Uppsatsen besvarar frågeställningen "hur påverkas svenska hushåll av negativ ränta?" i fyra olika teman: sparande, bostadsmarknad & skuldsättning, inkomst och konsumtion. Frågeställningen besvarades tematiskt med hjälp av intervjuer, statistik och olika teoretiska byggstenar. Sparkonton förblev hushållens vanligaste sparform trots införandet av negativ reporänta. Dock ser vi en förskjutning mot högre riskbenägenhet hos en del hushåll, den kan riskera att bli "den nya normala" om negativa räntor blir bestående. Negativa bankinsättningsräntor kommer sannolikt inte orsaka massiva uttag, eftersom kostnad för kontanthantering är betydligt högre i takt med att Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle, samt att sparkonton har en fördel att den tillhandahåller likviditet. Bostadsmarknadspriser påverkas främst av demografiska aspekter som urbanisering och bostadsbrist, samtidigt som skuldsättning ökat. Hushållen erfar först en sänkt bostadslåneränta ifall de har ett bostadslån, men korrelationen mellan reporäntesänkningar och bolånesänkningar har minskat. Teoretiskt bör hushållens inkomst påverkas positivt av negativ ränta, men lönebilden verkar påverkas av fler faktorer, bland annat yrkesefterfrågan och ekonomiska cykler. En viss förskjutning mellan inflation och löneutvecklingen finns, då lön stiger först efter att inflationsökningar redan skett. Hushållen har upplevt räntesänkningar som direkt gett effekten att konsumtion sjunkit, men inte ökat nämndevärt till följd av högre disponibel inkomst genom negativ ränta. Negativ ränta påverkar hushåll, men inte till stor skillnad från väldigt låg ränta, varav räntans passage ner i negativt territorium skapar rädsla, men få hushåll har agerat aktivt inom alla berörda områden som följd. Riksbankens förtroende gällande räntans effektivitet för att pådriva inflation ses även som överdriven. / Through the work of this Bachelor Thesis we examine "How Swedish households are affected by negative interest?" in four different themes: savings, housing & debt, income and consumption. The question was answered thematically through interviews, statistics and various theoretical building blocks. Despite the introduction of negative repo rate, saving deposits remained the most common form of savings of households. However, we see a shift toward higher risk appetite among some households, and there is a risk that it becomes "the new normal" if negative interest rates become permanent. Negative bank deposit rates will most likely not cause massive withdrawals, because the cost of handling cash is considerably higher in line with Sweden is moving toward a cashless society, and also because saving accounts provide liquidity. Housing market prices are mostly affected by demographic aspects such as urbanization and housing shortage, which increases indebtedness. Mortgages and loans receive a lower interest rate, but the correlation between repo interest rates and mortgage interest rates are becoming weaker. Theoretically household income should be positively affected by negative interest, but wages are dependent of several factors, such as specific profession demand and economic cycles, and a certain offset between inflation and wage growth exists, as wages first rise after inflation growth occurred. Lower interest rates directly cause consumption to decline, as the costs fall, but higher disposable income hasn’t caused consumption to rise notably as of yet. Negative interest rates have effects on the households, but do not give a vast difference from low interest rates. It has caused worries, but few households have reacted actively in all areas concerning households. The Riksbank’s trust in the interest rates efficiency to raise inflation is also seen as exaggerate

Klimatförändringar är ett faktum, och den globala livsmedelsproduktionen står för 25 – 30 % av de totala utsläppen. För att minska utsläppen krävs det stora förändringar i samhället. För den enskilda individen kan ett minskat intag av animaliska livsmedelsprodukter göra stor skillnad för miljö och klimat. För att lyckas med detta krävs det en attitydförändring och ökad kunskap bland konsumenter i samhället. Syftet med studien är att undersöka konsumenters attityder och intresse för en svenskodlad hampadryck. Relevant litteratur och teori användes för att få en ökad förståelse av människors matval och preferenser. Fokusgrupper användes som metod för att öka förståelsen för konsumenters attityder kring olika faktorer av hampadrycken. Urvalet baserades på heterogena grupper med olika kön, ålder och utbildning för att få en bredare diskussion. Studien resulterade i fyra olika teman som fokuserar kring hampadrycken. Allt handlar om smaken, Intresse och medvetenhet för svenskt, Marknadens mervärde och Attraktivt med tydligt innehåll. Dessa fyra olika teman hjälper till att få en helhetsbild av konsumenters kunskap och medvetenhet, och även vad som efterfrågas på marknaden, ur ett konsumentperspektiv. Människan är en komplex varelse och det finns många aspekter att ta hänsyn till vid förändringar,inte minst maten och måltiden. Sammanfattningsvis kan man se ett stort intresse och medvetenhet kring hållbara matval bland konsumenter, och en stark vilja att förändra sitt ätande för en bättre miljö. / The climate change is a fact, and the global food production is responsible for 25 – 30 % of the greenhouse gases. To reduce the emissions major changes are needed in the society. For the individuals, a reduced intake of food products made of animals can make a big difference for the environment. To succeed in this matter, a change of attitude and increased knowledge among consumers in the society is required. The purpose of the study is to investigate consumers attitudes and interest in a beverage made of Swedish-grown hemp. Relevant literature and theory were used to gain an increased understanding of people’s food choices and preferences. Focus groups were used as method to interpret consumer’s attitudes about various factors of the hemp beverage. The selection of participants was based on heterogeneous groups with different genders, age and education and the purpose of this was to have a broader discussion among the participants. The study resulted in four different themes with focus around the hemp beverage. It is about the taste, Interest and awareness of Swedish products, The markets added value and Attractive with a clear content. These four different themes are helpful to get an overall picture of consumers knowledge and awareness, but also what is in demand in the market, from a consumer’s perspective. Humankind is a complex being and there is much to consider when change occurs, especially when it is about food and meal. In summary, there is a great interest and awareness for sustainable food choices among consumers, and a strong desire to change their eating habits for a better environment.

Det här masterarbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som ämnar att utforska en möjlig framtid där handeln inte längre har en dominant roll i stadskärnan. Detta framtidsscenario kallas för Postkonsumtionens stad och det är inte bara en fysisk plats, utan också ett sätt att lyfta frågan om framtidens stad till diskussion. I den samtida staden har stadsliv kommit att kopplas samman med konsumtion, vilket är problematiskt ur många aspekter. Detta arbete påvisar att den överkonsumtion som sker inom sällanköpshandeln idag varken är hållbar ur en social eller miljömässig aspekt. Sällanköpshandeln innebär varor som köps mer sällan, så som kläder, byggvaror och hemelektronik, till skillnad från dagligvaruhandel som innebär inköp av mat och hygienartiklar (Boverket, 2017). Att konsumtionen innehar en dominant roll i staden gör även att staden blir en plats för dem som har råd, vilket kan ifrågasättas ur en demokratisk aspekt. Handeln utgör också en sårbarhet för stadskärnan eftersom den påverkas av både ekonomiska och trendmässiga svängningar. Ett exempel på detta är den så kallade stadskärnedöden som kommit att belysas under de senaste åren när allt fler stadskärnor får det svårare att överleva i konkurrensen med e-handel och externhandel. Södra Förstadsgatan i Malmö är ett exempel på en stadskärna som kämpat mot allt fler nedstängda butiker, och i detta arbete fungerar Södra Förstadsgatan som ett utopiskt exemplifierande av Postkonsumtionens stad. I Postkonsumtionens stad finns viss konsumtion kvar, såsom konsumtion av mat och upplevelser och till viss del även handel såsom secondhand. Huvudpoängen handlar om att stadskärnan fått en ny roll och att likhetstecknet mellan konsumtion och stadsliv brutits. I uppsatsen ifrågasätts handelns roll i staden och genom Postkonsumtionens stad föreslås ett alternativ till en möjlig utveckling. I en historisk tillbakablick påvisas att handeln alltid genomgått stora skiften och att den då finner nya koncept för att överleva. I uppsatsen argumenteras för att handel denna gång inte ska ersättas med ny handel, och frågan blir då vad ska den ersättas med? Det argumenteras även för att stadskärnan är viktig att rädda i framtiden utifrån aspekter som demokrati, att det utgör en viktig social mötesplats, att det är en plats för stadsliv och en viktig hörnsten i stadens identitet. Uppsatsen representerar ett förslag på hur frågor om framtidens stad kan adresseras och angripas genom designbaserad forskningsmetodik. Designforskning tillämpas som den övergripande forskningsmetodiken och den tillåter arbetet att ske på ett icke-linjärt sätt vilket skiljer sig från mer traditionell forskning. Genom att tillämpa flera metoder under arbetets gång och låta designen vara ett utforskande moment som löper genom framtidsscenariot, möjliggörs en diskussion. De två teoretiska utgångspunkterna; det sociospatiala perspektivet och det utopiska perspektivet tillämpas också. Arbetet riktar sig till nuvarande och framtida planerare och poängterar att detta är en viktig fråga såväl idag som i framtiden. Arbetet har resulterat i ett antal slutsatser. Tillämpandet av ett utopiskt perspektiv och ett sociospatialt perspektiv är ett verktyg för att belysa och gestalta en möjlig framtid. Postkonsumtionens stad är uttryck för ett nytt sätt att tänka och lyfta diskussion snarare än ett exakt sätt att göra. Kritik mot den samtida stadens fokus på konsumtion och handel lyfts och arbetet påvisar en möjlig förändring genom att adressera Postkonsumtionens stad som ett alternativ till den samtida staden. Arbetet tillkännager att det finns många möjliga svar på de frågor som lyfts, men uppsatsen ämnar att föreslå en modell av utveckling som påvisar en relevans av en ny användning av det offentliga rummet, och som även är relevant sett till pågående förändringar i ekonomi och samhället i stort.

Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism. / Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

Studien ska undersöka unga kvinnors värderingar, samt varför denna grupp konsumerar blommor, för  att bidra med fördjupad kunskap om hur konsumtionsmönster påverkas av sociologiska aspekter, för att belysa den inverkan det kan ha på visuell kommunikation. Genom en kvalitativ intervjustudie ämnar författarna få insikt i unga kvinnors synsätt kring blomsterkonsumtion, och den empiriska datan ska användas i syfte att exemplifiera hur blomsterbutiker kan tilltala unga kvinnor genom visuell kommunikation. Tidigare forskning om det sociala värdet i blommor, samt inverkan på val av blommor rörs, och för att förstå konsumenten och varumärken präglas studien av teorier och begrepp som anses centrala för förståelsen. Här rörs Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption och Sociala strukturer, då insikt i konsumentena agerande är av stor vikt. Varumärkets visuella identitet, varumärken i sociala medier samt logotyper, illustrationer, färg och typsnitt tillämpas även, i syfte att fördjupa insikten i de visuella element som påverkar konsumenten. Genom en tematisk analys av åtta, transkriberade intervjuer presenteras resultat i form av sex rubriker. Efter genomförd analys kan det konstateras att blommor och blomstergesten laddas med symbolik och en djupare betydelse, kopplat till livsstil och identitet. Kvinnorna konsumerar blommor för att uttrycka uppskattning, samt för att ge bort som gåva. Snittblommor ses som en lyxvara, vilket visar på blommors relation till klasstillhörighet och livsstil. Resultatet visar dessutom ett mönster i svaren kopplat till visuella element, där respondenterna valde mellan olika färger, typsnitt, illustrationer och bildmanér. Med grund i teoretiskt ramverk, tidigare forskning och  empiriskt material har de övergripande frågeställningarna besvarats, samt en ny grafisk profil, logotyp och marknadsföringsmaterial utformats i linje med resultat och slutsatser. Målet är således att bidra med strategiska verktyg till blomsterbutiker, för att de ska kunna kommunicera effektivt och tilltala den eftersträvade målgruppen. / The study will examine young women's values, as well as why this group consumes flowers, to contribute with in-depth knowledge of how consumption patterns are influenced by sociological aspects, to highlight the impact it can have on visual communication. Through a qualitative interview study, the authors intend to gain insight into young women's approach to flower consumption, and the empirical data will be used to exemplify how flower shops can appeal to young women through visual communication. Previous research on the social value in flowers, as well as the influence on the choice of flowers is touched upon, and in order to understand the consumer and brands, the study is characterized by theories and concepts that are considered central to the understanding. Here Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption and Social structures are touched upon, as insight into consumer behavior is of great importance. The brand's visual identity, branding in social media as well as logos, illustrations, color and fonts are also applied, with the aim of deepening the insight into the visual elements that influence the consumer. Through a thematic analysis of eight, transcribed interviews, results are presented in the form of six headings. After the analysis, it can be stated that flowers and the floral gesture are loaded with symbolism and a deeper meaning, linked to lifestyle and identity. The women consume flowers to express appreciation, as well as to give away as gifts. Cut flowers are seen as a luxury item, which shows the relationship of flowers to class affiliation and lifestyle. The result also shows a pattern in the answers linked to visual elements, where the respondents chose between different colors, fonts, illustrations and image styles. Based on theoretical framework, previous research and empirical material, the overall questions have been answered, and a new graphic profile, logo and marketing material designed in line with results and conclusions. The goal is thus to contribute strategic tools to flower shops, so that they can communicate effectively and appeal to the desired target group.

Dagens konsumtion av kläder hos den genomsnittlige konsumenten består till stor del av överkonsumtion. Ett bristande engagemang samt okunskap om klädkonsumtionens miljöpåverkan är ofta bidragande faktorer till ohållbar konsumtion. Detta skapar stora miljöproblem vilket gör vidare studier som kan bidra till en minskad överkonsumtion till en omedelbar prioritet inom miljöforskning. Inom klädindustrin har begreppet personal shopper blivit ett allt vanligare begrepp. En personal shopper anlitas och används idag för att ge stöd och rådgivning vid inköp av nya kläder och mode. Denna personliga rådgivning är ett exempel på ett så kallat Product Service System (PSS). PSS är ett växande område som har visat sig ha positiva effekter på konsumentens attityd till överkonsumtion och hållbarhet. Syftet med denna uppsats är att göra kvalitativ undersökning på individnivå hur en konsulterande PSS-modell upplevs. För att få en djupare inblick av hur kunder uppfattar denna typ av PSS-modell utfördes en empirisk studie som skapade, genomförde och utvärderade en konsulterande stylingstjänst. Genom att analysera och diskutera den insamlade empirin besvaras följande forskningsfrågorna (F1) Hur påverkar denna tjänst konsumentens attityd till hållbar konsumtion?, (F2) På vilket sätt upplever deltagarna att denna tjänst erbjuder de verktyg som krävs för att kunna handla mer hållbart i framtiden?, (F3) Vilka behov anser deltagarna att denna tjänst fyller? Samt (F4) Vilka fördelar finns det för modeföretag att applicera en konsulterande PSS-modell i deras affärsmodell? Utifrån tematisk analys lyfter studien fram en samlad bild av hur denna typ av PSS-modell kan bidra med flera fördelar till konsumenten såsom: Ökat självförtroende vid klädinköp, information om hållbarhet som direkt appliceras till konsumentens specifika behov, ökat affektionsvärde till de kläder som konsumenten redan äger samt nya plagg som införskaffas samt reflektion av gamla vanor och rutiner som bidrar till överkonsumtion. För ett företag kan en utveckling, alternativt implementering av en PSS modell, öka värdet i produkter och stärka kundlojalitet. Detta skulle i längden också kunna bidra till att minska den globala överkonsumtionen. / Today's consumption of clothing by the average consumer consists largely of overconsumption. A lack of commitment and knowledge about the environmental impact of clothing consumption is often a contributing factor to unsustainable consumption. This creates major environmental problems, which makes further studies that can contribute to a reduction in overconsumption an immediate priority in environmental research. Within the clothing industry, the term personal shopper has become an increasingly common term. A personal shopper is hired and used today to provide support and advice when purchasing new clothes and fashion. This personal consultancy is an example of a so-called Product Service System (PSS). PSS is a growing field that has been shown to have positive effects on consumer attitudes towards overconsumption and sustainability. The purpose of this essay is to conduct a qualitative investigation at the individual level of how a consulting PSS model is experienced. In order to gain a deeper insight into how customers perceive this type of PSS model, an empirical study was conducted that created, implemented and evaluated a consulting styling service. By analyzing and discussing the collected empirical data, the following research questions are answered (F1) How does this service affect the consumer's perspective on sustainable consumption?, (F2) In what way do the participants feel that this service offers the tools required to be able to shop more sustainably in the future ?, (F3) What needs do the participants think this service fulfills? As well as (F4) What advantages are there for fashion companies to apply a consulting PSS model in their business model? Based on thematic analysis, the study highlights an overall picture of how this type of PSS model can contribute several benefits to the consumer such as: Increased self-confidence when purchasing clothes, Information about sustainability that is directly applied to the consumer's specific needs, increased affection to the clothes that the consumer already own as well as new garments that are purchased as well as reflection of old habits and routines that contribute to overconsumption. For a company, a development or implementation of a PSS model can increase value in products and strengthen customer loyalty. In the long run, this could also contribute to reducing global overconsumption.

Uppsatsen utgår från den aktuella trenden tidlöst mode som utspelar sig på sociala medier, framförallt på Tiktok och Youtube. Modeindustrin har på grund av sociala medier förändrats avsevärt och har möjliggjort en ökad hastighet för förändringar och spridning av mode. Att det tidlösa modet vuxit i popularitet och blivit en form av "trend" på sociala medier skapar en paradox. Detta eftersom tidlöst mode anses vara oberoende av tid och trender till skillnad från mode som definieras som något föränderligt och tidsenligt. Syftet med denna studie är därmed att undersöka fenomenet tidlöst mode på sociala medier. Detta för att få en förståelse av sociala medier-användares uppfattning om tidlöst mode på sociala medier, samt huruvida tidlöst mode är en tidsspecifik modetrend eller om det är en indikation på ett paradigmskifte som förkastar modets förändringar. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för att genomföra denna studie i form av en nätnografisk metod. Vidare användes en kvalitativ innehållsanalys av rörliga bilder samt kommentarer som relaterar till tidlöst mode, insamlade från sociala medierapplikationerna, Tiktok och Youtube. Analysen är baserad på litteratur och teori om mode, trender, sociala medier, tidlöst mode, hållbarhet genom långvarighet samt konsumtion. Resultatet visar på att det tidlösa modet för med sig delade åsikter hos användarna. Tidlöst mode kan delvis anses vara en statusmarkör för exklusivitet, en personlig stil som ämnar att bäras för evigt, men också som ett koncept som uppmuntrar till konsumtion på grund av exponeringen på sociala medier. Slutsatsen är att många har en negativ attityd till dagens snabba och föränderliga modebransch och den tidlösa trenden reflekterar det. Till exempel genom att det blir allt viktigare att inte följa trender och att istället vara säker på sin egen stil för att på så sätt uppnå genuinitet. Däremot är det svårt att vara helt opåverkad av den ständiga förändringen av preferenser som sociala medier medför. Många kan ha en känsla av att man har hittat “rätt” med sin klädsel men samhället kommer att fortsätta att förändras vilket är varför många anser att ingenting kan vara tidlöst. Studien ämnar att bidra med utökad forskning om fenomenet tidlöst mode samt ökad kunskap om trender på sociala medier och hur användarna uppfattar och tolkar mode på olika sätt. Studien förväntas därmed vara användbar både för modevetenskap och för företag. / This study is based on the current trend of timeless fashion that takes place on social media, especially on Tiktok and Youtube. The fashion industry has changed significantly due to social media and has enabled an increased speed of change and diffusion of fashion. That timeless fashion has grown in popularity and has become a form of "trend" on social media creates a paradox. This is because timeless fashion is considered to be independent of time and trends, unlike fashion which is defined as something changeable and up-to-date. The purpose of this study is thus to investigate the phenomenon of timeless fashion on social media. This is to gain an understanding of social media users' perception of timeless fashion on social media, as well as whether timeless fashion is a time-specific fashion trend or whether it is an indication of a paradigm shift that rejects fashion's changes. A qualitative approach was used to conduct this study in the form of a netnographic method. Furthermore, this study uses a qualitative content analysis of moving images and comments relating to timeless fashion. The material was collected from the social media applications, Tiktok and Youtube. The analysis is based on literature and theory about fashion, trends, social media, timeless fashion, sustainability through longevity and consumption. The result shows that the timeless fashion brings divided opinions among users. Timeless fashion can be considered partly as a status marker of exclusivity, a personal style meant to be worn forever, but also as a concept that encourages consumption due to exposure on social media. The conclusion is that many people have a negative attitude towards today's fast changing fashion industry and the timeless trend reflects that. For example, by the fact that it is becoming increasingly important not to follow trends and instead to be sure of one's own style in order to achieve authenticity. However, it is difficult to be completely unaffected by the constant change in preferences that social media brings. Many may have the feeling that they have found the "right" style with their clothing, but society will continue to change, which is why many users believe that nothing can be timeless. The study intends to contribute with extended research on the phenomenon of timeless fashion as well as increased knowledge of trends on social media and how users perceive and interpret fashion in different ways. The study is thus expected to be useful both for fashion science and for companies.

The aim of this study is to examine how the holiday Valentine’s day was introduced in Sweden during the 1950’s. The essay reviews the topic from the field of economic history, with focus on advertising history in Sweden during the first half of the 20th century. Valentine’s day has roots in English medieval traditions and a Roman legend from 270 but has no evidence of being celebrated in Sweden earlier than 1956, when the company Nordiska Kompaniet (NK) launched its first collection of Valentine’s day cards to be put on presents to give to your loved ones. In that sense, the Swedish form of celebrating Valentine’s day stems more from American pop culture and customs, which makes the analysis of Valentine’s day in Sweden fitting in the discourse on Americanization of the European advertising industry and culture. The study uses the definition of Americanization provided from Harm G. Schröter (2005), and reviews advertisements and commentary found in newspapers such as Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (1956–1971) from a narrative approach, described by Peter Hansen (2012). The research questions focus on how advertisements create meaning around the holiday Valentine’s day, and whether or not the introduction of the holiday in Sweden can be seen as a part of Americanization of the Swedish culture and advertising industry. The study found that advertisements for the holiday uses Swedish and European history, an emphasis on selling the feeling of gift giving and the strive for a modern lifestyle to create meaning around the holiday and a legitimate place in the Swedish calendar. The introduction of the holiday can also be seen as a part of Americanization of the Swedish advertisement industry, with examples as portraying the American celebration as an ideal and using American advertising techniques in the advertisements analyzed.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

Den tekniska utvecklingen har bidragit till ett ökat antal kanaler mellan företag och konsumenter. Detta möjliggör för konsumenter att fritt röra sig mellan dessa kanaler för att skapa och forma dess köpupplevelse efter önskat behov. Utvecklingen har bidragit till att konsumenter kan använda både digitala och fysiska kanaler i sin köpbeslutsprocess. Detta har utvecklat omnikanaler, där showrooming är en framväxande konsumtionstrend. Showrooming syftar till situationen då en konsument söker information via en fysisk kanal och sedan genomför köpet genom en digital kanal.  Syftet med denna studie är att förklara hur kundvärdet påverkar kanalvalen i den förlängda köpbeslutsprocessen till att konsumenten utövar showrooming eller aktivt väljer bort showrooming. Kundvärdet definieras i denna studie som en avvägning mellan behovsuppfyllnad och uppstådda kostnader. Showrooming undersöks mestadels utifrån företagens perspektiv, och således bidrar denna studie till ökad kunskap utifrån konsumentens perspektiv. Att förstå detaljhandelsfenomenet utifrån detta perspektiv är av betydelse för företag, eftersom de då ges möjligheten att utforma värdeerbjudanden som medför att konsumenten fortsätter välja deras kanaler.  Studien är genomförd utifrån en kvalitativ design där intervjuer har använts för att få en nyanserad förklaring från konsumenternas perspektiv. Därav gjordes valet att inkludera respondenter med olika erfarenheter, för att erhålla flera perspektiv. Totalt genomfördes 14 intervjuer med respondenter som besatt olika erfarenheter av fenomenet, där tio av dessa vid något tillfälle valt att utöva showrooming. Det var av betydelse att respondenterna skilde sig åt och hade blandade erfarenheter för att belysa det presenterade syftet. Studien identifierade att personliga preferenser är avgörande för de kanalval som tas i köpbeslutsprocessen. Det var tydligt att kundvärde är drivande för respondenternas beslut, där detta avgörs av personliga preferenser. Stegen där konsumenterna väljer kanal är avgörande för eventuellt utövande av showrooming. / The development of technology has led to an increased amount of channels between companies and customers. This enables consumers to move freely across these channels to create and design their purchase experience after desired need. This development has contributed to customers using both digital and physical channels during their purchase decision-making process. This has developed omnichannels, where showrooming is a growing consumption trend. Showrooming refers to the situation where a consumer seeks information through a physical channel, and then completes the purchase through a digital channel. The purpose of this study is to explain how customer value affects the channel choice in the extended purchase decision-making process if the customer decides to practice showrooming or actively deselect it. Customer value is defined as a value trade-off between need fulfillment and emerged costs in this study. Showrooming is mostly investigated from a business perspective, and thus this study contributes with increased knowledge from a consumer perspective. To understand this retail phenomenon from this perspective is of importance for businesses, since they are given the opportunity to create value propositions which entails that the consumer stays within their channels. The study is accomplished through a qualitative design, where interviews have been used to get a nuanced explanation from the consumer perspective. Thereby, the choice was made to include diverse respondents to obtain different perspectives. A total number of 14 interviews were conducted with respondents with different experience of the phenomenon, where ten of these had chosen to perform showrooming at some point. It was of importance that the respondents differed and possessed different experience to receive a nuanced understanding from the presented purpose. The study identified that personal preferences are crucial for the channel choices through the purchase decision-making process. It was clear that customer value was of importance for the respondent’s decisions, where this was determined by personal preferences. The stages where consumers choose a channel is crucial for if showrooming will be practiced or not.