Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.

Bakgrund: Trots framsteg inom jämställdhetsområdet finns det fortfarande en tydlig obalans när det gäller könsfördelningen i styrelserummet. Genom att adressera och belysa denna obalans samt presentera potentiella fördelar med detta kan en mer jämställd representation uppnås. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar och möjligheter som manliga styrelseledamöter upplever i fråga om jämställdhet i bolagsstyrelser, samt deras bidrag för att främja en jämnare könsfördelning. Metod: Studien antar en abduktiv ansatsmetod, genom att tolka och analysera de manliga styrelseledamöternas upplevelser utifrån befintlig teori och samtidigt vara öppen för nya insikter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av fenomenet. Vid insamling av empiri har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. För att beskriva informanternas upplevelser av den sociala kontexten genomfördes en tematisk analys varav tre huvudteman identifierades: Perspektiv och kompetens, Utmaningar och möjligheter i Jönköpings län, strategier för jämställdhet. De tre huvudtemana analyserades och kopplades sedan till relevant teori. Slutsats: Studiens resultat frambringar utmaningar och möjligheter i arbetet att främja en jämnare könsfördelning i styrelserna. Faktorer som påverkar och samspelar är befintliga ägande-och maktstrukturer, balans mellan karriär-och familjeliv, könsskillnader i risktagande och självförtroende samt brist på kvinnor i ledande positioner. Styrelseledamöterna kan påverka detta genom att ifrågasätta och utmana rådande normer samt belysa de fördelar som kommer av en jämställd styrelse. / Background: Despite progress in the field of gender equality, there is still a clear imbalance in the gender balance in boardrooms. By addressing and highlighting this imbalance and presenting potential benefits, more equal representation can be achieved. Purpose: The aim of the study is to describe the challenges and opportunities experienced by male directors in terms of gender equality in corporate boards, as well as their contribution to promoting gender balance. Method: The study adopts an abductive approach, by interpreting and analyzing the male board members' experiences based on existing theory and at the same time being open to new insights, the study contributes to a deeper understanding of the phenomenon. For the collection of empirical data, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. To describe the informants' experiences of the social context, a thematic analysis was carried out and three main themes were identified: Perspectives and competence, challenges and opportunities in Jönköping County, strategies for gender equality. The three main themes were then analyzed and linked to relevant theory. Conclusion: The results of the study highlight challenges and opportunities in promoting gender balance on boards. Factors that influence and interact are existing ownership and power structures, work-life balance, gender differences in risk-taking and self-confidence, and lack of women in leadership positions. Board members can influence this by questioning and challenging prevailing norms and highlighting the benefits of a gender-equal board.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter. / Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Avsikten med denna C-uppsats är att undersöka hur samtalet kring svensk konstmuseiarkitektur förts i inhemsk dagspress och fackpress. Detta för att kunna identifiera vilka de rådande diskurserna varit under ett sekel av svensk konstmuseiarkitektur. Två underliggande frågeställningar som också varit relevanta är huruvida dessa diskurser förändrats avseende konstmuseets form, arkitektoniska symbolvärde eller placering i stadsbilden samt huruvida dessa diskurser kan avslöja något om samhällets syn på t.ex. bildning, demokrati och kultur under drygt hundra år. För att kunna göra utföra denna undersökning valdes fyra svenska konstmuseum som objekt för analysen: Göteborgs konstmuseum; Kalmar konstmuseum; Jönköpings läns museum samt Bildmuseet i Umeå. Med hjälp av analysen har jag kunnat identifiera fem tydliga diskurser rörande konstmuseiarkitektur i Sverige. En diskurs som varit rådande under hela seklet är den om modernitet som något positivt; att museet ska framstå som modernt, samtida eller nytt, rent arkitektoniskt sett. Bland de övriga diskurserna finns "stilbrott", där museibyggnadens arkitektoniska kontrast till sin omgivning uppfattas negativt om den är allt för stor, samt en diskurs där "transparens" - med ett fokus på luft, ljus och rymd - ses som en essentiell del av konstmuseiarkitekturen. Denna undersökning pekar att de flesta diskurserna kring arkitektur är allt annat än statiska utan förändras i takt med andra sociala förändringar som påverkar konstmuseets roll i stort. / The purpose of this bachelor thesis is to examine the discourse regarding art museum architecture in Swedish print media, with a focus on trade press magazines and daily newspapers, in order to identify the prevailing discourse(s) over the course of roughly a century. By using Norman Fairclough’s critical discourse analysis several articles in print media have been analysed, regarding the architecture of four museums built over a period of almost one hundred years: Gothenburg Museum of Art; Kalmar konstmuseum (Kalmar Art Museum); Jönköping County Museum and Bildmuseet in Umeå (Museum of Visual Arts). Five main discourses have been identified, with one predominantly present during the entire century: the importance of the museum architecture being ”modern”, ”new” or ”contemporary”. Other discourses include one that appeared after the emergence of modernism where parts of the general public associate obvious contrast between the building and its surroundings as a negative trait, and another one with an emphasis on transparency as a positive trait focusing on light and space. Overall, the discourses concerning domestic art museum architecture has been anything but static and has evolved in conjunction with changes in general architecture discourse, the symbolic value of the art museum, and social structures in the society as a whole.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer.  Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior.  Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende / The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators.    The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior.  The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

Att samverka sektorsöverskidande på lokal och regional nivå har identifierats som en möjlig väg att påett effektivare och snabbare sätt nå uppsatta klimatmål. Intressant är därför att undersöka hur dessaklimatsamverkansinitiativ är organiserade och hur de arbetar för att bidra till sina syften.Föreliggande studie är en fallstudie som undersöker hur sektorsöverskridandeklimatsamverkansinitiativ på lokal och regional nivå samverkar för att bidra till att minska territoriellaväxthusgasutsläpp. Studien undersöker även vilka utmaningar och fördelar initiativen upplever samtidentifierar faktorer som initiativen upplever skapar en långsiktig och attraktivsamverkansorganisation. De studerade initiativen är Klimatrådet Jönköpings län och Klimat2030 iVästra Götalands län samt Uppsala klimatprotokoll, Gothenburg Climate Partnership, LundsKlimatallians samt Linköpingsinitiativet.Insamlingen av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer medprocessledaren, verksamhetsledaren eller administratören hos respektive initiativ.Studien finner att den offentliga sektorn bär det huvudsakliga ansvaret för initiering, administrationsamt finansiering. Studien finner också att det inte finns någon etablerad mall eller förankradsamverkansmetodik kring lokal eller regional klimatsamverkan, vilket resulterar i att initiativen bådehar likheter och skillnader i sina samverkanstrukturer. Studien konstaterar att vanligt förekommandearbetsmetoder hos initiativen är fokusgrupper, klimatutmaningar, klimatavtal samt projektbaseratarbete, dock med spridning mellan initiativen.I studiens resultat framkommer bland annat delaktighet, förankring och erfarenhets- ochkunskapsutbyte som centrala faktorer som upplevs skapa en attraktiv och långsiktigsamverkansplattform. Det framkommer även att initiativen upplever dels fördelar medklimatsamverkan eftersom det hjälper medlemmarna att gå från ord till handling, och dels utmaningarsom att bland annat bevisa sin faktiska effekt i att reducera de territoriella växthusgasutsläppen.Slutligen konstaterar studien att ämnet lokal och regional klimatsamverkan är relativt outforskatinom miljövetenskapen och att det behövs vidare forskning kring bland annat vilken funktionklimatsamverkan har samt vilken effekt initiativen skapar. / To collaborate cross-sectoral on a local or regional level has been identified as a possible solution toachieve a more effective way of reaching set climate targets. Therefore it´s of interest to conductfurther study in how these initiatives collaborate in their aim of reaching climate related targets.This thesis is a case study consisting that examine how cross-sectoral climate collaborations on alocal or regional level collaborate to reduce the emissions of territorial greenhouse gases.Furthermore, the study investigates what challenges and advantages the objects of study areexperiencing and also to identify what factors the initiatives are experience that creates a long-terminitiative and an attractive collaborate-organisation. The objects of study are Climate Council inJönköpings region, Climate2030 in Västra Götalands region and Uppsala Climate Protocoll, GothenburgClimate Partnership, Lund Climate Alliance and The Linköping Initiative.The collection of the empirically data was gathered via semi-structured interviews with either theprocess manager, administrator or executive manager in each initiative.The study shows that the public sector has the major responsibility in initiating, administrate andfinancing the initiatives. The study also shows that there is no established templated or collaboratemethodin local or regional climate-collaboration, which results in both similarities and differences inthe initiatives structural design.The study has found that focus-groups, the use of climate related challenges, climate agreementand to work in specific projects are all commonly used work procedures, but with differences betweeninitiatives.Furthermore, results show that participation, anchoring and experience- and knowledge-exchangeare key factors that the initiatives are experiencing in how to create an attractive and long-termcollaborate initiative. Moreover, it emerges that the initiatives are experiencing both benefits with aclimate collaborating because it helps members of the collaboration to go from words into action, andpartly challenges regarding how to prove its actual effect in reducing territorial greenhouse gasemissions.Finally, the study notes that the subject, local and regional climate-collaboration is relativelyunexplored and that it needs further research for example in what function a climate collaboration hasand what effect the initiatives creates. / <p>2020-06-05</p>

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.