Global ETD Search

11	Konstruktionen av CSR : Klädföretags agerande efter institutionella logiker / The construction of CSR – Apparel companies acting upon institutional logics Palmberg, Daniel January 2016 (has links) Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten. / The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business. Corporate social responsibility CSR report institutional logics discourse analysis apparel companies complex environment GRI Corporate social responsibility CSR rapport institutionell logik diskursanalys klädföretag komplex omgivning GRI
12	Vasaloppet - resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder : En studie om kommersialisering och professionalisering Larsson von Garaguly, Joacim January 2016 (has links) No description available. Commercialization Professionalization Sports Non-profit sector Kommersialisering Professionalisering Förändringsprocess Ideell sektor Idrottsförening Sponsring Legitimitet Organisationsfält Institutionell teori Institutionell logik Präglingskrafter Hybridorganisationer Ambidexterity Kombinatorisk sektor
13	Eldsjälar och blomsterängar när välfärdsteknik möter silvervågen : En kvalitativ undersökning av det kommunala arbetet med eHälsa inom den svenska äldreomsorgen Ghafouri, Shadan January 2020 (has links) Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering. e-health welfare technology elderly care institutional logics isomorphism eHälsa välfärdsteknik äldreomsorg institutionell logik isomorfism Information Systems, Social aspects
14	Revisorns dilemma : En kvalitativ studie om svårigheterna mellan revisorns rådgivande och granskande roll Göker, Baris, Bethmorad, Mikael January 2022 (has links) The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor. auditing independence auditor commercialism professionalism consulting institutional logic independent advisers revision oberoende revisor kommersialism professionalism rådgivning institutionell logik granskning fristående rådgivare Business Administration Företagsekonomi
15	ÖKAD TILLVÄXT FÖR EN STÖRRE UPPGIFT : En analys av Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete, sett genom institutionella logiker Frölén, Pia January 2023 (has links) Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt. New Public Management (NPM) Governance Polismyndigheten Institutionell logik Kompetensförsörjning Styrformer Byråkrati Mål- och resultatstyrning Managementbyråkrati Managementmode Tillitsbaserad styrning och ledning Post-NPM Byråkratisk logik Managementlogik Tillitslogik Social Sciences Samhällsvetenskap
16	Representation i kommunala bolagsstyrelser Strand, Patrik January 2022 (has links) Studien handlar om hur styrelseledamöter i kommunala bolag uppfattar sin representation och om det finns ett samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. Tillvägagångssättet har varit intervjuer med politiskt tillsatta styrelseledamöter i tre olika typer av kommunala bolag i en kommun i norra Sverige. Resultatet visar att styrelseledamöterna agerar efter flera representationsprinciper på samma gång, framför allt principen om förtroendeledamoten och bolagsrepresentanten. Samtidigt finns det inget klart samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. I studien framkom att det visserligen förs diskussioner i styrelsen om beslut de ska fatta men att de inte är politiska. I stället förs diskussionen utifrån vad som är bolagets bästa. Kommunala bolag representationsprinciper institutionell logik kommun styrelseledamot
17	Fattar dom inte att dom behöver oss : En kvalitattiv studie av kuratorer inom hälso- och sjukvård Rydberg, Pia January 2018 (has links) Many social workers that are working within the current healthcare system, feel that their profession is being marginalized, and they are worried that the social perspective might be lost, which would affect both the healthcare system and the patient in an undesirable way. This is a situation that is described by the social workers that were interviewed for the work of this assay. There is a proposition about a special legitimisation for social workers within the healthcare system. The main aim of this proposition is to secure the patient safety. A second aim is to secure that the social perspective will remain with in the healthcare system. The governance of the public sector of today, focuses on increasing the efficiency by control and review of measurable goals, which has affected the professionals' use of their skills and lead to de-professionalization. In today's knowledge management, measurable treatment through manuals is seemingly more important than professional competence, which has weakened the curators' profession role in healthcare. This picture is clearly stated in this essay's empirical study and is confirmed by the literature studied. The trust delegation has the task to develop a reform that will better use the employees' skills so that the Swedish citizens receive their needed services through trust-based governance. The proposed introduction of legitimisation and the work of the trust delegation can both lead to changes for the social workers and the social perspective. For the social workers, the proposal raises hope. A legitimisation might strengthen their occupational role and at the same time indicate that the social perspective in healthcare is a specific and necessary area, which can lead to the development of the profession's jurisdiction. Management regime Discursive closure Knowledge management Organisation Institutionalisation Institutional logic Professionalization De-professionalization Jurisdiction Social work Styrningsregim Diskursiv stängning Kunskapsstyrning Organisation Institutionalisering Institutionell logik Professionalisering Avprofessionalisering Handlingsutrymme Jurisdiktion Psykosocialt arbete Övrig annan samhällsvetenskap
18	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results