• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 162
  • 1
  • Tagged with
  • 163
  • 163
  • 45
  • 44
  • 41
  • 40
  • 33
  • 31
  • 30
  • 30
  • 29
  • 28
  • 25
  • 25
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

"Bolla idéer med varandra" : En studie om samarbete mellan lärarprofessioner för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet

Scheilen Kågström, Chantal, Laggman, Tina January 2022 (has links)
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Specialläraren/specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att stödja och handleda lärarkollegor i deras arbete för att skapa en framgångsrik och tillgänglig skrivundervisning för alla elever. Den här studiens syfte var att synliggöra och analysera vad lärare och speciallärare/specialpedagoger i grundskolan upplever som viktigt i samarbetet med varandra då fokus är strävan mot framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av 9 lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk, 6 speciallärare och 2 specialpedagoger i grundskolan. Resultatet visade att många informanter beskrev att det finns ett samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog men att detta samarbete behöver förbättras och utökas. Mer tid till samarbete efterfrågades av alla informanter. Vidare visade resultatet att professionerna samarbetar i olika former men det verkar inte finnas ett större samarbete som handlar om teamundervisning eller kooperativ undervisning, där pedagogerna delar ansvaret för alla elever. I studien framkom att professionerna har både ett relationellt och kategoriskt perspektiv när de beskriver samarbete för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Dessa olika synsätt påverkar speciallärares/specialpedagogers arbete när det gäller hur och på vilket sätt ett gott samarbete med kollegor skapas för att åstadkomma en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Denna studie är relevant för nämnda lärarprofessioner men även skolledning då deras syn påverkar hur skrivundervisningen utformas.
82

Vilka kunskaper behöver lärare i fritidshem? : En kvalitativ studie kring uppfattningen av de praktiska och teoretiska kunskaperna i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem / What do teachers in leisure centres need to know? : A qualitative study about perceptions of practical and theoretical knowledge from the teachereducation programme in primary education – extended school.

Landelius, Amanda, Palmborg, Caroline January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka legitimerade grundlärare i fritidshems erfarenheter av mötet mellan de kunskaper de har från sin utbildning och de kunskaper arbetet i fritidshem kräver av dem. I studien används kvalitativ metod där materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tolkningen av materialet har sin teoretiska utgångspunkt i fenomenologin samt används fenomenologin och hermeneutiken som analysmetoder.  I resultatet uttrycks en önskan om att moment i utbildningen ska läggas till eller göras om för att få möjlighet att tillägna sig fler kunskaper. Respondenterna beskriver att grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem övervägande har varit bra men att de saknar en fördjupning i vissa kurser. Vidare diskuteras om en fördjupning är möjlig eller om det då krävs en revidering eller förlängning av utbildningen. Resultatet visar att den verksamhetsförlagda utbildningen är en bidragande faktor i att förstå och uppleva hur verksamheten fungerar. Det framkommer att den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör omvandlingen mellan teoretisk kunskap och praktisk verksamhet. Vidare framgår det att samtliga respondenter upplever att utbytet av erfarenheter har stor betydelse för kunskapsutvecklingen både under och efter utbildningen. Det respondenterna har beskrivit är hur kollegor på olika sätt visat sig särskilt viktiga för deras fortsatta kunskapsutveckling.
83

Matematikundervisning för att möta elevers olika behov : En intervjustudie med högstadielärare

Andersson, Agneta January 2022 (has links)
Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.
84

Ambulanspersonals lärprocesser i hanteringen av hot- och våldssituationer : Riskfaktorer, lärprocesser och utvecklingsbehov inom prehospital vård i två svenska län / The learning processes of paramedics in threatening and violent situations : Risk factors, learning processes and needs for development in prehospital care within two Swedish counties

Karlsson, Emil January 2019 (has links)
No description available.
85

Kunskapsdelning = skolutveckling? : En studie om kunskapsdelning, kollegialt lärande och samverkan i gymnasieskolan / Knowledge Sharing = School Development? : A Study of Knowledge Sharing, Collegial Learning and Collaboration in Upper Secondary Schools

Dahlin, Jenny Eveliina January 2021 (has links)
This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.
86

Kunskapsdelning = skolutveckling? : En studie om kunskapsdelning, kollegialt lärande och samverkan i gymnasieskolan / Knowledge Sharing = School Development? : A Study of Knowledge Sharing, Collegial Learning and Collaboration in Upper Secondary Schools.

Dahlin, Jenny Eveliina January 2021 (has links)
This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.
87

"Våga utmana, pröva, ompröva och lära av varandra" -En studie om pedagogisk personals uppfattningar kring det kollegialla lärandets utmaningar och möjligheter

Högborg, Christel, Lundgren, Maria January 2019 (has links)
No description available.
88

Skolverkets krav på digitalisering av samhällskunskap och lärares uppfattningar

Hermansson, Daniel January 2019 (has links)
Digitalisering av den svenska skolan tog ny fart när regeringen beslutade att revidera läroplanen och lägga mer ansvar på samhällskunskapslärare. Lärare ska i sitt uppdrag stärka elevernas digitala kompetens.För att förstå hur förändringen påverkat samhällskunskapslärare har frågeställningarna utgått från samhällskunskapslärares upplevelser kring de nya och förändrade centrala innehållen, deras digitala kompetens och förutsättningar som lärare upplever att de ges i sitt arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Metoden för undersökningen är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data.I analysen av den data som samlats in har TPACK-teorin och verksamhetsteori använts.Resultaten tyder på att lärarna ges olika förutsättningar och att det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är i ett ämneslag eller arbetslag. Rektorers styrning och påverkan blir även avgörande för vilka förutsättningar lärarna upplever att de får.Med hjälp av TPACK-teorin går det att visa på att det handlar om ett samspel mellan lärarnas förmåga att hantera digital teknik och applicera detta pedagogiskt på sitt ämne. Sammanflätandet av dessa förmågor underlättas om lärarna för göra det tillsammans, med en rektor som stöttar men även sätter krav och ger tydliga direktiv.
89

Svensklärare på Facebook - En undersökning om kollegialt lärande i en svensklärargrupp på Facebook

Sjöberg, Ellen January 2020 (has links)
Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.
90

Att kombinera ASL och STL i ett språkutvecklande syfte

Danielson, Josefine, Diebig, Erica January 2018 (has links)
Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.

Page generated in 0.0621 seconds