Global ETD Search

141	Literary, political and historical approaches to Virgil's Aeneid in early modern France Kay, Simon Michael Gorniak January 2018 (has links) This thesis examines the increasing sophistication of sixteenth-century French literary engagement with Virgil's Aeneid. It argues that successive forms of engagement with the Aeneid should be viewed as a single process that gradually adopts increasingly complex literary strategies. It does this through a series of four different forms of literary engagement with the Aeneid: translation, continuation, rejection and reconciliation. The increasing sophistication of these forms reflects the writers' desire to interact with the original Aeneid as political epic and Roman foundation narrative, and with the political, religious and literary contexts of early modern France. The first chapter compares the methods of and motivations behind all of the sixteenth-century translations of the Aeneid into French; it thus demonstrates shifts in successive translators' interpretations of Virgil's work, and of its application to sixteenth-century France. The next three chapters each analyse adaptation of Virgil's poem in a major French literary work. Firstly, Ronsard's Franciade is analysed as an example of French foundation epic that simultaneously draws upon and rejects Virgil's narrative. Ronsard's poem is read in the light of Mapheo Vegio's “Thirteenth Book” of the Aeneid, or Supplementum, which continues Virgil's narrative and carries it over into a Christian context. Next, Agrippa d'Aubigné's response to Virgilian epic in Les Tragiques is shown to have been mediated by Lucan's Pharsalia and its anti- epic and anti-imperialist interpretation of the Aeneid. D'Aubigné's inversion of Virgil is highlighted through comparison of attitudes to death and resurrection in Les Tragiques, the Aeneid and Vegio's Antoniad. Finally, Guillaume de Salluste du Bartas' combination, in La Sepmaine and La Seconde Sepmaine of the hexameral structure of Genesis with Virgil's narrative of reconciliation after civil war is shown to represent the most sophisticated understanding of and most complex interaction with the Aeneid in sixteenth-century France.
142	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results

Literary, political and historical approaches to Virgil's Aeneid in early modern France

Är god redovisningssed fortfarande god sed?