildning som genomförs bristande, då den inte skapar förutsättningar för användaren att effektivt och självständigt nyttja affärssystemet efter att utbildningen avslutats. Syftet med studien är att undersöka hur användarutbildning genomförs under affärssystemsimplementation och identifiera utmaningar som beställarorganisationer ställs inför i samband med användarutbildning. Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet indikerar att den användarutbildning som genomförs pre-implementation skiljer sig från den som sker under post-implementation. Den huvudsakliga delen av utbildningen genomförs pre-implementation och består av formella utbildningsmetoder. Under post-implementationen genomförs ingen eller lite formell utbildning, men visst informellt lärande sker. Att genomföra användarutbildning under affärssystemsimplementation kan innebära utmaningar. Studien visar att följande utmaningar kan identifieras för beställarorganisationer i samband med användarutbildning “otydlig ansvarsfördelning gällande användarutbildning”, “ansvarsåtagande i rollen som nyckelanvändare”, “användarens ansvar för lärande” samt “användarens motivation och engagemang”. / End User Training (EUT) is an important part of the implementation of an Enterprise Resource Planning system (ERP system), since it is a prerequisite for companies to reach the expected benefits of their new ERP system. Therefore, EUT is an important factor during the whole ERP implementation, from pre-implementation to post-implementation. Despite the importance of EUT during ERP implementation the conducted EUT is inadequate since it does not create conditions for the users to effectively and independently use the ERP after the completion of training. The purpose of this study is to examine how EUT is conducted during ERP implementation and to identify challenges that client organizations face in connection with EUT. This study was based on a qualitative approach in which semistructured interviews were conducted. The result indicates that the EUT provided pre-implementation differs from that which occurs during post-implementation. The main part of the EUT is conducted pre-implementation and consists of formal training methods. During post-implementation, none or little formal training is performed, but some informal learning takes place. To conduct EUT during ERP implementation can entail challenges. In this study, following challenges can be identified for clientorganizations connected to EUT: "unclear responsibility for EUT", "responsibility in the role of key user", "user responsibility for learning," and "user motivation andcommitment".

På grund av den globala flyktingkrisen har invandringen ökat markant i Sverige (SCB, 2017). Etableringsreformen genomfördes 2010 för att hantera de samhälleliga utmaningar som identifierats och med huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (lag 2010:197). Ansvaret för nyanländas etablering fördelades på olika aktörer där Arbetsförmedlingen fick det primära ansvaret. Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att stödja nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, vilket innebar att såväl familje- och barnperspektivet som hälsoperspektivet hamnade i bakgrunden av integrationsarbetet. Etableringsreformen innebar även att det är varje kommun som står för integrationsarbetet, vilket kan se olika ut beroende på intresse och förutsättningar. Vidare arbetar myndigheter i så kallad vertikal samordning, som bland annat innebär att ansvarsfördelning mellan angränsande uppdrag kan bli en utmaning (Bolman & Deal, 2012). Det kan också innebära utmaningar för nyanlända som ofta har flera olika kontakter med myndigheter och andra verksamheter. I kommunen där föreliggande studie är genomförd identifierades ett behov av en länkande funktion mellan verksamheterna och de nyanlända, därav valdes det att anställa personal i uppdrag som denna länk. Kommunen har valt att benämna dem som samhällsvägledare med brobyggarfunktion. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för integrationsarbetet i kommunen, samt samhällsvägledarnas yrkesroll och utveckling av professionell kunskap i deras hälsofrämjande integrationsarbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod där inspiration hämtats från den hermeneutiska ansatsen. Semistrukturerad intervju och dokument utgör empirin där tematisk analys genomförts. Resultatet visar att samhällsvägledarnas arbete i huvudsak sker som möten med enskilda individer som de följer i sina ärenden. Arbetet kräver stor anpassningsförmåga och bred kunskap, då det är tydligt behovsstyrt utifrån de enskilda nyanlända. Detta är möjligt inom ramen för etableringens riktlinjer och att samhällsvägledaren arbetar mellan verksamheterna och nyanlända. Utvecklingen av samhällsvägledarens professionella kunskap sker i det dagliga integrationsarbetet. Exempelvis möter de utmaningar som ger inlärningsmöjligheter vid samtal med nyanlända. Samhällsvägledaren står i kontakt med verksamheter i kommunen och lär sig hur dessa arbetar, vilket underlättar deras arbete när de möter nyanlända med liknande behov. Samhällsvägledarnas egen livserfarenhet och kulturella kunskap utgör en annan förutsättning för integrationsarbetet. Vidare kan arbetet anses som hälsofrämjande insatser, genom att samhällsvägledaren tydliggör funktioner i samhället som att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar eller hänvisa till Försäkringskassan. Nyanlända kommer i kontakt med rätt verksamhet utifrån sitt behov via samhällsvägledaren vilket kan skynda på etableringsprocessen. Yrkesrollen är ny och relativt outforskad, vilket gör att studien bidrar till viktig kunskap för integrationsarbetet, vilka kompetenser som kan stödja arbetet och hur yrkesroller som ingår i detta kan utvecklas. / Because of the global migrant crisis, the immigration to Sweden has increased markedly (SCB, 2017). The Establishment Reform was implemented in 2010 to handle the social challenges that were identified and its main purpose was to accelerate the newly arrived's establishment in the job market (lag 2010:197). The responsibility for handling the establishment of the newly arrived was allocated among different actors, were Arbetsförmedlingen was assigned the main responsibility. The primary task of Arbetsförmedlingen is to support the newly arrived to establish themselves in the job market, which entailed that the family perspective and children perspective, as well as the health perspective ended up in the background of the integration work. The Establishment Reform also meant that each municipality is responsible for the integration work, which may look different depending on interest and preconditions. Furthermore, authorities work in what is called "vertical coordination", meaning, among other things, that the assignment of responsibility between delimited assignment may become a challenge (Bolman & Deal, 2012). It may also mean challenges for the newly arrived, which is often in contact with numerous authorities and other operations. For the municipality were the aforementioned study was carried out, a need was identified for a function which bridged the gap between operations and the newly arrived, hence personel was hired to carry out this function. The municipality choose to denominate these personel as Community Guidance workers with bridging capabilities. The objective of the study was to examine the municipality's integration work preconditions, as well as the Community Guidance worker's profession and the development of professional knowledge for their health promotional integration work. The study was carried out using a quality method, were inspiration was drawn from the hermeneutic approach. Semi-structured interviews and documents constitutes the empirics were thematic analysis were performed. The result of the study shows that the Community Guidance worker's job mainly is carried out as meetings between individuals that they follow in their matters. The work of the Social Guidance worker demands a great ability to adapt and a broad knowledge, as it is distinctively based on the needs of the newly arrived individual. This is possible within the scope of the establishment's guidelines and that the Community Guidance worker works between the operations and the newly arrived. The development of the Community Guidance worker's professional knowledge is formed in the everyday integration work. They will for instance happen upon challenges that will bring about learning possibilities through conversations with the newly arrived. The Community Guidance worker is in contact with the operations in the municipality and will gain knowledge regarding how they work, which in turn will facilitate their own work when the meet newly arrived with similar needs. The Community Guidance worker's own life experiences and cultural understanding constitutes a different prerequisite for the integration work. Further, this work may be seen as health promotional efforts, as the Community Guidance worker clarifies social functions such as explaining how Arbetsförmedlingen works or refer them to Försäkringskassan. The newly arrived will be put I contact with the correct operation based on their need, via the Community Guidance worker, which may accelerate their establishment process. The profession is new and relatively unexplored, which makes this study a valuable contribution to integration work, what expertise will support integrationwork and how the professions that are part of this work may be developed.

Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck. / The aim for this study was to investigate how the presumptions for informal workplace learning and knowledge transfer between colleagues were affected by the increase of teleworking, which has become more and more established among organizations and employees. The success of digital learning is essential if you wish to sustain or become a competitive and developing organization. We have examined how the possibilities for informal learning has been influenced by teleworking, and what sorts of shortcomings this might lead to. We also wanted to research how the knowledge transfer may be invigorated and transformed due to the possibilities with teleworking. With a qualitative method and 10 semi-structured interviews with employees in a government-controlled business in a Swedish region, we collected our data, which led to our result. Our approach to answer the study’s purpose has been with an inductive eye and a phenomenological point of view, trying to understand and make conclusions based on our informants’ experiences of learning during teleworking. Our presented result shows that the process of knowledge transfer has, as a consequence of teleworking, shifted from the working party to the individual worker who now must rely on its own abilities. A lack of social presence has been discovered, but at the same time, the feeling of being closer than ever with all your colleagues in the region has appeared, since the digital distance is now equal to everyone. Another discovery mentions the mental presence during digital meetings, and how involved you are in them during the working day, with an experienced increase of screen fatigue. Furthermore, our research also examined how currently implemented strategies were more or less successful to maintain a knowledge transfer among colleagues, together with how knowledge seeking is expressed in the organization.

Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande iinkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. / The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.