Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

Bakgrund: Efter att den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar, som grundas i reformerna inom new public management, har kvaliteten i äldreomsorgen varit ett omtalat ämne. I samband med omvandlingen fick kommunerna eget ansvar över äldreomsorgen inom kommunen. Förändringarna har medfört ett större fokus på hur företag inom den svenska äldreomsorgen säkerhetsställer och kontrollerar kvaliteten. Vilket har lett till en ökad efterfrågan på kontrollmekanismer. Syfte: Avsikten med denna studie är att analysera hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem på äldreboenden. Två aktörer undersöks för att upptäcka möjliga skillnader och likheter. Metoder: En kvalitativ forskningsmetod används i denna studie i form av semistrukturerade intervjuer, totalt sju stycken med nio respondenter, som primära data. Primäruppgifterna jämförs senare med sekundära data, som består av kriterier och kontroller från båda aktörerna samt från enkäten som ligger till grund för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Resultat: Den empiriska samlingen är indelad i sex variabler; Kvalitetskriterier och kontroller, definitioner av kvalitet, dokumentation, delaktighet, kvalitetsindikatorer och förbättringsmöjligheter. Tillsammans täcker de temat i den teoretiska ramen. Slutsatser: Undersökningens syfte har besvarats med både likheter och skillnader mellan de två aktörerna. Problematiken som uppstått i undersökningen har beaktas och förslag på fortsatta studier presenteras.

The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns. / Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.

Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.

Uppsatsen undersöker könsfördelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Gävle. Den utgår från teorier om att gatunamn vidmakthåller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt på historieskrivningen. För att undersöka om tidens mer jämställda samhälle påverkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbeståndet i två perioder med brytåret 2000 där den tidigare perioden jämförs med den senare när jämställdhets- medvetenheten förväntats ökat.Uppsala som under 2000-talet debatterat frågan uppvisar en ökad andel kvinnonamn på 30 procentenheter mot Gävles ökning på 16 procentenheter där man heller inte har några jämställdhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammanträdesprotokoll granskas i syfte att undersöka genusanknytande resonemang där fallet Fadimes plats belyser en äldre och uteslutande kulturvårdande politik som format namnbeståndet. En enkät- undersökning där 193 kommuner ingår visar att 67 kommuner jobbar efter stadgar vid namngivningen varav 5 kommuner rapporterar jämställdhetsstadgar. Resultatet tyder på att de inriktningsmål som visat sig effektiva i Uppsala nationellt sett är ovanliga.

Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.

Sammandrag Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen. Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat. Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan. / In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies. When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited. I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.

Bakgrund:Trycksår är ett stort och kostsamt problem för samhället som orsakar lidande ochsmärta hos patienten. Sjuksköterskan ska främja hälsa, förebygga ohälsa ochlindra lidande samt har ansvaret att identifiera risker och ordinera åtgärderför trycksårsprevention. Syfte medstudien var att beskriva och jämföra kunskap om och attityd till preventionav trycksår hos distriktssköterskan och sjuksköterskan inom kommunala hälso-och sjukvård. Metod: Beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade påsärskilt boende och hemsjukvård i fem kommuner. Det var 67 av 150 tillfrågadesom deltog i studien. Resultat: Resultatetvisade det att distriktsköterskans och sjuksköterskans kunskaper omtrycksårsprevention brister. Specifikt i frågorna omschema för lägesändring som minskar trycksårsrisken mest, avlastning av hälarpå tryckavlastande madrass, rätt sätt att reducera tryckkraften när en patientglider ner i en stol samt att syrebrist orsakar trycksår. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna fannsgällande kunskap om trycksårsprevention. Attityden hos både distriktsköterskanoch sjuksköterskan var positiv och en signifikant skillnad fanns mellangrupperna. Distriktsköterskans hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. Sjuksköterskorna kändes sig mindre säker på sin förmåga attförebygga trycksår och distriktsköterskorna svarade i högre grad atttrycksårsprevention är en viktig uppgift. Slutsats:I föreliggande studie har deltagarna bristande kunskap om prevention avtrycksår och attityden hos både distriktsköterskan ochsjuksköterskan var positiv till trycksårsprevention. En skillnad mellangrupperna fanns där distriktsköterskan hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. / Introduction: Pressure ulcer is a common and expensive problem for society which causes suffering and pain for the patient. Registered nurses should promote health, prevent illness and relieve suffering and is responsible for identifying risk and prescribing measures for pressure ulcer prevention. The purpose of this study was to describe and compare district nurses and registered nurses knowledge and attitude to pressure ulcer prevention in municipal health care. The method: Descriptive and comparative design with quantitative approach. A questionnaire was distributed to district nurses and registered nurses who worked in nursing homes and home healthcare in five municipalities. It was 67 out of 150 respondents who participated in the study. The result: The result showed that district nurse and registered nurse’s lack in knowledge about pressure ulcer prevention. Specific in the question about position change that reduces pressure ulcer risk the most, relief of heels on pressure-reducing mattress, the right way to reduce the pressure force when a patient slides down in a chair and that oxygen deficiency causes pressure ulcer. No significant difference between the groups knowledge on pressure ulcer prevention was found. The attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive and a significant difference was found between the groups. The district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse. Nurses felt less confident of their ability to prevent pressure ulcer and district nurses responded to a greater extent that pressure ulcer prevention is an important task. Conclusion: In this study, participants have insufficient knowledge about pressure ulcers prevention and the attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive to pressure ulcer prevention. A difference between the groups was where the district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse.

Idag byggs det för lite i Sverige, och särskilt svårt har det visat sig vara att nyproducera hyresrätter. Det är en upplåtelseform som är mycket viktig för en fungerande bostadsmarknad och som de allra flesta av oss någon gång kommer att bo i. Såväl arbetsmarknaden som samhällsfrågor såsom integration blir lidande om det inte byggs fler hyresrätter – och det snabbt. Det här blir fler och fler politiker och sakkunniga medvetna om och debatten i ämnet har därför exploderat de senaste åren. Alla tycks ha lösningar och förslag till olika branscher och institutioner. Mitt i den här samhällsdebatten befinner sig kommunerna och deras planeringstjänstemän, som besitter en unik position i den svenska samhällsbyggnadsprocessen. Att omsätta alla debattinlägg och forskningsrapporter till konkreta handlingar är dock ingen lätt uppgift. Den här undersökningen försöker göra just det; sammanfatta och gallra bland debattens och forskningens alla åtgärdsförslag som riktas åt den kommunala planeringen. Med en enkätundersökning tas det sedan hjälp av just planeringstjänstemännen i några av Sveriges kommuner för att analysera åtgärderna utifrån deras kommuns situation. Undersökningen tar sig därmed an en hett debatterad fråga, kokar ner dess centrala beståndsdelar till konkreta åtgärder och analyserar sedan vilken förmåga de faktiskt har att omsättas i verkliga resultat; nyproducerade hyresrätter. Resultaten av undersökningen analyseras och påvisar mönster i och samband mellan åtgärder och olika bra resultat av nybyggnation av hyresrätter bland kommunerna som medverkat.