<p>The purpose of this essay is to examine if the municipality has a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project.</p><p>In Karlstad there is now (2006) a large building project in form of a shopping mall. This project is in its final stage of completion and offers me a suitable case to examine. To undertake the purpose of the essay, the following research question is formulated:</p><p>Do the municipality have a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project as the Mitt I City project?</p><p>In an attempt to examine the project and the planning process, three themes are applied. The first theme derives from the hypothesis that the part that initiate the process gets the upper hand as future discussions are taking place in relation to the original ideas. The second theme is influence and attempt to examine how and to what extent the parts can influence each other to inflict their will. The third theme is resources and has the purpose to examine if the municipality is dependent on other parts resources to govern.</p><p>To examine these themes, a number of interviews were undertaken with representatives of both the municipality and the Mitt I City project. These respondents were asked questions to reveal how they apprehended the process. The questions were formulated to correspond with the three presented themes.</p><p>The answer to my research question is no. The municipality of Karlstad exists in a reality where growth and investments are top priorities and Mitt I City are the only party that can offer this kind of project. The municipality therefore takes a more conservative role, and leaves most of the decisions to the exploiter, Mitt I City.</p>

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata. / Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.

Följande undersökning handlar om hur barns inflytande ges utrymme av pedagogerna inom förskolans verksamhet. Studien kommer visa vad pedagogernas bemötanden till barnens initiativ beror på och vilka faktorer som ligger till grund. Intresset för området kommer ifrån tidigare erfarenheter inom förskolans verksamhet och tankar samt funderingar som då uppstått. Syftet med studien är att undersöka hur barns initiativ bemöts i förskoleverksamheten och hur pedagogerna resonerar kring det. De metoder som använts är ostrukturerade observationer som genomförs med fältanteckningar samt ostrukturerade intervjuer, vilka vi valt att kalla efterföljande samtal. Detta eftersom samtalen kan och har gett oss en djupare förståelse kring hur pedagogerna tänker kring de bemötanden av barnens initiativ som vi observerat. Resultatet visar att pedagogernas bemötande till barnens initiativ delvis beror på brist av tid, planerade aktiviteter, synsätt till barns inflytande och även hur situationen ser ut.

Kön är något som alla människor förhåller sig till, förhandlar, skapar, omskapar och gör varje dag. Syftet med denna studie är att utröna hur kön konstrueras i Sverigedemokraternas principprogam och Feministiskt initiativs partiprogram. Materialet består av Sverigedemokraternas principprogram i sin helhet och ett representativt urval ur Feministiskt initiativs partiprogram. Analysmetoden är diskursanalytiskt präglad och de analysverktyg som används är teman, propositioner, presuppositioner och inferenser samt modalitet. Resultatet visar att partierna delvis konstruerar kön på olika sätt, Sverigedemokraterna har ett tydligt essentiellt perspektiv vilket speglas i deras text medan Feministiskt initiativs konstruktivistiska perspektiv speglas i deras. Gemensamt för båda texterna är att de två kön som framträder tydligast i materialet är det kvinnliga och det manliga, samt att kategorierna barn och äldre oftast konstrueras som könslösa kollektiv. Slutsatsen är att kön oftast verkar åsyfta kvinnor, samt att det främst verkar vara något som rör vuxna människor som ännu inte kan sägas tillhöra kategorin äldre.

#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Inledning: Utefter den växande betydelsen av innovation, har ett kunskapsgap identifierats kopplat till förståelsen av kompetenser samt förmågor som utgör innovationskompetens och krävs för innovation.  Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad förståelse för hur innovatörer i olika branscher uppfattar innovationskompetens. Metod: Undersökningen har tillämpat en kvalitativ undersökningsdesign och deduktiv forskningsansats. Den empiriska undersökningen innefattar sju stycken semistrukturerade personliga online-intervjuer med innovatörer från olika branscher.  Slutsats: Genom en empirisk prövning av den framtagna konceptuella innovationskompetens modellen har; kreativitet, kritiskt tänkande, självledarskap, nätverk och initiativ identifieras som nyckelkompetenser för innovationskompetens. Därtill har sambandet mellan dessa kompetenser uppmärksammats som avgörande för innovationer och för varje kompetens har centrala förmågor identifierats. Ett nytt bidrag till forskningsområdet var att om innovatörer innoverar för egen- eller för en organisations vinning, influerar det hur denne uppfattar innovationskompetens. Innovationskompetens är ett område som inbegriper en mängd olika uppfattningar, varav resultatet från denna studie är ett steg i rätt riktning för att skapa en tydligare bild. / As the importance of innovation continues to grow a knowledge gap has been identified, consisting of an understanding of innovation competence and the adjacent competencies and capabilities needed by an innovator. The knowledge gap led the authors to formulate the following purpose: the purpose of the study is to increase the understanding of how innovators in different industries perceive innovation competence. To examine the purpose, the paper adopted a qualitative research approach and a deductive structure. The research included seven semi-structured personal online interviews with innovators active in different industries. The theoretical framework was summarized and presented using a conceptual model which was tested against empirical data. The results conclude that; creativity, critical thinking, self-leadership, network and initiative are key competencies for innovation. For each competence, several capabilities were identified, furthermore the connection between the competencies and capabilities was found to be crucial when working with innovation. In conclusion, innovation competence includes a whole variety of differentiating perceptions, therefore this study contributes to the field by creating a clearer understanding. In addition, the authors identified that innovators perception of innovation competencies and capabilities was influenced by if the innovator was innovating for one's own benefit or an organization.

Bakgrund och syfte: Samhället ställer sociala krav på organisationer, och forskning visar på att HR kan spela en nyckelroll inom organisationens CSR-arbete. Studien syftar till att undersöka strategisk HR:s egna upplevelser och erfarenheter av organisatoriska sociala initiativ, samt att belysa HR:spotentiella påverkansmöjligheter inom organisatoriska sociala initiativ. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju HR-strateger vid stora och välkända organisationer. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultat: De generella upplevelserna visar att sociala frågor hanteras både internt och externt. Trots viss osäkerhet kunde ändå flertalet aktiviteter uppges. Respondenterna upplevde generellt sin påverkansmöjlighet som hög. HR-strategerna ansåg att HR har en potentiellt framtida nyckelroll inom arbetet. Slutsatser: Respondenterna upplevde generellt sin påverkansmöjlighet som hög. Detta kan bero på respondenternas position och organisations storlek. Den strategiska positionen är avgörande för HR:s potentiella påverkansmöjlighet. Nyckelord: Corporate social responsibility, human resources, organisatoriska sociala initiativ, sociala rörelser

This study examines the influence of Feministiskt initiativ (Fi) as a governing factor during the mandate period 2014-2018 on the gender pay gap in 13 different municipalities compared to 277 different municipalities. The data source is from SCB´s website (2021) on the average monthly salaries by gender and municipalities for the period 2010-2021, quantitative methods like difference-in-difference estimation were applied to analyze the impact. The results from the average monthly wages for genders indicate that Fi has had a small positive effect on the gender wage gap, with a slight reduction in the wage gap in the municipalities where Fi was adopted as an underlying factor during the 2014-2018 mandate period. However, the results from the regression analysis for all four regressions that were applied, indicate that the interaction term is not statistically significant at any level of significance. Therefore, the analysis cannot draw strong conclusions that Fi has had an impact on gender equality and the gender pay gap based on the available results. There are several potential reasons why Fi may not be a significant underlying factor and the results could be attributed to the influence of other variables or factors that have exerted a more substantial impact on wage divergence. Alternatively, the quality of the data used in the analysis might have influenced the outcome. This study contributes to understanding how political movements or minor parties like Fi can affect gender equality and the gender wage gap in different municipalities. Previous research supports the idea that political movements can influence the gender pay gap and equality between genders, which aligns to some extent with the findings regarding Fi's impact on the gender pay gap in the municipalities where it held power.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör. Jag har även använt mig av en kvalitativ fokusgrupp där deltagarna reflekterade och diskuterade utifrån fyra öppna frågor. Resultatet baseras på deltagande observation, den dramapedagogiska processen och fokusgruppintervjun. Vid sammankomsterna använde jag mig av dramaövningar med huvudfokus på det kommunikativa berättandet. Materialet är indelat i fyra kategorier, Initiativ, fantasi, användning av kunskap och gruppens betydelse. Kategorierna har utarbetats genom observationer, litteraturen och de teoretiska begreppen. Slutsatser som jag har kommit fram till i min undersökning är att de gemensamma gruppövningarna gav större möjligheter för invandrarkvinnorna att ta kommunikativa initiativ än vad de tycktes ha i parövningarna. Det kommunikativa flödet var även större i de gemensamma gruppövningarna och deltagarna hade större möjlighet att delta utifrån sina språkliga premisser, eftersom ansvaret fördelades. De gemensamma berättarövningarna bidrog i högre grad till att kommunikationen drevs framåt än i de övningarna där formen och innehållet ställde högre krav på en individuell kommunikativ förmåga.