Diss. Linköping : Univ., 2001.

Bakgrund Budgeten används som styrmedel i alla möjliga typer av organisationer, det rör sig då inte enbart om vinstorienterade och privatägda företag, utan även om offentliga verksamheter. I Västerviks Kommun gjordes under 2011 ett stort underskott på närmare 60 miljoner kronor. Kommunen har dock lyckats vända ekonomin till att gå med överskott varje år fram tills idag. Studien har handlat främst om att undersöka vad som orsakade de stora underskotten, men också på vilka förändringar i kommunens budgetarbete som har gjorts efter det stora underskottet som uppstod 2011. Syfte Syftet med vår studie har varit att undersöka hur budgetarbetet i Västerviks Kommun har förändrats sedan det ekonomiska krisläget som uppstod år 2011. Metod Studien har utförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Västerviks Kommun. Slutsats Studien har visat på att anledningen till det stora underskottet framförallt hade att göra med att budgeten under 2011 inte följdes upp på ett bra sätt. På grund av detta blev inte de ansvariga politikerna informerade och fick inte heller chansen att göra något åt saken. Västerviks Kom-mun har idag en mer decentraliserad budgetprocess som har lett till ökad motivation och engagemang bland medarbetare. Förändringar i budgetprocess och budgetuppföljning har också bidragit till förbättrad kommunikation vilket har ökat tryggheten bland kommunens företrädare.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet. En anpassning innebär att delar kan tas bort från gapanalysen vilket skulle effektivisera informationssäkerhetsarbetet mot kommunal verksamhet. I förbättringsaspekten undersöks det hur väl gapanalysen förstås av den som ska delta i informationssäkerhetsarbetet. Utvärderingen har skett med kapitlet styrning av åtkomst ur gapanalysen, vilket avser hur åtkomsten hanteras till viktiga tillgångar som till exempel databaser innehållande känslig information. Denna rapport visar om en anpassning mot kommunal verksamhet kan göras gällande den gapanalys som MSB förvaltar samt visar möjliga förbättringsområden. För att få svar på undersökningens fråga användes intervjuer som metod.

Idag visar statistik att äldre personer är en målgrupp som deltar mindre i sociala aktiviteter än övriga grupper i samhället, vilket kan göra dem mer utsatta för ensamhet. Arbetsterapeuter i kommunal verksamhet möter dagligen äldre personer i sitt yrkesutövande inom hemsjukvård. Där utgör arbetsterapeuten en viktig roll i att möjliggöra meningsfulla aktiviteter och en fungerande vardag. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att i sitt arbete bemöta ensamhet och främja social delaktighet bland äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom kommunal verksamhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier; Att uppmärksamma ensamhet och stödja social delaktighet, Begränsningar i arbetet med att främja social delaktighet hos ensamma äldre samt Utvecklingsområden för att bidra till social delaktighet. Resultatet visar att arbetsterapeuter vanligen träffar ensamma äldre och att det är viktigt som arbetsterapeut att bemöta detta. Informanterna upplever att dem indirekt arbetar med att främja social delaktighet i deras uppdrag, men att det är svårt att prioritera på grund av tids- och resursbrister. En önskan finns därför att utveckla arbetssättet inom kommunal arbetsterapi för att kunna fokusera mer på social delaktighet. Slutsatsen är att arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet bemöter målgruppen ensamma äldre, men skulle behöva mer utrymme för utveckling inom området för att kunna arbeta mer ingående med social delaktighet.

The conclusion showed that there are some differences in the two sectors recruitment processes. The primary thing is that the recruitment process in the public sector managed in a much stricter manner than in the private sector. In the public sectors there are more stricter rules to follow whereas the private sector has more space to go “outside the box” if they havea good reason for it. The study has also shown that discrimination exists in both the public and private sector for various reasons, this is something both sectors actively are trying to work against.

Denna studie har haft till syfte att undersöka hur en grupp enhetschefer upplever deras arbetsförhållanden och handlingsutrymme men även vilka behov denna grupp av enhetschefer upplever att professionen har. Studien belyser arbetsförhållanden för en grupp enhetschefer inom kommunal äldreomsorg på både äldreboenden och inom hemtjänst. Detta har utförts genom en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med 5 enhetschefer från en kommun i Sverige. Intervjun delades upp i tre teman: arbetsförhållande, handlingsutrymme och professionens framtid. Sedan analyserades empirin med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån att besvara syfte och frågeställningar och analyserades med hjälp av tre olika teorier; New public management, Situationsanpassad teori samt Krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom det att enhetscheferna upplever sina arbetsförhållanden som sekundära och att professionen behöver synliggöras. Vidare visade resultatet att enhetscheferna upplever handlingsutrymmet som stort inom de befintliga ramarna samtidigt som de tycker att vissa organisatoriska krav kan vara orimliga när dem inte ges förutsättningar för att genomföra kraven. Slutsatserna i studien är att positionen enhetschef är en sällan uppmärksammad och komplex position och enhetscheferna i vår studie menar att deras arbetsförhållanden samt behov ständigt är sekundära.

En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka behov och förväntningar som rektorer i en mellanstor kommun har på HR-rollen. Vidare avsåg studien att undersöka effekter av covid-19 pandemin på dessa behov och förväntningar. Studien var av kvalitativ karaktär och innefattade semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat bekvämlighetsurval samt snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 13 rektorer, (n=13) varav tre män och tio kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman och 13 underteman. De fyra huvudteman innefattade stödfunktion, behov av översyn, tillgänglighet HR samt tillit HR. Resultatet av studien visade att rektorers behov och förväntningar på HR inte skilde sig märkbart perioden innan, under och efter covid-19. Däremot framhävdes två behov som hade ökat under covid-19; regelmässiga tolkningar samt behov av personalöversyn. Därtill framkom hur rektorers behov och förväntningar på HR-rollen under covid-19 givit betydelse för framtida HR-roll som rektorsstöd och flertalet lärdomar kunde presenteras. Lärdomarna som framkom var: tydlig gemensam information, flexibla mötesformer, förebyggande hantering av långtidssjukskrivningar, bemanningshantering, HR´s fysiska närhet till rektorerna samt minskad personalomsättning bland HR-konsulter för stabila relationer sinsemellan.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet. Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen. Dessa är Blandning och variation Trygghetsskapande åtgärder Mötesplatser Ihopkopplande och sammanhållen stad Identitetsskapande åtgärder Inflytande och samverkan Fallstudien på Nacka kommun har genom intervjuer med tjänstemän och politiker samt granskning av styrdokument visat att kommunens stadsutvecklingsverksamhet kan gynna social hållbarhet, främst på grund av en tydlig översiktsplan som bland annat framhäver vikten av blandning, mötesplatser och en sammankopplande stadsstruktur. Uppsatsen visar dock att kommunen idag saknar ett samlat arbete om social hållbarhet i deras stadsbyggnadsprocess och att vissa kommundelar har större inflytande i stadsplaneringen än andra. Utifrån undersökningen görs även anda iakttagelser kring ansvarsförhållanden samt möjligheten och betydelsen av att arbeta med social hållbarhet. Uppsatsen argumenterar för att ansvaret för skapandet av en socialt hållbar stad bör ligga på kommunen och att det kan vara svårt att skapa en önskad blandning av människor utan någon typ av bostadskvotering. / Sustainable development has been discussed and practiced within urban development sector for a long time, but mostly about the ecological part. How the city can be developed to increase the social part of sustainability is still hard to explain, especially for Swedish municipalities. The purpose of this study is to give clear tools for municipalities to increase the social sustainability within the city. That has been done through a literature study and a case study of Nacka municipality. Six groups of tools have been put together to match urban development departments in municipalities Hosing/function mix and variation Security Meeting places Urban cohesion Identity Influence and democracy The case study of Municipality of Nacka has through interviews with officials and politicians as well as a review of policy documents revealed that the municipality's urban development strategies could promote social sustainability. Mainly because of a strong comprehensive plan that, among other things, highlights the importance of housing/function mix, meeting places and a urban structure that connect different parts of the municipality. However, the paper shows that the municipality currently lacks a cohesive cooperation between the departments and a comprehensive policy about social sustainability. The study also shows that some neighborhoods within Nacka municipality might have more influence in the municipality’s urban development than other neighborhoods. Based on the survey, observations about the accountability and the possibility and importance of working with social sustainability have been done. The essay argues that the responsibility to support and create a socially sustainable city lies with the municipality and that it may be difficult to generate a desired mix of people without any type of social housing.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare?För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer. Redovisningen sker delvis i form av tabeller och diagram för att tydliggöra våra resultat. De huvudsakliga slutsatser vi drar handlar om hur dialogen mellan chef och medarbetare avgör nöjdheten med sin chef, samt vikten av en väl fungerande formell struktur i verksamheten.