Inledning: Den första januari 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Till skillnad från tidigare lagstiftningar i form av brandlagen (1974:80) och räddningstjänstlagen (1986:1102) är LSO tilltänkt att verka för en bredare olyckspreventiv verksamhet som sträcker sig utöver räddningstjänstens traditionella ansvarsområden. Lagen har dock inte utvärderats under de senaste sex åren. Följaktligen ämnar denna studie att kartlägga vilken inverkan som LSO har på det olyckspreventiva arbete som idag bedrivs på lokal nivå. Metod: Studien har en mixmetodologisk ansats där sammanlagt fyra semistrukturerade intervjuer med sex informanter har utförts i Värmland. Därutöver har en enkätundersökning distribuerats till samtliga 163 räddningstjänster och räddningstjänstförbund i Sverige. Resultat: De data som samlats har totalt genererat fem olika kategorier. Synen på LSO som en räddningstjänstlag anspelar på det faktum att arbetet med LSO i mångt och mycket åligger räddningstjänsten. Det förvaltningsspecifika styrdokument förklarar att handlingsprogramet, som var tilltänkt att utgöra en kommunövergripande olyckspreventiv strategi, uteslutande reglerar räddningstjänstens verksamhet. Initierandet av en förändringsprocess kartlägger de framgångsfaktorer som förutsätts för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas. Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll påtalar behovet av detaljstyrning och tillsynsarbete. Avslutningsvis beskriver Med facit i hand: Saker och ting tar tid att arbetet med lagstiftningar är en tidskrävande process som måste bedrivas långsiktigt. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att det praktiska utfallet av LSO är att betrakta som en räddningstjänstlag snarare än en kommunövergripande olycksskyddlagstiftning. Det påtalas därigenom att LSO är uddlös när det kommer till att initiera ett olycksförebyggande arbete som sträcker sig utanför räddningstjänstens traditionella verksamhetsuppdrag. Det antyds dock att svårigheterna att följa den initiala visionen inte enbart kan härledas till lagstiftningens utformning, utan även till kommuners bristande medvetenhet för det lokala olyckspanoramat. / Introduction: On January 1st 2004, Sweden’s contemporary Civil Protection Act (LSO), was put in place. Unlike its precursors, "brandlagen (1974:80) and räddningstjänstlagen (1986:1102)", LSO serves to institute and facilitate accident preventative measures beyond the traditional work carried out by municipal rescue services. However, the legislation has not been evaluated over the past six years. Consequently the aim of this study is to assess the impact that LSO has on the accident preventive activities currently carried out at the municipal level. Methods: The study has a mixed methodological approach where four semi structured interviews have been conducted with a total of six informants in Värmland, Sweden. A questionnaire was also distributed to all 163 rescue services in Sweden. Results: A total of five categories emerged from the data analysis process. "Synen på LSO som en räddningstjänstlag" addresses the fact that most of the work done in compliance with LSO is solely carried out by local rescue services. "Det förvaltningsspecifika styrdokumentet" pinpoints that the action plan required by LSO only regulates the work of rescue services, despite its vision of guiding all relevant municipal sectors. Moreover, "Initierandet av en förändringsprocess" maps the factors that are critical to successfully carrying out accident prevention measures at the local level. "Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll" underlines the need for micromanagement and regulatory work. Finally, "Med facit I hand: Saker och ting tar tid" describes that the institutionalization of legislation is a time consuming process that needs to be approached as such. Conclusions: Overall, the results demonstrate that LSO is to be regarded as a legislation that specifically regulates the rescue services, rather than municipalities as a whole. Hence, the study suggests that LSO is futile in terms of initiating accident prevention measures beyond the daily activities of the rescue services. However, the struggle of LSO to institutionalize an overarching accident prevention process cannot solely be attributed to the design of the legislation, but also to insufficient municipal risk awareness.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard. The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm. In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm. Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate. / Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard. Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad. I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad. Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2005.

Organisationer påverkas idag av vår föränderliga värld. Kommunala verksamheter är en verk-samhet som ständigt är i kontakt med organisationsförändringar där en av de främsta anled-ningarna till misslyckande är förändringsmotstånd. Det är därför centralt att studera vilka faktorer som orsakar förändringsmotstånd inom en kommunal verksamhet. I en organisationsförändring har ledaren en viktig roll för att genomdriva förändringen lyckosamt. För att ledaren ska ha möjlighet att genomföra en lyckad organisationsförändring krävs en god kommunikation. Det är därför centralt att studera hur en enhetschef kan kommunicera för att hantera det upplevda förändringsmotståndet. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap kring varför förändringsmotstånd uppkommer samt hur detta kan hanteras av enhetschefer via kommunikation. Studien har genomförts via en kvalitativ metod där intervjuer samt observationer är underlag för det presenterade empiriska materialet. Intervjuerna genomfördes på en enhet inom vård och omsorg som genomgått en omlokalisering för cirka tre år sedan. Intervju-erna utfördes med hjälp av sammanlagt elva anställda där två var enhetschefer, en projektledare, fyra gruppledare och fyra medarbetare. De anställdas anställningstid varierade för att tillgodose alla perspektiv under omlokaliseringen. Denna studie består av en teoretisk referensram som bland annat behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd samt kommunikation vid organisationsförändringar. Teorin beskriver nio orsaker till förändringsmotstånd samt identifierar olika former av förändringsmotstånd. För att belysa kommunikationen beskrivs bland annat olika tillvägagångssätt som en organisation kan använda sig av vid förmedling av information samt en strategisk kommunikation. Intervjuerna resulterade i många känslomässiga uttryck där de anställda förmedlade att omlokaliseringen bidrog till många negativa känslor. Vi har identifierat åtta faktorer som orsakar förändringsmotstånd utifrån vår teoretiska referensram. Utifrån vårt empiriska material kan vi även fastställa att kommunikationen var bristande samt att de anställda föredrog en strategisk kommunikation, till följd av den uttryckta kritiken har vi utformat en strategisk kommunikation som är tillämpningsbar inom denna enhet. / Organizations are today affected by our changing world. Municipal enterprises are organiza-tions that are constantly in contact with organizational changes, where one of the main reasons for failure is the resistance to change. It is therefore crucial to study which factors that can cause the resistance to change. In an organizational change, the leader has an important role to make the change successful. In order for the leader to be able to implement a successful organ-izational change, good communication is required. It is therefore crucial to study how a unit manager can communicate to handle the perceived change resistance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about why resistance to change occurs and how unit managers through communication can manage this. The study has been conducted through a qualitative method where interviews are the basis for the empirical material. The interviews were held on a health and social care unit that had relocation for almost three years ago. A total of eleven employees where interviewed, two were unit managers, one project manager, four group lead-ers and four co-workers. The time of their employment varied to accommodate all perspectives during the relocation. This study consists of a theoretical framework that deals with organiza-tional changes, the resistance to change and the communication during organizational changes. The theoretical framework describes nine reasons why resistance to change occurs and identi-fies different forms of change resistance. In order to highlight the communication, various approaches are described which an organization can use for convey information and strategic communication. The interviews resulted in many emotional expressions where the employees described that the relocation contributed too many negative feelings. We can identify eight factors that causes resistance to change based on our theoretical framework. Based on our em-pirical material, we can also determine that the communication was lacking, and that employ-ees preferred a strategic communication. As a result of the expressed critique we have designed a strategic communication that is applicable within this unit.

Bakgrund: Intern styrning och kontroll är ett centralt begrepp i en organisations verksamhet och finns till för att hjälpa organisationen till en effektiv verksamhet och en tillförlitlig ekonomisk rapportering där lagar och regler efterföljs. Detta ska i sin tur hjälpa organisationen att uppnå sina mål med verksamheten. Ett flertal skandaler i såväl privat som offentlig verksamhet har uppmärksammats efter felaktigheter såsom misstag, bedrägerier och korruption begåtts. Med en god och fungerande intern kontroll hade sådana felaktigheter kunnat förhindras vilket även stärker organisationens möjligheter att nå målen med verksamheten.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kommunernas arbete med den interna kontrollen utifrån COSO-modellen.  Teoretisk referensram: Studien baseras på COSO-modellen och dess fem komponenter, kommunernas uppbyggnad och ansvar samt intressent- och legitimitetsteorin.  Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet samlades in genom fyra delvis strukturerade intervjuer där intervjuerna genomfördes med två personer från respektive kommun. Det empiriska materialet baseras även på kommunernas reglementen och andra interna dokument.   Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att Borlänge och Ludvika kommun arbetar på ett liknande sätt med den interna kontrollen. Vi kan utläsa vissa olikheter mellan kommunerna men generellt sett så sker arbetet likartat och utifrån COSO´s ramverk för intern kontroll. Studien visar på att den interna kontrollen för kommunala verksamheter syftar till att säkra en effektiv verksamhet där lagar och regler efterföljs samt bevara förtroendet hos kommunernas intressenter och framstå som legitim i medborgarnas ögon. / Background: Internal control is a central concept in an organization's operations and exists to assist the organization to become an effective operation with reliable financial reporting where laws and regulations are followed. This, in turn, will help the organization achieve their goals with the operation. Several scandals in both the private and public sectors have been noted for errors such as mistakes, fraud and corruption. With a good and functioning internal control, such errors could have been prevented, which also strengthens the organization's ability to achieve the goals of the operation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the municipalities' work on internal control based on the COSO model.  Theoretical framework: The study is based on the COSO model and its five components, the municipalities' structure and responsibility and the theory of stakeholder and legitimacy theory.  Methodology: This multi-case study has a qualitative approach with an abductive profile. The empirical material was collected through four partially structured interviews, where the interviews were conducted with two people from each municipality. The empirical material is also based on the municipal regulations and other internal documents.  Conclusions: The conclusion of this study is that Borlänge and Ludvika municipality work in a similar way with internal control. There are some differences between the municipalities, but in general, the work is done similarly and based on the COSO framework for internal control. The study shows that the internal control of municipal functions aims to ensure an efficient operation where laws and regulations are followed and to maintain the trust of the municipal stakeholders and appear legitimate in the eyes of the citizens.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.

Studien syftar till att studera och bidra med kunskap om vilka uppfattningar medarbetare har om hållbart medarbetarengagemang, och dess betydelse för att stanna i en kommunal verksamhet. Syftet preciseras genom två frågeställningar; Hur uppfattar medarbetare hållbart medarbetarengagemang i den studerade kommunala verksamheten? Vilka uppfattningar har medarbetare om förutsättningar som främjar deras engagemang att vilja stanna kvar i den kommunala verksamheten? Studien har en fenomenografisk forskningsansats där data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Resultatet visade att medarbetarengagemang uppfattades som ett viktigt fenomen i arbetet, som kan förstås utifrån medarbetarens inre och yttre förutsättningar. De inre förutsättningarna kan kopplas till medarbetarnas personliga vilja och till ett personligt ansvar. Yttre förutsättningar är aspekter som organisationer och chefer kan bidra med och tillhandahålla för att medarbetarnas engagemang ska bli hållbart. De yttre förutsättningarna som identifierades var arbetsrelationer, arbetsmiljö, lärande-, utveckling- och karriärmöjligheter samt arbetsuppgifter. / The study aims to study and contribute knowledge about what perceptions employees have about sustainable employee engagement, and its importance to stay in a municipal operation. The purpose is specified through two research questions; How do employees perceive sustainable employee engagement in the studied municipal operations? What perceptions do employees have about conditions that promote their commitment to wanting to stay in municipal operations? The study has a phenomenographic research approach where data has been collected through ten semi-structured interviews with employees within a municipal operation. The result showed that employee engagement was perceived as an important phenomenon in work, which can be understood based on the employee's internal and external conditions. The internal conditions can be linked to the personal will of the employees and to personal responsibility. External prerequisites are aspects that organizations and managers can contribute to and provide in order for employee engagement to be sustainable. The external conditions that were identified were work relations, work environment, learning, development and career opportunities, and work tasks.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser. / Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.

Frågeställning: Hur kan en offentlig organisation arbeta effektivt med retention av sin kompetens i konkurrensen om den mänskliga resursen med andra organisationer? Syfte: Studien skapar även en grund för att Västerås Stad ska utveckla en förståelse för hur förvaltningarna och cheferna kan arbeta mer proaktivt med deras retention av personal och hur detta i sin tur kan attrahera fler medarbetare eller i andra fall återinföra förlorad kompetens. Metod: En kvalitativ forskning har gjorts genom en fallstudie på två förvaltningar inom Västerås Stad. Det förberedande arbetet har skapades genom att gå igenom en böcker och vetenskapligt granskade artiklar för detta forskningsområde. Empirisk data har samlats genom personliga semi-strukturerade intervjuer förutom en telefonintervju som hölls p.g.a. tidsbrist i respondentens schema. Slutsats: För att arbeta effektivt att behålla medarbetare och kompetens i en offentlig organisation måste det finnas förutsättningar för personligt engagemang (PE). PE kan delas upp i 5 delar som är uppdelade på inre motivationer: Public Service Motivation (PSM), Utvecklingsmöjligheter och Handledarstöd samt yttre faktorer: Arbetsmiljö och Belöning. De yttre faktorerna ligger till grund för tillfredsställelse på arbetsplatsen och uppfylls dessa ökar den inre motivationen och i sin tur det personliga engagemanget. Medarbetare värderar den inre motivationen och då har en offentlig organisation fördelen att arbete med PSM som en del av retentionsstrategin med styrkan i samhällsnyttan av medarbetarnas roll. Förväntningarna vid anställning skapar motivation och oförmåga att uppfylla förväntningar skapar risk för avgång. Om organisationen kan skapa en miljö som möjliggör re-retention, kan medarbetare som lämnat sin tjänst attraheras tillbaka vilket kan tillföra värdefullt perspektiv i nya arbetssätt samt tillfredsställa deras personliga utveckling. / Research questions: How can a public organization work more effective with retention of competence in the competition for human resources with other organizations? Purpose: The purpose with this study is to clarify why employees choose to work within their unit in Västerås Stad through an organisational perspective. The study lays the foundation for Västerås Stad to develop an understanding for how the units and managers can continue to work more proactive with their retention of employees and how this in turn can attract future employees or in some cases reintroduce lost competence. Method: A qualitative research was done through a case study on two units in Västerås Stad. The preparatory work for this research was created through books and scientific articles for this research area. The empirical data has been gathered through personal semi-structured interviews expect one telephone interview due to a lack of time for personal interview in the respondent’s schedule. Conclusion: To work effectively to retain employees and competence in a public organization there must be prerequisites for personal commitment (PC). PC can be divided into 5 parts that is split up into intrinsic motivations: Public Service Motivation (PSM), Development possibilities, Supervisor Support and external factors: Work Environment and Rewards. The extrinsic factors are the basis for satisfaction in the work place and when met the intrinsic motivation will increase and as a result the personal commitment will also increase. The employees value intrinsic motivation and as a public organization they have the advantage to work with PSM as a part of their retention strategy, with strength in community benefit as a part of the employees’ roles. Expectations when hired creates motivation and an inability to fulfil them creates a risk of resignation. If the organization can create an environment that enables re-retention, employees that have resigned could be attracted back to the organization and add valuable insight in new ways of working and satisfying their need for personal development.

Molntjänster erbjuder skalbara IT-resurser på begäran över internet, där molntjänstanvändaren endast betalar efter förbrukning. Dessa resurser kan variera mellan allt från processorkraft till lagring (Amazon, 2019). Digitaliseringen av samhället har bidragit till en ökad efterfrågan på innovativa lösningar. Detta har resulterat i att molntjänster har ökat i popularitet inom offentlig sektor, exempelvis inom kommunal verksamhet där trenden pekar på att efterfrågan på molntjänster samt användning av molnlösningar fortsätter att öka. När offentliga aktörer väljer att implementera molntjänster så är det viktigt att den information som hanteras av en molntjänst bibehåller en hög nivå av informationssäkerhet (Hellberg, Islam, & Karlsson, 2018). Viktiga aspekter som kommunal verksamhet bör beakta är funktionalitet och juridiska krav. Förutom dessa aspekter så bör molntjänstkunder även ställa tydliga krav på de tekniska utmaningar som existerar för att kunna säkerställa att lösningen som tillhandahålls uppfyller verksamhetens kriterier rörande interoperabilitet och dataportabilitet.  Denna studie har till syfte att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Studien ämnar även till att analysera det eventuella gap som existerar mellan leverantör och köpare. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från ett urval av IT-avdelningar från kommuner inom Västra Götalands län och representanter från molntjänstleverantörer, samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Befintlig bakgrundslitteratur har även beaktats och analyserats under studien. Resultatet visar att samtliga kommuner involverade i studien använder sig av upphandlade molntjänster i någon utsträckning och är dagsläget i behov av de positiva egenskaper som molntjänster bidrar med till verksamheten. Resultatet visar även att det finns ett visst gap mellan leverantör och kommunal verksamhet när det kommer till vad som anses vara tydlig kravställning på interoperabilitet. / Cloud services offer scalable IT resources on demand over the Internet, where the cloud service user only pays for consumption. These resources can vary between everything from processing power to storage (Amazon, 2019). The digitization of society has contributed to an increased demand for innovative solutions. This has resulted in cloud services increasing in popularity in the public sector for example in municipal activities where the trend indicates that demand for cloud services and the use of cloud solutions continue to increase. When public actors choose to implement cloud services, it is important that the information handled by a cloud service maintains a high level of information security (Hellberg, Islam, & Karlsson, 2018). Important aspects that municipal activities should consider are functionality and legal requirements. In addition to these aspects, cloud service customers should also set clear requirements for the technical challenges that exist in order to ensure that the solution provided meets the operational criteria for interoperability and data portability. The purpose of this study is to develop a checklist that can be used in the procurement of cloud services within municipal activities. The study also aims to analyze the possible gap that exists between the supplier and the buyer. The study is performed using a qualitative method. Through qualitative interviews with representatives from a selection of IT departments from municipalities within the county of Västra Götaland, information is collected then analyzed and used to develop a checklist that can be used in procurement of cloud services within municipal activities. Existing background literature has also been considered and analyzed during the study. The result shows that all municipalities involved in the study make use of procured cloud services to some extent and are currently in need of the positive properties that cloud services contribute to the business. The result also shows that there is a certain gap between supplier and municipal activity when it comes to what is considered to be clear requirements regarding interoperability.