Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer. Resultaten visade att det nya bruket av en förekommer både i informella och mer formella texter, och att bruket grundar sig i ett feministiskt ställningstagande då centrala aktörer använder en för att frångå mannen som norm. Vidare framgick att flera av studenterna hade uppmärksammat bruket av en och var relativt positivt inställda till att använda pronomenet. Dock uppfattade studenterna en som neutralt, dialektalt eller värdeladdat. Slutsatser som drogs av uppsatsen var att en är feministisk språkplanering som syftar till att synliggöra och medvetandegöra språklig sexism samt skapa ett könsneutralt och inkluderade språk. Pronomenet en kan också ses som ett feministiskt symbolord som förmedlar en genusmedvetenhet.

Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen när det kommer till arbetsmarknaden mellan kvinnor och män (Magnusson, 2002). Omfattande fältexperiment (Carlsson & Sinclair, 2017)  har visat att det förekommer mycket lite diskriminering utifrån kön när män och kvinnor med motsvarande meriter söker samma tjänster. Med tanke på att arbetsmarknaden trots detta är ojämställd i flera avseenden (Magnusson, 2002) är det möjligt att man trots allt upplever diskriminering vid anställning (Andersson, 2011). Studien är experimentell med syftet att undersöka upplevelse av diskriminering i anställningsprocessen. Frågeställningen  var  om det finns skillnader i upplevd diskriminering för ett typiskt kvinnligt-, manligt- samt könsneutralt namn på den arbetssökandes CV till ett könsneutralt yrke. 180 studenter besvarade en enkät med en fiktiv historia om en arbetssökande som blev nekad till 7 av 10 arbetsintervjuer. Tre olika formulär delades ut, ett med ett typiskt kvinnligt-, manligt och könsneutralt namn som sedan bearbetades statistiskt. Resultatet från studien tyder på att arbetssökande i scenariot med ett könsneutralt- och kvinnligt namn upplevdes mer diskriminerad än arbetssökande med ett manligt namn. Slutsatsen av studien är att arbetssökande med ett kvinnligt- samt könsneutralt namn upplevs bli mer diskriminerad under en arbetsrekrytering till ett könsneutralt yrke än vad en arbetssökande med ett manligt namn upplevs bli.

I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.

Denna studie undersöker hur några förskollärare och rektorer resonerar kring vilka material och leksaker som ska erbjudas barn i den pedagogiska miljön och hur inköp planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom undersöks vilka utmaningar som kan finnas i att skapa en jämställd miljö. Tre förskolor deltar i studien. En förskollärare och en rektor från varje förskola intervjuas. Resultatet visar att det finns två uppfattningar om hur en jämställd miljö skapas. Den första är att allt material, könsneutralt och stereotypt, ska erbjudas och alla barn ska få använda det. Den andra är att könsstereotypa leksaker och material ska undvikas för att förhindra att stereotypa mönster uppstår. Begränsningar för att uppnå en jämställd miljö har identifierats i avtal, budget, vårdnadshavare och förhållningssätt.

The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are: What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent? We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är: Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro? Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.

Rakhyvlar är en produkt som i grunden har samma funktion för både män och kvinnor, men vars förpackning könskodas för att attrahera de olika könskategorierna. Följande studie syftar till att undersöka hur rakhyvelsförpackningar skiljer sig åt beroende på om de riktar sig mot män eller kvinnor. Vidare avser studien att utreda hur en förpackning för rakhyvlar kan utformas för att uppfattas könsneutral. I denna studie definieras könsneutralt som något som inte riktar sig till ett specifikt kön. Studien begränsas till att undersöka förpackningarnas färg, typografi, grafiska element och form.  För att besvara syftet har strategierna kartläggning och Design and creation tillämpats. Beträffande kartläggningen användes datainsamlingsmetoderna litteraturstudie och visuell innehållsanalys. Litteraturstudien genomfördes för mer djupgående förståelse om ämnet och utgjorde grundläggande riktlinjer för utformandet av ett eget designförslag. Innehållsanalysen genomfördes för att fastställa hur dagens rakhyvelsförpackningars utformning skiljer sig åt beroende på om de riktar sig till män eller kvinnor. Inom Design and creation användes Sless’ arbetsmodell för utformningen av det egna designförslaget. Två enkätundersökningar genomfördes för att testa och utvärdera designförslaget på målgruppen.  Innehållsanalysen konstaterade att det råder en kraftig polarisering vad gäller rakhyvelsförpackningars utformning och uttryck. Slutsatsen fastslog utseendemässiga skillnader beroende på om förpackningarna riktade sig mot kvinnor eller män. Studien besvarar även hur en förpackning för rakhyvlar kan formges för att uppfattas könsneutral. Detta presenteras i form av två designförslag och ett antal riktlinjer för hur en könsneutral rakhyvelsförpackning kan formges. / Razors are a product that basically has the same function for both men and women, but whose packaging is gender coded to attract the different gender categories. The following study aims to investigate how razor packages differ depending on whether they target men or women. Furthermore, the study intends to investigate how a razor package can be designed to be perceived as gender neutral. In this study, gender-neutral is defined as something that does not target a specific gender. The study is limited to examining the color, typography, graphic elements and shape of the packaging. To answer the purpose, a survey and Design and creation have been applied as strategies. A literature study and visual content analysis were used as data collection methods within the survey strategy. The literature study was conducted for a deeper understanding of the topic and provided basic guidelines for designing a own design proposal. The content analysis was conducted to determine how the design of today's razor packages differs depending on whether they are aimed at men or women. Within the strategy Design and creation, Sless' working model was used for designing our own design proposal. Two surveys were conducted to test and evaluate the design proposal of the target group. The content analysis found that there is a strong polarization in the design and expression of razor packages. The conclusion determined differences in appearance depending on whether the packaging was aimed at women or men. The study also provides answers on how a razor package can be designed to be perceived as gender neutral. This is presented as two design proposals and a number of guidelines for how a gender-neutral razor package can be designed.

Syftet med denna studie är att bättre förstå könsspecifika benämningar i ungdomsspråk, deras värde, hur situationskontexten förändrar värdet, hur de används och slutligen hur benämningarna kan relateras till identitetsskapande. Som metod används fokusgruppsamtal och enskilda intervjuer. Materialet genomgår en innehållsanalys utifrån det teoretiska ramverket, vilket består av kritisk diskursanalys och ett antal idéer från diskursteorin. I resultatet framkommer att ord för att benämna flickor/kvinnor, till skillnad från i äldre studier, inte är fler till antalet. Det framkommer även att kvinnobenämningarna såväl som kvinnliga stigman är mer befästa inom diskursen. Vidare får ord för att benämna flickor/kvinnor ofta en mer negativ värdering än maskulina motsvarigheter och de används oftare som svordomar. Flickorna intar, som en motreaktion på återupprepad interpellering med negativa subjektspositioner, identiteten rebell och i denna använder de bl.a. ord som hora om varandra. Ordets stigmatiserande effekt är dock fortfarande påtaglig och försök att neutralisera ordet tycks än så länge ha gett liten verkan. Materialet visar att många traditionella könsföreställningar fortfarande styr: kvinnan ska inte vara lösaktig och mannen ska inte vara sexuellt oerfaren. Det finns också många tecken på förändrade mönster. Bland annat tycks pojkarnas begränsningar ha närmat sig flickornas och normer ha utvidgas till att flickor kan vara maneaters i en positiv bemärkelse och pojkar mjukare identiteter som hjärtat och dreamyboy. Slutligen konstateras att situationskontexten är avgörande för benämningarna värde, att såväl flickor som pojkar anpassar sina beteenden av rädsla för att omtalas exempelvis hora eller fuckboy, och att olika identiteter hos ungdomarna kan relateras till att de omtalats på ett visst sätt.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.  Hypotesen att barnen skulle tillskriva Kivi sitt eget kön visade sig inte stämma då skillnaderna i pronomenanvändning pojkar och flickor emellan var minimala. Resultaten kan bero på att mannen ses som norm och kvinnor som ”det Andra” (de Beauvoir 2002) samt att barnlitteraturen domineras av pojkar. Resultaten överensstämmer också med tidigare forskning av Merrit & Kok (1995) som visar att karaktärer med könsneutrala namn tenderar att tillskrivas manligt kön. / In the great debate over the gender-neutral pronoun hen in 2012, the perspective of the children was missing. The aim of this bachelor essay is to shed light on that perspective by investigating which pronouns pre-school children use in conversation about the children’s book Kivi och monsterhund which contains only gender-neutral pronouns. The material was obtained through children’s interviews in focus groups where four- and five-year-old pre-school children talked about the book and the material was analyzed by using a mostly quantitative method to find out the frequency of the used pronouns. The results show that the children scarcely reacted to hen nor did they use it themselves. Kivi was referred to by the children as he while monsterhunden (the monster dog) was referred to as it or he. The hypothesis that the children would ascribe Kivi their own gender proved to be incorrect as the differences in use of pronouns between boys and girls were minimal. The results may be an effect of the man being viewed as the norm and women as “the Other” (de Beauvoir 2002) and the dominance of boys in children’s literature. The results also correlate to previous research by Merrit & Kok (1995) that show that characters with gender-neutral names tend to be ascribed male gender.

Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid. / This thesis is a corpus-based study, which aims to investigate both the distribution and function of the pronoun hen in social media platforms, during the time period 2012-2017. Since 2012, the year when a broad debate sparked regarding the use of hen, the pronoun has increasingly been incorporated into the Swedish language. By using the search-tool Korp, and the collection of texts provided by Språkbanken, 186 occurrences of hen have been analyzed. These occurrences were extracted from various social media corpora, specifically Bloggmix, Familjeliv, Flashback and Twittermix. The data were tagged into eight different categories: Könsöverskridande (Non-gender), Anonymising and Unknown-sex, Indefinite and generic, Meta, Nominalised, Non-human, Unclear and Other. The results show that the dominant function of hen are the anonymized- and unknown-hen, comprising up to 47% of all cases. Also, the second most prominent function is the Generic-hen, with a total of 28%. Finally, the function Meta-hen, covers about 13% of all occurrences. These result indicate that the pronoun is debated less in social media compared to results from previous studies where Meta-hen proved to be the dominant use in previous years (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Instead it is more common to use hen in order to anonymize, for example, or when it is not possible to comment on the gender identity of a person when the sex is unknown, and that it is more common to generalize in different contexts instead. Moreover, it can be noted that the use of hen had increased on both Bloggmix and Familjeliv until 2016. Conversely, the data shows that its use on Flashback fluctuated over time, and showed a constant decline on Twittermix.

No description available.