I skollagen framgår att skolans viktiga uppgift är att utforma undervisningen så att alla elever ges rätt förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förmågor och behov. För elever i läs- och skrivsvårigheter kan lärarens kompetens i att anpassa undervisningen spela en avgörande roll på elevens väg mot ökad måluppfyllelse. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka hur erkänt skickliga lärare utformar och anpassar sin undervisning i mötet med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt ta reda på några lärares upplevelser i arbetet med extra anpassningar. Studien undersöker även hur rutiner gällande extra anpassningar organiseras och dokumenteras. Genom att både intervjua och samla in dokument blev det en form av triangulering för att bredda empirin i studien. Resultatet i studien visar att lärarna som anses skickliga av andra i organisationen undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt och anpassar undervisningen för alla elever oavsett behov. Flera skolor saknar specialpedagogisk kompetens och där upplever lärarna en ensamhet i arbetet med att utforma extra anpassningar för elever i behov av stöd. Skolornas rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt vilket enligt resultatet kan bero på hur insatt och drivande rektor är. Det framgår också att lärarna i den här studien kan arbeta framgångsrikt med extra anpassningar i undervisningen oavsett dokumentation eller inte. Saknas dokumentation blir det däremot svårare för alla inblandade att ta del av och utvärdera de insatser som görs för eleven. Detta blir extra tydligt vid övergångar och lärarbyten där tidiga insatser kan spela en avgörande roll för elevens fortsatta studier.

Syftet med undersökningen ”Kollegialt lärande - Förskollärares upplevelser och arbete med kollegialt lärande” (Collegial learning - Preschoolteachers experiences and work with collegial learning) är att bidra med kunskap om hur förskollärarna definierar begreppet kollegialt lärande och hur de säger sig arbeta med kollegialt lärande i verksamheten. I studien undersöktes också vilka positiva effekter och vilka svårigheter som finns med ett kollegialt lärande. De teoretiska perspektiven -som ligger till grund är det sociokulturella perspektivet och Foucaults synsätt kring makt. Åtta stycken förskollärare har intervjuats med en kvalitativ metod där empirin har kategoriserats och slutligen analyserats. Resultatet visar på en stor variation och förståelse kring begreppet kollegialt lärande. Även hur förskollärare arbetar med kollegialt lärande varierar kraftigt men vad respondenterna hade gemensamt var att det kollegiala lärandet ofta var något som skedde på deras arbetsplatsträffar (APT). Undersökningen visar att det kollegiala lärandet har många positiva effekter såsom en starkare sammanhållning i arbetslaget och att personalen i större utsträckning arbetar mot samma mål. Respondenterna visar på svårigheterna med ett kollegialt lärande i form av motstridigheter, svårigheter i att vara professionell och till sist tidsbrist

I en förskoleverksamhet verkar idag olika yrkeskategorier för att skapa de rätta förutsättningarna för att våra barn ska utveckla sitt intresse till ett livslångt lärande. Ett av Skolverkets främsta verktyg för att utveckla- och kvalitetssäkra utbildningen inom förskolans verksamhet går genom ett kollegialt lärande. För att skapa bra förutsättningar för ett kollegialt lärande behöver man förstå hur lärandet hos en vuxen individ skapas och genom det, hur ett arbetslag ges de bästa förutsättningar som finns. Genom begreppet Communities of practice (Wenger, McDermott och Snyder, 2012), som är en beskrivning av en vuxen persons interaktion för att utveckla sin kunskap, skapas grunderna ur en uråldrig och basal utvecklingsprocess som leder till naturliga grupperingar. Dessa spontant skapade grupperingar har ett gemensamt syfte att utveckla sin kunskap omkring ett område eller ämne. Det är i en sådan process som ett kollegialt lärande får sin ansats. Arbetslaget ses som den viktigaste och största resursen i förskolans verksamhet och inom arbetslagets ram verkar förskollärare, barnskötare och outbildad personal, som genom utbildning har nivåer från högskola till gymnasium och ibland ingen alls. Dessa ska tillsammans genom det kollegiala lärandets principer samverka till de ställda kraven utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Mitt syfte med undersökningen är att skapa en bild av hur förskollärare upplever arbetet med ett kollegialt lärande i arbetslag med en mix av olika yrkeskategorier och kunskapsnivåer och hur förskollärare uppfattar begreppet kollegialt lärande. Resultatet visar bland annat på att det förekommer en varians av uppfattningen av begreppet kollegialt lärande. Det visar också på att det förekommer slitningar inom arbetslagen utifrån friktioner (Stedt, 2013), som skapas av hämmad förhandling eller kommunikationssvårigheter som det också kan kallas. Dessa kan ha sitt utgångsläge i de olika yrkeskategoriernas syn på sin roll och sin betydelse för arbetet med det kollegiala lärandet. / Knowledge is to be regarded as hard currency in today's society. The development of a knowledge society takes place in a high speed. It requires that you as an organization follow along and find ways to develop. The preschool´s task is primarily to help produce knowledge disruptive individuals who never cease to want to learn more. In a preschool environment, today´s different occupational categories work to create the right conditions for our children to develop their interest of lifelong learning. One of the Swedish National Agency for Education´s main tools to develop and quality-assure education within the preschool´s activities through collegiate learning. In order to create good conditions for collegiate learning, one needs to understand how the learning of an adult individual is created and how through that is given a team the best conditions available. Through the concept of communities of practice (Wenger, McDermott & Snyder, 2012), which is a description of an adult's interaction to develop their knowledge where the foundations are created from an ancient and basic developmental process, which leads to natural groupings. These spontaneously created groupings have a common purpose to develop new knowledge about a special area or subject. It is in such processes that collegial learning gets started. In the environment of the preschool the team is seen as the most important and valuable access and in the frame of the teams, different professions collaborate. It is preschool teachers, nannies and uneducated personal, all with different levels of education and knowledge. The levels of education are extended between college and gymnasium, and sometimes no education at all. It is expected of the members of the teams to cooperate through the concept of collegiate learning principles to meet the requirements of the curriculum of preschool (Lpfö 18). Out of Maslows theories of motivation (Hedegaard Hein, 2012) you can get an insight of what motivates an individual on a personal level and what movement of forces affect the collegiallearning and what obstacles that can emerge. My intention with this research is to create a perception around how preschool teachers perceive the teamwork out of the variation of professions and levels of skills. I also want to know how preschool teachers perceive the concept of collegial learning. The result of this research shows amongst other things that there is a variation of perceptio around the concept of collegial learning. It also shows an occurrence of frictions between workers in the teams. One of the reasons to this friction is created from the concept of hampered negotiation or you can call it communication difficulties. These difficulties can be caused by the variation of professions and the perspective of the role of each person and its meaning in the work environment.

Detta examensarbete belyser vilka diskurser som är verksamma i 29 av Skolinspektionens beslut gällande regelbunden kvalitetsgranskning. Det empiriska materialet har begränsats till grundskolor och besluten är baserade på granskningar från första halvåret 2019. Som metodologi och teoretiskt ramverk har Norman Faircloughs kritiska diskursanalys använts och kombinerats med Michel Foucaults teorier om makt. I anslutning till studiens syfte har forskningsfrågor ställts som behandlar vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter som konstrueras av Skolinspektionen i nämnda beslut, vad makten som produceras i besluten innefattar och hur Skolinspektionens bidrag till skolutveckling kan förstås genom diskursanalys. Studiens forskningsfrågor diskuteras mot gällande styrdokument för grundskolan samt i ett utbildningspolitiskt perspektiv. Analysen visar att tre verksamma diskurser framkommer i empirin: diskursen om den goda utbildningen, diskursen om den strategiska arbetsledningen och diskursen om det lärande kollegiet. Dessa diskurser har urskilts under diskursordningen ”Skolinspektionen som skolutvecklare”. Diskursen om den goda utbildningen behandlar de faktorer som kan anses utgöra förutsättningar för god utbildning. Samsyn, samverkan och stimulans skrivs fram som faktorer som utgör god utbildning. Diskursen om den strategiska arbetsledningen betonar rektors uppdrag och ansvar för skolenheten. Rektor har ett stort ansvar för skolans förebyggande, operativa och framåtsyftande arbete parallellt med att Skolinspektionen poängterar rektors ansvar gällande det uppföljande arbetet och analys av verksamhetens arbetssätt och resultat. Diskursen om det lärande kollegiet behandlar de förutsättningar och effekter som efterföljs av ett kollegialt lärande. Diskursen omfattar även olika aktörsroller och de dominansförhållanden som föreligger mellan de olika aktörerna. Identifierade aktörer är rektor, förstelärare, lärare och elevhälsa. Den makt som produceras i besluten visar sig på två sätt: den dikterande makten och den producerande makten. Den dikterande makten visar på Skolinspektionens dominansförhållande och upprätthållande av en granskande tillsynsmyndighet där de identifierar och skriver fram utvecklingsområden till enskilda skolor. Den producerande makten visar på Skolinspektionens uppdrag att hjälpa skolan framåt i och med förslag hur skolan kan och bör arbeta med bakgrund i nationella styrdokument. Skolinspektionens bidrag till skolutveckling synliggörs genom användningen av modalitet i besluten där Skolinspektionen, istället för att endast konstatera brister i de granskade skolenheterna även ger förslag till hur rektorerna och skolorna kan arbeta för att avhjälpa och stärka skolan gällande identifierade utvecklingsområden. Analysen visar att Skolinspektionen har ett dubbelt uppdrag inom den regelbundna kvalitetsgranskningen som visar sig både genom att de ska kontrollera regelefterlevnad samt hjälpa skolor i deras fortsatta utvecklingsarbete.

Förskollärarnas kompetens är viktig för att skapa förutsättningar för att alla barn ska lyckas. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om några rektorers och förskollärares uppfattningar om, arbete med och erfarenheter av kompetensutveckling. Fokus riktas mot förskolans kompetensutveckling rörande neuropsykiatriska svårigheter hos flickor. Genom kvalitativ metod där ett bekvämlighetsurval tillämpades genomfördes nio semistrukturerade intervjuer. Den empiri som samlades in transkriberades och genom användning av meningskoncentrering tematiserades materialet. Resultatet analyserades ytterligare och ställdes mot tidigare forskning och relevant litteratur. Med hjälp av studiens teoretiska perspektiv dilemmaperspektivet skapades förståelse för det som framkommit. Slutsatserna är att kompetensutveckling bör vara verksamhetsnära, välbalanserad och utgå från behov hos förskollärarna och verksamheten. Det är viktigt för förskollärare att känna motivation och delaktighet i processen kring kompetensutveckling. Det informella lärandet i form av kollegialt lärande är utmanande och behöver utvecklas. Samarbete, delaktighet och specialpedagogens roll är centrala faktorer i kompetensutvecklingsarbetet för att utveckla både den enskilde pedagogen och verksamheten. Ledarskapet är en viktig del av samarbetet mellan förskollärare och rektor. Informanternas kunskap om NPS, oavsett kön, visar på en kunskapslucka. Det stora dilemmat som synliggjorts handlar om prioriteringar av alla behov som uttrycks på olika nivåer i organisationen.

Syfte Syftet med undersökningen är att ge en bild av vad forskningen visar om kollegialt lärande med fokus på elever i grundskoleåldern och ämnet matematik. Metod Det här arbetet har följt den strategi för en forskningsöversikt som benämns SMART skapad av Nilholm (2017). SMART används som metod och arbetsplan och har arbetet har följt de steg som innefattas i SMART. Forskningsområdet definierades och forskningsarenan som skulle användas identifierades. Efter detta utfördes en sökning efter material med hjälp av en sökfras uppbyggd för att innefatta de studier som skulle innefattas i forskningsöversikten. Det här ledde till att elva studier valdes ut för analys och en kartläggning av studierna genomfördes och fördes in i en matris så att studiernas innehåll och resultat kunde jämföras. Slutligen genomfördes en avslutande diskussion om resultatet i studierna, relevansen forskningen kan ha för läraryrket och vilken forskning som kan tänkas vara relevant för framtida forskning. Resultat De flesta studier i den här forskningsöversikten rapporterade positiv påverkan av kollegialt lärande på både lärare och elevresultat. I studier där lärarna själva rapporterade om effekten på sin undervisning var det främst lärarnas syn på elevernas tankar och tankesätt kring matematik som hade utvecklats.Två viktiga aspekter av kollegialt lärande och samarbetsbaserade projekt i skolan visar sig vara tid och organisation. Det behövdes tid för att utföra projekt på ett organiserat sätt men även tid till att arbeta vidare efter projektet med det nya sättet att organisera arbetet.

Vi lever i ett samhälle där barnen ses som kompetenta medmänniskor som har egna rättigheter. Att barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin egen vardag är någonting som uttrycks i förskolans styrdokument. För att inkludera barnen mer i förskolan behöver vuxna vara engagerade, intresserade och lyhörda för barnens egna åsikter och tankar. Det betyder att goda relationer mellan vuxna och barn är en viktig del för barns inflytande. Vuxna kan ibland genom sin oaktsamhet kränka barnen, då de inte reflekterar kring hur och vad de säger till och om barnen. Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete var att ta fram ett arbetsmaterial för personal i förskolan. Materialet strävar mot att bidra till förbättrad kommunikation och samarbete i arbetslagen för att motverka kränkningar mot barn genom att lyfta barns perspektiv. För att få en grund för vårt material genomförde vi två enkätundersökningar. Vi ville undersöka hur personal i förskolan ser på samarbetet och kommunikationen i sitt arbetslag, samt hur specialpedagoger och psykologer ser på vuxnas bemötande av barn i förskolan. Enkäterna var webbaserade och 74 personer som arbetar i förskolan och 17 specialpedagoger och psykologer valde att dela med sig av sina erfarenheter kring detta. Resultaten visar att det förekommer kränkningar mot barn där några av de vanligaste handlar om att höja rösten och vara ironisk mot barnen, samt att sätta etikett på dem. En annan del av resultatet visar på att personalen i förskolan generellt anser att de kan diskutera kring känsliga ämnen med kollegor men att det samtidigt finns outtalade förväntningar på arbetssätt och bemötande i arbetslaget som går emot personens egna yrkesmässiga värderingar. Undersökningarna vi gjorde resulterade i ett arbetsmaterial som fick namnet Utvecklingskalendern. Det fokuserar på personlig och kollegial utveckling genom att både enskilt och i grupp ta upp diskussionsfrågor, fallbeskrivningar och tankeställare som lyfter barns perspektiv. I Utvecklingskalendern finns även tips på hur man kan kommunicera med både barn och vuxna samt ändra sitt sätt att se på saker. Det kan till exempel handla om hur man ser på regler, vilka krav som är rimliga att ställa på barn utifrån utvecklingsnivå och förhållningssätt kring bemötande. Detta för att vi vill minska risken för att barn i förskolan blir kränkta av vuxna.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. Studien undersöker även hur digitala verktyg används och vilka begränsningar som finns. För att kunna genomföra studien används semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Studien genomförs i en mindre kommun med sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Det gör att fokus i den här studien är att se till förskollärares uppfattning och erfarande i samband med användandet. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan. Där visar resultatet att merparten av respondenterna använder digitala verktyg på ett systematiskt sätt. Däremot visar resultatet att några av förskollärarna anser att de digitala verktygen är problematiska att använda. En av frågeställningarna i studien är vilka begränsningar som förskollärarna ser med användandet av digitala verktyg. Resultatet visar att förskollärares erfarenhet och inställning påverkar användandet av digitala verktyg. Studien visar även att det kollegiala lärandet är viktigt för att kunna genomföra digitaliseringsmålen i läroplanen. I resultatet presenteras begränsningar som förskollärarna nämner. Ett område som flera förskollärare påtalar är att kompetens saknas. De tar upp det stora behovet av kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen med digitala verktyg.

The aim of this text is to critically analyse which discursive power dynamics have been o fimportance in the evolution of the modern preschool. What are the underlying motives that led to the systematisation that has become so prevalent in our profession, and what changes has this led to in the preschool organization over time? From the 1990’s there has been a shift in the discourse concerning general welfare in Sweden, of which preschools are a part. With the introduction of New Public Management concepts such as quality, systematisation and competitiveness have become a part of the vocabulary in preschools. The introduction of these concepts has been instrumental in the creation of growt hand higher quality through a market-based approach and through systematic quality assurance. I wish to show through this text that this has largely been counterproductive. This shift in the discourse has not only created a new conceptual starting point but it also led to a differentiation in the roles associated with preschools as a workplace where the preschool teachers are given more and more responsibilities while the childcare workers are being made more invisible both in legislature and the curriculum. There has been an elevation in status for preschool teachers, however at the expense of both the organization and the childcare workerprofession. With the introduction of market orientation in Swedish education we are today expected to act according to a competitive approach where we are vying with others to attract custodians to our preschool. This has in turn led to a general view of custodians as customers. However, with the usage of the word customer there is an expectation of adaptability in orderto maintain our competitiveness in relation to the wishes of the customer. In this text I thereby discuss if this is an applicable terminology in the context of preschools and whether we are able to maintain the purpose of our profession when confronted with custodians as customers. This essay also discusses the importance of resisting and reclaiming the discourse occurring in preschools. We are constantly being influenced in our approach of ourselves through the societal view of our profession and I wish to show how we through trust, a sense of community and peer learning could create a scientific foundation for our continued work. We should create our own legitimacy and professional identity. It is through this communal identity and approach that we can resist and reclaim the preschool discourse.

The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system?     The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal  and collegial progress.  The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable. / Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier?      Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav.      Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.