Höftfraktur men även misstanke om detta är ett mycket vanligt förekommande uppdrag inom ambulanssjukvården. Att drabbas av en höftfraktur är ett allvarligt tillstånd med stora riskfaktorer med hög dödlighet som följd i efterförloppet. På senare tid har ett större fokus lagts för att förbättra och effektivisera vårdförloppet av dessa patienter. Åtgärder som vidtagits har lett till förändringar inom ambulanssjukvården där huvudsyftet är att snabbt identifiera och få patientgruppen till rätt vårdnivå. Målsättningen är att patienterna tidigt kommer till operation, minska riskerna för komplikationer samt att optimera möjligheterna för patienten att återgå till ett normalt liv. Dessa förändringar har lett till ett intresse för författarna att beskriva denna vård. Syftet med studien är att beskriva den erfarna ambulansjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med misstänkt höftfraktur. För att undersöka fenomenet valdes en kvalitativ forskningsintervju där sex ambulanssjuksköterskor verksamma i sydvästra Sverige med vardera minst fem års ambulanserfarenhet intervjuades.I resultatet framkom sex huvudkategorier: identifiering av höftfraktur, det sociala samspelet, smärtlindring, sjuksköterskans upplevda patientvinst, revir och rollfördelning samt det kollegiala samspelet. I dessa kategorier kunde författarna utläsa att ambulanssjuksköterskorna upplever en mycket god vård för patienter och anhörigasom drabbats. Vissa rutiner i vården ifrågasätts av informanterna då nya uppgifter för ambulanssjukvården utförs i en hospital miljö. Detta anses som tidskrävande och med minskad tillgänglighet till ambulanssjukvård som följd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

The aim of this bachelor’s thesis is to examine what expectations a few, adult, frequent library users have on librarians' competences at a specific library. We also aim to compare how well the library users' expectations relates to how the librarians describe their own competences.The method used to gather the empirical information in this study is the qualitative semi-structured interview. We interviewed six library users and the four librarians who are employed at the library where we placed our study. The results of our interviews were analyzed with the help of a model based on Anders Ørom’s librarian identities. The model was further developed by us with the addition of another identity which we named the affective and social identity.The conclusions of this study are that the library users' expectations are based on their individual library needs which differ from person to person. Individually they don´t relate to all of the competences that the librarians describe, but the expectations from the user informants as a group meet the librarians' descriptions fairly well. Both groups of informants emphasize that the affective and social identity is important for the librarians to recognize to be able to meet the expectations of the library users. Other competences that the users expect the librarians to have is competences about literature, IT, general and special education and the way the library's books are organized. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett vanligt ingrepp i den svenska vården där bland annat operationssjuksköterskan och barnmorskan är en del av det interprofessionella teamet runt patienten. Dessa två professioner behöver samarbeta för att säkerställa kvalitet och säkerhet på vården vid detta ingrepp. Kejsarsnitt förknippas med ett flertal risker och komplikationer där operationssjuksköterskan och barnmorskan behöver ha ett väl fungerande samarbete för att tillsammans kunna hantera dessa. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskan i samband med kejsarsnitt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes, där 14 barnmorskor från två olika sydsvenska sjukhus intervjuades om sina upplevelser. Intervjuerna var semi-strukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av intervjumaterialet framträdde tre huvudkategorier; Möjligheter och begränsningar för interprofessionellt samarbete vid kejsarsnitt, Kommunikationens betydelse samt Olika specialistprofessioner interagerar. Till dessa huvudkategorier tillhörde sju underkategorier som beskrev hur barnmorskan upplevde samarbetet med operationssjuksköterskan vid kejsarsnitt; Att vistas på ”annans mark”, Att vara beroende av operationssjuksköterskans kunskap, Vikten av att kommunicera, Vikten av hur man kommunicerar, Att mötas i akuta situationer, Att prioritera olika samt Vem gör vad? – att ha tydliga arbetsroller i operationssalen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskor präglas av känslan av att arbeta på en plats som kan kännas främmande, där ett beroende finns gentemot den andre partens kunskaper. Kommunikation var av stor betydelse och samarbetet präglades av hur tydliga arbetsrollerna var, hur lika eller olika prioriteringar professionerna hade samt den stundande situationens behov av skyndsamhet. / Background: Caesarean section is a common operative intervention in the Swedish healthcare where operating theater nurses and midwives, amongst others, is a part of the interprofessional team around the patient. These two professions needs to cooperate to secure the quality of care and patient safety in conjunction with the operative intervention. Caesarean section is associated with several complications and the operating theater nurse and the midwife needs to have a well functioning collaboration to be able to cope with these. Aim: To investigate midwives’ experiences working together with operating theater nurses in conjunction with Caesarean section. Method: An interview study with qualitative design was conducted, where 14 midwives from two different hospitals in the south of Sweden were interviewed about their experiences. The interviews were semi-structured and analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis of the interviews three main categories appeared; Possibilites and limitations for interprofessional collaboration in conjunction with Caesarean section, The importance of communication and Interaction between different specialist professions. With these main categories seven subcategories belonged, which described how the midwives experienced the collaboration with the theater nurse in conjunction with Caesarean section; To be on ”foreign territory”, To be dependent on the knowledge of the theater nurse, The importance of communicating, The importance of how to communicate, To meet in an emerency situation, To have different priorities and Who does what? – to have distinct working roles in the operating theater. Conclusion: The conclusion of this study is that midwives’ experiences of collaboration with the theater nurse is characterized by the sense of working in a foreign place, where there is a dependency towards the knowledge of the others. The communication was of great importance and the collaboration was characterized by how distinct the working roles were, how similar priorities were and the urgency of the situation.

Background: Mental illness can aggravate difficulties in transcultural nursing. Migrants often have one form of mental illness or another depending on their past experiences. They might understand the healthcare systems in their homelands and also have expectations from the system in their host country. Distrust for both staff and the system might arise when these expectations are not met. Underlying cultural perceptions of mental illness can be one of the reasons why these issues are not addressed which can create more suffering for these patients. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of transcultural nursing in connection with care of patients with mental illness in a closed ward setting. Method: Personal interviews with eight nurses at a hospital in mid-Sweden. The interviews were processed using qualitative content analysis. Findings: Nurses identified a number of difficulties in the care of mentally ill patients whose cultural background differed from theirs. These emanated from language barriers, cultural perceptions and the nurses’ approach. Conclusion: The nurses needed to approach every patient individually to overcome cultural difficulties and mental illness. By doing this, they were able to establish individual focus and a sense of security required to reach patients and offer good care.

Uppsatsen handlar om flerspråkiga barns sociala samspel. Ett intresse för att skriva om det här ämnet beror till stor del på att talet om “den flerspråkiga förskolan” kommit till uttryck under de senaste 10 åren, vilket syftar på förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Detta är resultat av ett alltmer mångkulturellt samhälle. Syftet med vår studie var att undersöka flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur ser flerspråkiga barns sociala samspel ut i den fria leken utomhus? Hur beskriver pedagogerna deras roll och förhållningssätt till flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus? För att uppnå syftet med vårt arbete genomfördes en kvalitativ undersökning med 2 empiriska delstudier. För datainsamling använde vi oss av deltagande observationer av barns samspel och intervjuer med pedagoger på en förskola i mellan Sverige. I vårt arbete har vi utgått från både den sociokulturella teorin och den barndomssociologiska teorin.  Resultatet av delstudie 1 visade att barn skapar unika kamratkulturer i förskolan, där interaktionen och den verbala kommunikationen är en viktig aspekt för barns möjlighet till delaktighet och uppvisande av aktörskap i den fria leken utomhus.  Resultatet visade också att barnen utvecklar olika kommunikativa mönster och handlingar i kamratkulturen, samt att barnen använde sig av det svenska språket och gester vid interaktion med andra kamrater.  Resultatet av delstudie 2 visade att pedagogerna lyfte fram vikten av att vara observant och närvarande i barnens lek, för att kunna stödja barn som behöver hjälp att komma in leken och hantera konflikter mellan barnen.

<p>Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.</p>

<p>Denna studie har till syfte att genom kvalitativa intervjuer studera om brottsofferstödjare upplever att deras hälsa påverkas av arbetet, och i så fall hur detta yttrar sig. Detta är ett ganska nytt område att forska inom, därför finns det ett stort behov av ytterligare kunskap inom området, och därav kommer mitt intresse.</p><p>Uppsatsen redogör för utvecklingen inom brottsstatistiken och uppkomsten av några olika brottsofferstödjande verksamheter. Tidigare forskning visar på att personer som arbetar med brottsofferstöd löper en stor risk att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av arbetet, dessa symptom benämns som compassion fatigue.</p><p>I studien intervjuades sex personer som arbetar inom brottsofferstödjande verksamhet, varav tre är anställda och tre arbetar ideellt. Intervjuerna analyserades utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell. Resultaten av dessa intervjuer visar att dessa personer ibland känner att arbetet har en negativ inverkan på hur de mår, men detta är bara under korta perioder och inträffar inte särskilt ofta. Genom erfarenhet och stöd från arbetskamrater har man lärt sig att hantera de jobbiga situationer som kan uppstå, så att de inte ger någon långvarig inverkan. Det visats att trots att det finns brister i verksamheterna, t.ex. när det gäller ekonomi och möjligheten till handledning i arbetet, så upplevs arbetet ändå generellt sett som positivt. Den störta anledningen till detta är den glädje man upplever i och med att man lyckas hjälpa någon annan. Det goda överväger det onda. Det var dock en intervjuperson som skilde sig från de andra, genom att hon en gång hade blivit sjukskriven p.g.a. utbrändhet som följd av arbetssituationen, denna person var en av de som arbetade med brottsofferstöd som fast anställd. Detta är 17% av alla intervjupersonerna, och 33% av de anställda.</p>

<p>Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.</p>

<p>Abstrakt</p><p>För att använda vårdresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt är samarbete mellan olika aktörer viktigt. Särskilt viktigt blev det i glesbygdsområden där befolkningsunderlaget är lågt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I Närvård Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell där kommun, sjukvård och ambulans är integrerad. Studien visade hur sjuksköterskor upplevde en sådan samverkan både som arbetsmodell och organisation. En kvalitativ studie gjordes där tre sjuksköterskor vid Gäddede hälsocentral intervjuades med ljud och bild via webbkamera. Textens innehåll analyserades och ett tema framstod, samverkans möjligheter och begränsningar. Tre kategorier framträdde, syn på patientomvårdnad, upplevelser av sitt eget arbete och faktiska vårdens organisation. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde organisationsformen både positivt och negativt. De upplevde att invånarna kände en trygghet i vårdkontakten, de fick en bred kompetens, god patientkännedom och var flexibla. Det som upplevdes negativt var splittring, otillräcklighet, ostrukturerat arbetssätt samt svårt att bibehålla spetskompetensen. Denna arbetsmodell ställde höga krav på medarbetarna och de efterlyste en tydligare struktur och bättre organisationsmodell.</p>

<p>I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.</p><p>Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång.</p><p>Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet.</p><p>Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning.</p><p>Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.</p>