Då kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit under flera år beslutade regeringen att införa ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1, samt nya obligatoriska bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 från och med 1 juli 2016. Syftet med denna studie var att granska i vilken utsträckning innehållet i regeringens förarbeten som ligger till grund för bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling, hädanefter kallat Bedömningsstödet (2016), är forskningsbaserade utifrån fyra i förväg utvalda områden; fonologisk medvetenhet, lärande i en kontext, formativ bedömning samt likvärdighet.

Undersökningens syfte var att jämföra två förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar där. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgång till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. Utifrån vårt syfte ställde vi oss frågorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgänglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremål för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsättningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av är gjord av Grahn och Mårtensson (1993, 1997, 2004). Vår undersökning byggde på ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel på de två förskolornas gårdar. Vi bad även pedagogerna fylla i en enkät över tillgången på material. Ur studiens resultat kunde vi se att förskolornas utemiljöer skapade olika förutsättningar för barnens lek. Vi kunde se att stor tillgång på löst material och naturmaterial gjorde att barnen leker mer självständigt i grupp utan hjälp och styrning av pedagoger. Vår studie visade att barnen använde sig av det material som fanns tillgängligt på olika sätt, utifrån sin fantasi och lekens behov och att de äldre barnen drogs till platser en bit bort från pedagogerna, där de kunde vara ifred med sina lekar eller ”bara vara”. En slutsats av vår jämförande studie är att barns lek formas av vilken kontext den äger rum i, att leken påverkar omgivningen och att omgivningen påverkar leken (Sträng & Persson 2003:12,31).

Första linjens chefer återfinns i många organisationer och i de flesta samhällssektorer. Dessa chefer verkar på den lägsta nivån i sina respektive organisationer och möter i många avseenden samma utmaningar i sin vardag, utmaningar som kommer sig av det dagliga mötet med de underställda. För den militära första linjens chef, plutonchefen, finns dock ett antal utmaningar som inte den civila motsvarigheten möter, vilka främst härrör från den specifika, extrema, kontext som utgör bakgrunden för ledarskapet. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka krav en ung militär chef upplever idag samt identifiera eventuella luckor i utbildningen i förhållande till de upplevda kraven. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sex plutonchefer som har tagit officersexamen under de senaste fem åren. Resultatet pekar på att respondenterna upplever flera motstridiga krav, till exempel som närvaro hos sin personal i förhållande till behovet av att lösa administrativa uppgifter. Respondenterna upplever också att de har två olika roller att förhålla sig till, fredsplutonchefen och krigsplutonchefen, där förväntningarna skiljer sig åt från deras underställda. Den ledarskapsutbildning som de fått upplevs som relevant mot yrkets krav, men de uttrycker ett behov av ytterligare praktik på de militära förband som blir deras första arbetsplats. Denna studies slutsatser innefattar behovet av att tydliggöra roller och krav under utbildningen, öka inslagen av praktik under utbildningen och att hantera de luckor i utbildningen som är riktad mot de uppgifter som plutoncheferna löser i det vardagliga arbetet, till exempel med en samlad och utökad managementutbildning.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Namnet på pojektet är ”Att lyfta ett monument” och handlar om en ny tillbyggnad till Stockholms stadsbibliotek. Förslaget syftar till att utöka bibliotekets publika ytor och utrymmesmässigt fokus har varit basarerna från 1930 som vetter mot Sveavägen. Biblioteket är ett unikt kulturarv och troligtvis Sveriges kändaste byggnad utomlands. Att göra en ny tillbyggnad till ett sådant monument auktualiserar omdelebart en mängd frågor. Min frågeställning när jag satte igång berörde hur jag som arkitekt bör tänka då jag utformar ett tillägg i en historiskt känslig kontext. Vilka förhållningssätt är de mest lämpliga i en så pass laddad och världs­unik ­miljö? Som ­arkitekt tycker jag att man alltid noggrant bör ta ställning till sin omgivning och relatera till den i sitt förslag. I detta projekt har jag fått möjligheten och utmaningen att öva mig i konsten att relatera i en kontext av exceptionellt stor vikt. Metoden som jag har arbetat fram kallar jag för Sampling. Målet vid utformningen av tillbyggnaden har varit att underordna sig huvudbyggnaden utan att hemfalla åt ­pastisch. Min tes är att jag kan tillåta mig själv rätt stor frihet, så länge som jag identifierar och återanvänder bärande motiv, material, rumsorganisation, färgscheman och liknande från biblioteket. På så sätt är målet att de två byggnaderna ska komma att harmoniera och, förhoppningsvis, även lyfta varandra. / The name of the project is "Lifting a monument" and is about a new extension to Stockholm's city library. The proposal aims to expand the public areas of the library and the spatial focus has been the bazaars of 1930 facing Sveavägen. The library is a unique cultural heritage and probably Sweden's most famous building abroad. Making a new extension to such a monument instantly raises many issues. My question when I started was about how I as an architect should think when designing a supplement in a historically sensitive context. Which approaches are most appropriate in such a charged and world-unique environment? As an architect, I think that one should always carefully consider its surroundings and relate to it in its proposal. In this project I have been given the opportunity and challenge to practice the art of relating in a context of exceptional importance. The method I have worked out I call Sampling. The goal in designing the extension has been to submit to the main building without falling into the pastiche. My thesis is that I can allow myself quite a lot of freedom, as long as I identify and reuse the supporting motifs, materials, room organization, color schemes and the like from the library. In this way, the goal is that the two buildings will harmonize and, hopefully, also lift each other.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Sammanfattning Titel: Ledarskapets påverkan på kundrelationer inom B2B. Hur motiveras medarbetare att skapa och bibehålla kundrelationer? Författare: Martin Hammargren, Patrik Skoog Kurs: EK230A Företagsekonomi III, 61-90 hpHandledare: Jean-Charles Languilaire Nyckelord: Transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, motivation hos medarbetare, kundrelationer, B2B-kontext Syfte: Syftet med studien är att förklara hur transaktionellt och transformativt ledarskap påverkar medarbetares motivation till att skapa och bibehålla kundrelationer inom företag i en B2B-kontext. Teoretisk ansats: En teoretisk referensram utgås ifrån i studien med en övergripande modell som kopplar de olika teoretiska begreppen ledarskap, motivation och kundrelationer med varandra. Metod: Denna studie genomsyras av kvalitativ forskning med insamlingsmetod i form av intervjuer. Empiri: Det empiriska materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre olika företag. Det insamlade materialet har analyserats och utifrån denna analys har slutsatser kunnat dras. Slutsats: Transformativt ledarskap bidrar till att skapa en inre motivation hos medarbetare och fungerar på ett gynnsamt sätt för att skapa och bibehålla kundrelationer på lång sikt. / Abstract Title: The impact of leadership on customer relations within B2B. What motivates employees to create and maintain customer relations? Authors: Martin Hammargren, Patrik Skoog Course: EK230A Business Administration III, 61-90 hp Advisor: Jean-Charles Languilaire Key words: Transactional leadership, transformational leadership, employee motivation, customer relations, B2B context Purpose: The purpose of the study is to explain how transactional and transformational leadership affect employees’ motivation to create and maintain customer relations in companies in B2B context. Theoretical approach: A theoretical framework together with a comprehensive model is what connects the different theoretical concepts of leadership, motivation and customer relations with each other. Method: This study consists by qualitative research with the collection method through interviews. Empirical foundation: The empirical material consists of six semi-structured interviews with managers and employees at three different companies. The collected material was analyzed, and based upon this analysis the conclusions were made. Conclusions: Transformative leadership contributes to inner motivation among employees and helps to create and maintain customer relations in the long term.

The aim of this study is to investigate the employee's view of the workplace's flexibility in two contexts, in the office and at home. The study has a qualitative approach based on six semi-structured interviews of employees in four different organizations. Furthermore, the employees' experience of support, routines and structures have been researched as well as the advantages and disadvantages of working in two contexts. The results indicate that all respondents appreciate the flexibility in their working life. It has contributed to a simplified everyday life that concerns private affairs such as child pickup, training, social life and a sense of freedom. However, flexible work has its challenges such as the demarcation between work and privacy becoming diffuse. Nevertheless, it is clear that the respondents value flexible workplace it feels that the opportunities weigh more than the challenges. The results also indicate that the employee's personal characteristics have a decisive factor in managing their workplace in two contexts. In accordance with Lave and Wenger's (1991) theory of context bounded learning, the context does not mean only one, it can mean several contexts. / Denna studies syfte är att studera medarbetarens syn på arbetsplatsens flexibilitet i två kontexter, på arbetsplatsen och i hemmet. Studien har en kvalitativ ansats som baseras på sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare i fyra olika organisationer där samtliga arbetar i två olika kontexter. Vidare har medarbetarnas upplevelse av stöd, rutiner och strukturer studerats samt vilka för- och nackdelar detta innebär för medarbetarna i deras organisation vid arbete på två kontexter. Resultatet visar att samtliga respondenter visar uppskattning för flexibiliteten i deras arbetsliv. Den bidragande faktorn är en förenklad vardag där privata angelägenheter såsom hämtning av barn, träning, sociala livet blir en känsla av frihet. Dock har det flexibla arbetet utmaningar som att avgränsningen mellan arbete och privatliv blir diffus. Trots detta är det tydligt att respondenterna värderar flexibelt arbetssätt då det upplever att möjligheterna väger mer än utmaningarna. Resultatet visar även att medarbetarens personliga egenskaper har en avgörande faktor för att klara av en arbetsplats med två kontexter. I enlighet med Lave och Wengers (1991) teori om kontextbundet lärande behöverinte kontexten enbart vara en utan kan innebära flera kontexter.