Global ETD Search

31	Wem gehört die Krim?: Putins Rechtfertigung der Krim-Annexion Guttke, Matthias 23 June 2020 (has links) Given the doubtfulness of the legal justification of Crimea’s declaration of independence on March 11 2014, which was followed by a referendum on March 16 that culminated in the peninsula’s treaty with Moscow to join the Russian Federation, Mr Putin used his speech on March 18 to put historical arguments forward in an effort to legitimise the Russian course of action in front of his own population. The speech counters the international community’s legal assessment, which classified Crimea’s accession to Russia as an annexation, with a historical legitimisation full of symbolism and mysticism that blatantly reinterprets Russian history and delegitimises the territorial integrity of Ukraine. This article analyses Putin’s attempt to justify Russia’s annexation of Crimea and tries to infer the mindset and aims that lie behind his historic-political argumentation. info:eu-repo/classification/ddc/940 ddc:940
32	Primo de Rivera and Abd-el-Krim the struggle in Spanish Morocco, 1923-1927 / Fleming, Shannon E. January 1991 (has links) Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin, 1974, with a new preface. / Includes bibliographical references (p. 409-427) and index.
33	Fara och förändring : Sveriges säkerhetspolitiska förhållande till Ryssland Wellton, Fredrik January 2020 (has links) This essay examines the international relationship of Sweden and Russia in the period after the Cold war and the dissolution of the Sovietunion. Focusing on the period before and after the annexation of Crimea. The essay examines different documents from the Swedish government and uses Realistic thery of international relations to illustrate how the relationship has changed. I conclude that the Swedish relationship to Russia has worsened and that the area in Sweden’s proximity has entered a decline of safety and security with increased chance of aggression from Russia after they have showed being willing to use military force in an offensive capacity in Crimea. Sverige-Ryssland Post-sovjet Försvarsberedningen internationella relationer Jämförande teoriprövande fallstudie Försvar realistisk teori Krim Säkerhetspolitik maktbalans polaritet säkerhetsdilemmat.
34	Illusionisten Putin : Strategisk överraskning genom vilseledning - en fallstudie av rysk krigföring på Krim 2014 / Putin The Illusionist : Military Decepetion - A case study of Russian military activities during Crimea annexation 2014 Johansson, Daniel January 2020 (has links) I efterbörden av Rysslands annektering av Krim 2014 uppstod diskussioner kring rysk krigskonst och hybridkrigföring. Bland tvetydigheterna som uppstod identifieras bland annat vilka strategier som det samtida Ryssland har för att uppnå strategisk överraskning. Denna studie har syftat till att undersöka rysk militär vilseledning i samband med Rysslands strategiska överraskningsanfall på Krim 2014. Studien har genomförts som en teoriprövande fallstudie varvid såväl västerländska som sovjetiska/ryska vilseledningsteorier prövats på det ryska agerande under annekteringen av Krim 2014. Sammantaget visar studiens resultat på förekomster av ryskt agerande i enlighet med samtliga av studiens prövade teorier varvid det i huvudsak var distraktion, dolda aktiva åtgärder samt desinformation som bidrog till den ryska strategiska överraskningen. Studiens oväntade resultat pekar på ett aktivt deltagande av den ryske presidenten personligen varvid det inte går att underskatta betydelsen av en politisk företrädare som Vladimir Putin. Studiens resultat kan vidare tolkas som att den vilseledning som Ryssland genomförde får ses vilande i huvudsak på tidigare dokumenterade sovjetiska teorier. Vidare visar studiens resultat på en hög rysk förmåga till anpassning där tidigare etablerade sovjetiska/ryska teorier kring vilseledning utvecklats till dagens konfliktmiljöer. Studien visar därmed att äldre sovjetiska/ryska teorier på inget sätt är obsoleta utan i allra högsta grad fortsatt är aktuella i dagens globala världsordning. / In the aftermath of Russia's annexation of Crimea 2014, discussions arose about Russian military art of war and hybrid warfare. Questions were identified regarding strategic surprise and what strategies todays’ modern Russia was using. This study aims to investigate Russian military deception in connection with Russia's strategic surprise attack in Crimea 2014. The study was conducted as a single case study in which Western as well as Soviet/Russian theories of military deception was compared with the Russian activities during the Crimea annexation in 2014. The result shows Russian activities in accordance with both Western and old Soviet/Russian theories of deception. According to the study Russian main focus was distraction, active measures and disinformation leading to the Russian strategic surprise. The study shows unexpected results regarding the amount of personal activity involving the Russian president, Vladimir Putin. The result shows that the significance of a political representative such as Vladimir Putin cannot be underestimated. Additionally the study also shows that the military deception conducted by Russia in and around the period of the Crimea annexation 2014 mainly extracts from previously documented old Soviet theories. It highlights Russia’s ability to adapt into today's conflict environments by bending and adjusting old theories and doctrines. By that meaning old Soviet/Russian theories are in no way obsolete but instead being very much relevant in today's global world order. military studies deception strategy surprise attack Russian military operational art Crimea Russia special operations grey zone asymmetric warfare information warfare active measures krigsvetenskap vilseledning strategi överraskning rysk krigskonst Krim Ryssland Vladimir Putin gråzon informationsoperationer specialförband aktiva åtgärder desinformation specialförbandsoperationer Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
35	Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918 Bergman, Leo January 2017 (has links) This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning. Ukraine Peace Ukraїna Ukraine independence 1917 1918 independence movement peace treaty invasion invasion war independence war freedom war freedom struggle Dagens Nyheter Svenska Dagbladet holodomor 1921 1923 Norrskensflamman Moskali Dalpilen Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kyiv Odesa Charkiv Dnipro Crimea revolution UNR Ukraine’s National Republic press swedish press press survey press study communism leninism Moksel genocide Petrograd coup d'état CHEKA nkvd Moskau GPU KGB lenin Red Army Soviet Soviet Union bolsheviks socialists Moscovia red terror communist terror SSU socialdemocrats red guardian red guard white guardian black guard Finland Sweden Finnish independence movement terrorist organization commission civil war invasion genocide proletarian bolshevik terror cadets moscovian threat russian threat muscovites Pultava Poltava Tauria Katerynoslaw Chernihiv Ottokar Czernin Weimar republic Deutsches Reich interim government national hero mensheviks maximalists minimalists provisional government Rada supremacy central powers Germany Deutschland German Empire Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus communist propaganda Mohilev peace negotiation Caucasus Cuban Don Ukrajina UkrajinaFreden Ukraїna Ukraina självständighet 1917 1918 självständighetsrörelse Tidningsuppsats presstudie pressundersökning tidningsstudie dagspress rikspress Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Norrskensflamman Moskali Dalpilen Holodomor 1921 1923 Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kommunism Sovjet bolsjeviker Petrograd Krim Charkiv Odesa Dnipro Kyjiv Revolution Leninism statskupp TJEKA nkvd GPU KGB lenin invasionskrig invasion fredsavtal socialister kommunister röda armén röd terror kommunistisk terror SSU socialdemokrater rödgardister vitgardister svarta gardet Finland Sverige finska självständighetsrörelsen terrororganisation kommission inbördeskrig folkmord självständighetskrig proletär bolsjevikiska terrorismen kadetterna ryssar rysshotet Moskovitien Poltava Pultava Taurien Katerynoslaw Tjernihiv Czernin nationalhjälte mensjeviker maximalisterna minimalisterna interimregering provisorisk regering rada suprematien centralmakterna Tyskland Weimar republic Deutsches Reich Tyska riket Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus kommunistpropaganda Mohilev fredsförhandling Kaukasus Kuban Don History Historia

Page generated in 0.0446 seconds