Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.

Uppsatsen undersöker fackförbundet Kommunal som en opinionsbildande aktör. Utgångspunkten är att det främst är massmedier som äger dagordningsmakten i samhället. Mediestrategier är därför en viktig del av det opinionsbildande arbetet. Med hjälp av gestaltningsteori beskriver vi villkoren för samspelet mellan Kommunal och den svenska storstadspressen. Ett centralt tema är hur både fackföreningen och journalister tolkar och ramar in verkligheten. Under de 100 år som Kommunal funnits har förutsättningar för opinionsbildning förändrats, under de senaste trettio åren har dels de socialdemokratiska tidningarna blivit allt färre och dels har arbetarrörelsen generellt försvagats. Men med medvetna mediestrategier kan Kommunal nå medialt genomslag. Vi har dock sett att Kommunals arbete allt mer anpassas till mediernas format och vinklingar och att förbundets tolkningar och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan. I vår studie har vi intervjuat Rasmus Korsvall som är ansvarig för PR och opinionsbildning på Kommunal samt genomfört en innehållsanalys av pressmeddelanden och material från dagspressen under perioden 1 januari 2010 till och med 30 juni 2011. Fokus har legat på Kommunals kampanj ”Alla andra hämtar tidigt”.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Die Arbeit setzt sich mit der Internationalisierung des Wohnungsmarktes in Deutschland auseinander. Hierbei wird der Frage nachgegangen, wie sich nach dem Komplettverkauf kommunalen Wohneigentums Kommunikation und Zusammenarbeit auf dem Wohnungsmarkt und im Rahmen von Stadtentwicklungsprozessen ändern. Anhand von Fallstudien in Kiel, Osnabrück und Wilhelmshaven werden kommunale und wohnungswirtschaftliche Handlungsstrategien und Interaktionsorientierungen lokaler Akteure miteinander in Beziehung gesetzt. Auch wenn mit Hilfe eines Urban Governance-Ansatzes gewonnene Erkenntnis große Unterschiede bei kommunalen Gestaltungsansprüchen zeigen, ist ein prinzipieller Steuerungsverlust nach der Veräußerung nachweisbar. Vor allem finanzwirtschaftlich orientierte Investoren und ihr geringes investives Interesse führen zu einer nachhaltig geringer werdenden Gestaltungskraft auf Quartiersebene. / Certainly since the late-1990s deregulation as well as local authority debt reduction eventually has begun to take effect on local authority housing. In this context, the owners of public housing sold large quantities of their housing stock as well as whole housing companies. The sale of publicly owned housing property to international investors creates new opportunities for the housing economy due to different approaches to management and marketing. At the same time, sales to ‘new investors’ also bear risks for housing markets, urban renewal and urban planning. In this context, local authorities not only face a growing range of actors with increasingly diversified economic interests. But also, in addition, they are expected to initiate processes of integrated urban development in order to respond to structural change and its consequences. Research into newly emerging and changing relationships between actors in local housing markets is only in its beginnings in the field of regional studies. This work pu rsues as its key question: Following the complete sale of local authority housing stock, how do approaches, communication as well as strategies for collaboration of key actors in the housing markets develop under conditions of structural change? The focus of the comparative empirical case studies rests on the fields of urban development and the housing market. A comparative case study design with a heuristic-descriptive urban governance approach in Kiel, Osnabrück and Wilhelmshaven was chosen. Corresponding to the knowledge from the detailed evaluation, results and conclusions are to be drawn for the praxis and for further research.

Inledning: Den första januari 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Till skillnad från tidigare lagstiftningar i form av brandlagen (1974:80) och räddningstjänstlagen (1986:1102) är LSO tilltänkt att verka för en bredare olyckspreventiv verksamhet som sträcker sig utöver räddningstjänstens traditionella ansvarsområden. Lagen har dock inte utvärderats under de senaste sex åren. Följaktligen ämnar denna studie att kartlägga vilken inverkan som LSO har på det olyckspreventiva arbete som idag bedrivs på lokal nivå. Metod: Studien har en mixmetodologisk ansats där sammanlagt fyra semistrukturerade intervjuer med sex informanter har utförts i Värmland. Därutöver har en enkätundersökning distribuerats till samtliga 163 räddningstjänster och räddningstjänstförbund i Sverige. Resultat: De data som samlats har totalt genererat fem olika kategorier. Synen på LSO som en räddningstjänstlag anspelar på det faktum att arbetet med LSO i mångt och mycket åligger räddningstjänsten. Det förvaltningsspecifika styrdokument förklarar att handlingsprogramet, som var tilltänkt att utgöra en kommunövergripande olyckspreventiv strategi, uteslutande reglerar räddningstjänstens verksamhet. Initierandet av en förändringsprocess kartlägger de framgångsfaktorer som förutsätts för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas. Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll påtalar behovet av detaljstyrning och tillsynsarbete. Avslutningsvis beskriver Med facit i hand: Saker och ting tar tid att arbetet med lagstiftningar är en tidskrävande process som måste bedrivas långsiktigt. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att det praktiska utfallet av LSO är att betrakta som en räddningstjänstlag snarare än en kommunövergripande olycksskyddlagstiftning. Det påtalas därigenom att LSO är uddlös när det kommer till att initiera ett olycksförebyggande arbete som sträcker sig utanför räddningstjänstens traditionella verksamhetsuppdrag. Det antyds dock att svårigheterna att följa den initiala visionen inte enbart kan härledas till lagstiftningens utformning, utan även till kommuners bristande medvetenhet för det lokala olyckspanoramat. / Introduction: On January 1st 2004, Sweden’s contemporary Civil Protection Act (LSO), was put in place. Unlike its precursors, "brandlagen (1974:80) and räddningstjänstlagen (1986:1102)", LSO serves to institute and facilitate accident preventative measures beyond the traditional work carried out by municipal rescue services. However, the legislation has not been evaluated over the past six years. Consequently the aim of this study is to assess the impact that LSO has on the accident preventive activities currently carried out at the municipal level. Methods: The study has a mixed methodological approach where four semi structured interviews have been conducted with a total of six informants in Värmland, Sweden. A questionnaire was also distributed to all 163 rescue services in Sweden. Results: A total of five categories emerged from the data analysis process. "Synen på LSO som en räddningstjänstlag" addresses the fact that most of the work done in compliance with LSO is solely carried out by local rescue services. "Det förvaltningsspecifika styrdokumentet" pinpoints that the action plan required by LSO only regulates the work of rescue services, despite its vision of guiding all relevant municipal sectors. Moreover, "Initierandet av en förändringsprocess" maps the factors that are critical to successfully carrying out accident prevention measures at the local level. "Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll" underlines the need for micromanagement and regulatory work. Finally, "Med facit I hand: Saker och ting tar tid" describes that the institutionalization of legislation is a time consuming process that needs to be approached as such. Conclusions: Overall, the results demonstrate that LSO is to be regarded as a legislation that specifically regulates the rescue services, rather than municipalities as a whole. Hence, the study suggests that LSO is futile in terms of initiating accident prevention measures beyond the daily activities of the rescue services. However, the struggle of LSO to institutionalize an overarching accident prevention process cannot solely be attributed to the design of the legislation, but also to insufficient municipal risk awareness.

The concept of growth linked to municipal development is about meeting challenges and creating expansion based on the municipal's situation. Through growth plans and other policy documents, strategies are created for what needs to be improved in order for growth to take place. The study looks at the city of Östersund and their growth plan Mer Östersund, which will be adopted by the municipal between the years of 2014 - 2020. The aim of the study is to examine how the growth plan Mer Östersund is applied and adapted within the municipality organisation. A practical purpose has been developed in order to provide an insight into the internal perception within the municipal units for the managers behind the development of the growth plan. To answer the study research issue, delimitation is implemented, resulting in two of the eight administrations within the municipality being selected. The study has been limited to the Childcare and Education Administration with related board, and the Municipal Administration. A total of eleven interviews were conducted to provide insight into the perception among employees at different positions in the municipal organisation. The result shows that the knowledge and implementation of the growth plan reached, and was executed within, the Municipal Administration, the Childcare and Education Board, and by the managers of the Childcare and Education Administration. Only one out of three of the interviewed employees in Childcare and Education Administration had any knowledge of the growth plan before the study. The perception of the growth plan's relevance varied between both managers, elected officials, and employees. The result shows that the communication does not reach employees successfully. In this way, implementation within the entire municipal organisation is not fulfilled and it is deficient downwards within the units. / Begreppet tillväxt kopplat till kommunal utveckling handlar om att möta problem och skapa förnyelse utifrån den situation kommunen befinner sig i. Genom Tillväxtplaner och andra styrdokument skapas strategier för vad som behöver göras för att skapa tillväxt. Studien ser närmare på Östersunds kommun och Tillväxtplanen Mer Östersund som fortlöper och skall anammas i kommunen mellan åren 2014 och 2020. Syftet med studien är att undersöka hur Tillväxtplanen Mer Östersund implementeras, kommuniceras och följs upp internt i kommunens organisation. Ett praktiskt syfte har tagits fram för att ge ansvariga bakom framtagandet av Tillväxtplanen inblick i hur uppfattningen är internt bland kommunens enheter. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har en avgränsning gjorts till två av kommunens åtta förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen med tillhörande nämnd och kommunledningsförvaltningen. Totalt har 11 intervjuer genomförts för att ta del av information från anställda på olika positioner i kommunens organisation. Resultatet visar att kännedom och implementering av Tillväxtplanen nåtts och genomförts inom kommunledningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden och bland Barn- och utbildningsförvaltningens chefer. Endast en av de tre intervjuade medarbetarna i Barn- och utbildningsförvaltningen hade vetskap om Tillväxtplanen inför studien. Uppfattningen om Tillväxtplanens relevans varierar mellan såväl chefer, förtroendevalda och medarbetare. Information och kommunikation når chefer, förtroendevalda och ansvariga på ett bra sätt genom bland annat Tillväxtenheten och via Chefsdagar. Resultatet visar dock att information inte når medarbetare på ett tillfredställande sätt, utan ofta stannar vid cheferna. På så sätt sker inte implementering genom hela den kommunala organisationen utan är bristfällig nedåt i enheterna.

Abstract. The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school.   Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard. The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm. In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm. Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate. / Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard. Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad. I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad. Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.