<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare. Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ, uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer. Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat, autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time. / Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Syfte: Den här studien undersöker temporär arkitektur som fenomen. Temporär arkitektur är tillfälliga rumsliga initiativ som med varierande storlek och form tar stadens offentliga rum i anspråk. Temporär arkitektur är relativt nytt och börjar dyka upp allt oftare i större städer. En del forskning finns kring ämnet, men få beskriver de bakomliggande genomförandeprocesserna och hur temporär arkitektur kan generera social hållbarhet. Målet med den här studien är därför att undersöka hur temporär arkitektur bidrar till ökad social hållbarhet och hur genomförandeprocessen för temporär arkitektur ser ut idag. Frågeställningarna är: (1) Hur kan temporär arkitektur bidra till ökad social hållbarhet? (2) Hur ser genomförandeprocessen för temporär arkitektur ut idag? Metod: Studien är av deskriptiv karaktär och syftar till att skapa ytterligare förståelse för studiefenomenet och dess inneboende egenskaper. Metoderna för datainsamling utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom riktade intervjuer med relevanta respondenter från offentliga och privata sektorn. En litteraturstudie genomförs också med syfte att klarlägga forskningsläget kring studiefenomenet. Resultat: Frågeställning 1 visar att det finns flera sätt som temporär arkitektur positivt påverkar den sociala hållbarheten på. Fyra kärnvärden som var och en förstärker varandra har identifieras. Dessa är gemenskap, delaktighet, tillit samt rörelse. Den temporära arkitekturen uppmuntrar till gemenskap och delaktighet hos människor genom att tillföra kortvariga händelser att samlas kring i det offentliga rummet. Genom nya möten möjliggörs tillit vilket leder till ökad rörlighet. Rörelse löser upp de sociala fastlåsningsprinciperna i samhället och borgar för en ökad gemenskap.  Frågeställning 2 visar att processerna för temporär arkitektur kan te sig mycket olika beroende på i vilket sammanhang som den temporära arkitekturen ska implementeras. Frågeställningen visar också på flera svårigheter som råder i genomförandeprocessen idag. Påtagligt är att utmaningarna i många fall överväger möjligheterna och initiativ kan då helt enkelt utebli. Konsekvenser: Tillfälliga rumsskapande initiativ av typen temporär arkitektur tillför sociala kvaliteter till stadslivet, bortom de kvaliteter som vanligtvis erbjuds av traditionella stadsplaneringsprocesser. Styrkan med temporär arkitektur ligger framför allt i dess gestaltningsmässiga och rumsliga flexibilitet samt i dess förmåga att skapa ökad delaktighet och bättre tillgång till stadens innehåll för människor. Begränsningar: Studien undersöker fenomenet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, och utesluter ekonomiska samt ekologiska aspekter av detsamma. Datainhämtningen genom riktade intervjuer är avgränsad till respondenter verksamma som arkitekter och fysiska planerare samt respondenter från den offentliga sektorn. Näringsliv, fastighetsägare och brukare innefattas inte i de riktade intervjuerna. / Purpose: This study examines temporary architecture as a phenomenon. Temporary architecture is ephemeral structures with varying sizes and shapes that takes city’s public spaces in possession during short periods of time. As a phenomenon, temporary architecture is relatively new, but begins to appear more often in larger cities. Some research has been made on the subject in matter, but few researches describes the process behind and how social sustainability can be linked to temporary architecture. The research questions are: (1) How can temporary architecture contribute to increased social sustainability? (2) What characterizes the temporary architecture implementation process today? Method: The study is of descriptive nature and aims to create further understanding of temporary architecture. Data gathering are based on a qualitative approach through targeted interviews with relevant respondents from public and private sectors. A literature review is also conducted with the intention to clarify current research situation surrounding the study phenomenon. Findings:  Research question 1 indicates that temporary architecture affects social sustainability in several ways.  Four core values that each reinforce each other have been identified. These are community, participation, trust and movement. The temporary architecture encourages community and participation between people by providing short-term events to gather around in public space. New meetings enable trust, which leads to increased mobility. Movement resolves the social constraint principles in society and contributes to an increased community. Research question 2 indicates that the implementation processes for temporary architecture can differ widely depending on the context in which the temporary architecture is to be implemented. The question also indicates that there are several difficulties in the implementation process today. Significantly, in many cases the challenges outweighs the possibilities, why initiatives can be omitted. Implications: Short-term space-creating initiatives like temporary architecture enhance social qualities to urban life beyond the qualities usually obtained by traditional urban planning processes. The strength of temporary architecture lies within its formative and spatial flexibility as well as its ability to create increased participation and better access to the city’s content for people. Limitations: The study focuses on a social sustainability perspective only and excludes the economic and ecological perspective of the phenomena. The interview study is limited to only take planning and municipal perspective in concern. Business and user perspectives are therefore not taken into account.

The purpose of this thesis is to examine the use of certified green labelling together with green labelling created by companies themselves, as a tool within green marketing communication to create credibility for green products. A focus has been placed on department stores within the retail sector. This thesis is a qualitative study conducted in an approach where induction and deduction have been combined. Data has mainly been collected by performing 10 semi-structured interviews with company representatives and experts within the chosen subject and industry. This study clearly shows that the perception of the use of both certified green labelling and green labels created by companies themselves, as a green marketing communication tool, is positive. However, the green labelling created by companies is preferred above certified green labelling for this purpose. The result of this study also shows very clearly that all three parts of the 3Cs´ principle are of importance to create an effective green marketing communication, and that green labelling, both of the earlier mentioned types, can be an effective tool to achieve this. Thus, it is of importance that the identified risks connected to the use of green labelling are minimized. / Denna uppsats är skriven ur ett företagsperspektiv och berör bruket av egna och certifierade gröna märkningar samt dess positiva och negativa aspekter i egenskap av kommunikationsverktyg för att skapa trovärdighet för gröna produkter. Ett fokus har lagts på övrig sällanköpshandel.   En kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har använts till denna uppsats. Data har främst samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter och experter inom den valda branschen och ämnet.   Denna studie visar tydligt att uppfattningen gällande bruket av både egna och certifierade gröna märkningar är positiv ur en kommunikationssynpunkt, men att de undersökta företagen föredrar egna gröna märkningar i detta syfte. I studien har det även tydligt framkommit att samtliga tre delar av 3C-principen är av vikt för att skapa en effektiv grön marknadskommunikation, och att gröna märkningar kan vara ett effektivt sätt för att uppnå detta. Dock behöver de identifierade riskerna kopplade till användningen av gröna märkningar minimeras och förslag hur detta kan göras har kunnat presenteras.

This study uses Friederike Welter’s (2011; Welter, Baker &amp; Wirsching 2019) concept of contextualizing entrepreneurship by analyzing discrete and omnibus variables within contexts to distinguish underlaying factors that hinder or create opportunities for increased entrepreneurship within renewable energy sources in Stockholm’s archipelago. The study is based on semi-structured interviews from stakeholders who work with renewable energy in the area both within the private and public sector. The sample number was selected by purposive sampling and consisted of 7 respondents. The qualitative analysis resulted in five phenomenologically derived themes. The results shine a light on overarching obstacles that hinder the establishment of renewable energy production in Stockholm’s archipelago such as overcomplicated institutional processes as well as overcomplicated institutional permit processes, resistance to change and lack of responsibility, regulatory gaps and regulatory overload, minimal access to the energy market and that the infrastructure of Stockholm’s electrical grid is underdeveloped. / Studien använder Friederike Welters (2011; Welter, Baker &amp; Wirsching 2019) koncept om att kontextualisera entreprenörskap genom att analysera diskreta- samt omnibusvariabler inom kontexter för att urskilja underliggande faktorer som hindrar eller skapar möjligheter för framgångsrikt entreprenörskap inom förnybar energi i Stockholms skärgård. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer av aktörer, både inom privat och offentlig sektor, som arbetar med förnybar energi i området. Respondenterna valdes ut genom strategiskt urval och bestod av sju respondenter. Studien antar en kvalitativ metod och resulterade i fem fenomenologiskt utvalda teman. Studiens resultat belyser förbättringsmöjligheter genom att urskilja övergripande barriärer som hindrar den entreprenöriella etableringen av förnybar energi i Stockholms skärgård såsom regulatoriska glapp, bristande definition och regelverk för Sveriges skärgård, motstånd mot förändring, överkomplicerade institutionella tillståndsprocesser och regulatorisk överbelastning, brist på tillgång till energimarknaden samt en underutvecklad infrastruktur av Stockholms elnätverk.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.

Since the mid 1990s, the momentum behind Corporate Social Responsibility (CSR) has increased. CSR has become an important issue at political, academic and business level. Already since the beginning of the last decade, commentators have suggested that CSR seems to differ between European countries and that said differences appear to be shaped by the country context. Nevertheless, in general, so far, only few empirical cross-country studies have been conducted. In addition, said studies focused mainly on the comparison between Europe as a region and the US. The latter are biased by the selection of only few specific European countries, which are regarded as a proxy for Europe as a whole. Hence, said studies deliver partially contradictory results, since they do not consider that CRS is supposed to be Non-Pan-European. Moreover, cross-country studies of international character, going beyond that regional comparison, have been rather superficial in view of CSR issues to be investigated. And finally, only recently, cross-country research in CSR has started to establish a systematic link between CSR patterns and the country specific institutional context. Also in view of the latter, the focus has been set on the comparison between countries of Anglo American/Saxon tradition and Europe, considering again some specific European countries as a proxy for the region as a whole. <p>Given that lack in the literature, the following explicit calls for empirical cross-country research of CSR in Europe have been formulated: First, to explore differences in view of CSR; and second, to find out if country specific institutional mechanisms are influential in shaping said differences. <p><p>Hence, the dissertation aims at filling this gap and to answer said calls for research by presenting a cross-country research involving two European countries, Germany and Spain. The research aims at exploring differences in view of a variety of CSR issues and at finding out if the national institutional contexts are influential in shaping said differences. <p><p>The dissertation consists of five main parts. In part one, the introductory part, the following is pointed out: motivation, main theoretical frameworks of CSR and main CSR issues in CSR literature. Moreover, a detailed overview on the research design of the three papers, which form part two, three and four, is provided. <p><p>In part two, which is composed of one paper, differences in view of CSR concepts and CSR drivers (analytical framework) between Germany and Spain are explored. The methodology applied was a questionnaire-based postal survey among the 500 largest companies in both, Germany and Spain. <p>The results of the study suggest important differences between the two countries over the analytical framework. In comparison to Spanish companies, the German ones seem to be more attached to the "sustainability" concept of CSR, whereas the Spanish companies favour to a major extent the CSR concept, formulated by the EC and the "Triple Bottom Line" concept. In view of CSR drivers, the results imply that German corporations are to a major extent than their Spanish counterparts driven by secondary stakeholders, whereas corporations in both countries seem to be equally pressured by primary stakeholders to become engaged in CSR. In addition, the findings suggest that CSR in Spain seems to be more "voluntary", whereas, in Germany, it seems to be more "regulated". The analysis of the results with regard to "expectations on positive internal" and "positive external effects" as drivers to CSR suggests a "more competitive advantage centred" approach to CSR among Spanish companies than among German ones, where the corresponding approach is "less competitive advantage centred". And finally, the findungs further suggest, that the country context seems to be influential in shaping most of said differences. <p><p>Part three, which consists of one paper, deals with CSR reporting, which is assumed to deliver insights into the institutionalization of the leading reporting guidelines in CSR, the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines, CSR agendas and the communicated rationale behind CSR. The methodology applied was quantitative contents analysis of CSR reports. As sample served companies of the utility industry, listed in the main stock indexes in Germany and Spain. <p>The findings of the study suggest that the institutionalisation of the GRI indicators is low in the corporations investigated in both countries. But, it is especially low in German firms. With regard to CSR agendas, the focus of corporate activities appears to lie among German corporations on those attached to environmental responsibilities, whereas Spanish corporations appear to have in this regard a mixed approach, related to their economic, environmental and social responsibilities. But, in contrast to their German counterparts the economic responsibilities are more emphasized. With regard to the communicated rationale behind CSR, German corporations seem to be driven by normative reasons, the Spanish to a major extent by instrumental ones. And finally, the findings imply that the country context seems to be influential in shaping most of said differences. <p><p>In part four, which contains one paper, differences in the understanding of CG in view of its links to CSR are explored. Currently, scholars discuss the link between CG and CSR and their relational models in the theoretical literature. Hence, to explore the understanding of CG and its links to CSR ,an analytical framework was elaborated, based upon said current theoretical debate. The methodology applied was qualitative contents analysis, conducted in the framework of a web site research. The sample consisted of corporations listed in the main stock indexes in both countries. <p>The findings suggest differences between the two countries with regard to the understanding of CG and its links to CSR and the corresponding relational models. In Spain the understanding of CG seems to be to a major extent linked to the "narrow view" of CG, implied by a major focus on shareholders only in view of corporate responsibilities. In contrast, among German corporations the view appears to be "broad", including other stakeholders than exclusively shareholders in this regard. In addition, the results suggest, that the relational model favoured by German corporations consists of CSR being considered as a part of CG, whereas the Spanish companies seem to relate CG to CSR or at least consider both, CG and CSR, as complementary constituents. And finally, the findings suggest that most of the exposed differences seem to be shaped by mechanisms of the traditional national CG systems. <p><p>In the final main part, part five, the overall conclusions of the dissertation have been formulated. These can be summarized as follows. From an overall perspective the three essays contribute to fill the lack in the literature as already pointed out. They constitute an original answer to the calls for research expressed in this regard. Moreover, they contribute to increase the knowledge on differences in CSR between European countries. And furthermore, through paying attention to country specific institutional mechanisms, they enhance the understanding of said differences induced by the country context or country specificity of CSR. In addition, the three essays have raised important implications for managerial practice, public policies, international and (supra) national institutions and for further research. In view of the implications for managerial practice, the findings suggest to sensitize practitioners with regard to the country specificity of CSR and to undertake corresponding measures in e.g. corporate communication, product and market strategies, employer marketing and organizational and management development terms. With regard to the implications for public policies, international and (supra) national organizations, those with regulatory power should increasingly bear in mind to handle more carefully the outsourcing of said power to private institutions, including NGOs, which play an important role in the "oluntary" regulation of CSR. In addition, those institutions, without regulatory power, which issue e.g. voluntary guidelines, should consider the country specificity of CSR and the "one size does not fit all" problem. Concerning the implications of the findings for further research these are the following: 1) to expand the CSR issues to be investigated in cross-country studies; 2) to intensify cross-country research in Europe in view of the number of countries involved; 3) to consider longitudinal approaches in cross-country research in Europe; 4) to expand said research (1-3) also to SMEs; 5) to increase the scope of institutional mechanisms to be investigated; and 6) to intensify cross-country linguistics research in view of CG and CSR. And finally, the findings of the three essays have delivered substantial contributions to enliven the debate, at academic and practitioner level, in view of the international management of CSR in terms of complexity vs. simplicity. <p> / Doctorat en Sciences économiques et de gestion / info:eu-repo/semantics/nonPublished