Syftet som formulerades för den här studien var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar i enlighet med den aktuella läroplanen för förskolan Lpfö 18. Utifrån arbetssätt som omfattar digitala verktyg, kritiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Den teoretiska ansats som anlades för studien var det sociokulturella perspektivet och det var tre centrala begrepp som inringar teorin som tillämpades för analys, resultat och diskussionsarbetet. De tre begrepp som tillämpades var följande: Artefakt, mediering och scaffolding. Studien utgick ifrån fyra forskningsfrågor och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammantaget genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som inkluderade fem förskollärare och en IT-pedagog. Empiri i delstudie 1 innefattade intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolor på landsbygden och en IT-pedagog som arbetar mot förskolan och besvarar forskningsfrågorna: Är förskollärares digitala kompetens av betydelse när de förmedlar källkritik till barnen? och hur ges barn möjlighet att i förskolan grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier? Empiri i delstudie 2 innefattade intervjuer med tre förskollärare som arbetar i förskolor i stadsområden och besvarar forskningsfrågorna: Vad innebär adekvat digital kompetens för förskollärare? Och vilka förutsättningar ger förskollärare barn att erövra adekvat digital kompetens med digitala verktyg? Respektive delstudier analyserades enskilt med stöd av tematisk analys och de tre analysbegrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggjorde att det rådde en konsensus kring att digitala verktyg har övergripande fördelar i förskolans verksamhet enligt respondenterna. Resultatet visade även att arbete med digitala verktyg i förskolan kan ge barn möjligheter att lära sig om källkritik ett exempel var att barn kan få kunskaper om källkritik genom att leka viskleken gemensamt med pedagoger. Pedagogerna kan efter utfallet av leken samtala och belysa att det som sades från början kan ändras och resultera i ett nytt ord och så vidare. Ytterligare områden som barn kan utveckla förmågor inom är språk, digital kompetens och tillit till den egna förmågan när de får använda digitala verktyg i förskolan. I linje med det Barman och Kjällander (2022) lyfter fram i deras studie omkring digital kompetens där de belyser den nationella strategin i Sverige vilket betonar att alla barn och elever från förskola till högre utbildning ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens. Ett resultat som framkom var att respondenterna var eniga om att digitala verktyg bör förekomma i förskolans verksamhet. De ansåg att användningen inte bör minskas eller tas bort ifrån läroplanen Lpfö 18. Med utgångspunkt i det som Marin (2022) redogör för i sin studie där hon belyser att tekniken i vårt samhälle ökar och har även införts i utbildningssystemet vilket har bidragit till ett flertal fördelar i undervisningssammanhang. Ytterligare ett resultat som framgick av respondenterna var att arbetet med källkritik var viktigt. Dock ansåg respondenterna att det inte är förtydligat i Lpfö 18 hur de ska arbeta baserat på läroplanens riktlinjer och förskolans helhetsuppdrag. Respondenterna saknar ett framskrivet och formulerat mål specifikt intrikat på ämnet källkritik. En slutsats kan därför vara att revidera Lpfö 18 genom att tillämpa ett framskrivet mål omkring arbetssätt för förskollärare att omsätta i praktiken. I linje med det som respondenterna uttrycker lyfter Bourbour (2023) fram i sin studie att digitalisering i förskolans kontext kan vara ett multifunktionellt medel som bidrar till att rusta barn för informationssamhället. Vidare belyser författaren vikten av att förskollärare därav bör kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg.

<p>En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.</p>

En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.

I dagens samhälle matas barn med texter i olika format, både i skolan och på fritiden. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan blir medvetna om hur de kan lära elever att skapa ett kritiskt förhållningssätt, critical literacy, med utgångspunkt i elevnära texter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i grundskolan förhåller sig till begreppen critical literacy och elevnära texter. Fem lärare har deltagit i en intervjustudie och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: - Hur uppfattar lärarna critical literacy? - Hur uppfattar lärarna elevnära texter? - Vilka elevnära texter använder sig lärarna av i undervisningen? - Hur arbetar lärarna med critical literacy med utgångspunkt i elevnära texter? Resultatet visar att både critical literacy och elevnära texter är begrepp som är svåra att definiera och kan tolkas på olika sätt, därför blev svaren varierande. Men det ansågs viktigt att ge elever critical literacy, kritiskt förhållningssätt, både mot elevnära texter men även mot exempelvis läromedelstexter. / In today's society, children are fed with texts in different formats, both in school and at leisure. It is therefore important that teachers in primary school become aware of how they can teach students to create a critical attitude, critical literacy based on student related texts. The purpose of the study is to contribute knowledge of how primary school teachers relate to the concepts critical literacy and student-related texts. Five teachers have participated in an interview study and with the help of the following questions the purpose has been answered: - How do the teachers perceive critical literacy? - How do the teachers perceive to student - related texts? - Which student texts do the teachers use in the classroom? - How do teachers work with critical literacy based on student-related texts? The result shows that both critical literacy and student-related texts are hard-defined and interpreted in separate ways and therefore the answers were varied. However, it was considered that it is important to give the students critical literacy, critical attitude, both towards student-oriented texts, but also against, for example, teaching material texts.

The purpose of this study is to reach a deeper understanding of what constitutes the critical approach, this by exploring the variations of teachers’ perceptions of the critical approach, specifically teachers of Social Studies at Swedish Upper Secondary School. The critical approach is expressed in Curriculum for the Upper Secondary School (2011) under the section Aim of the subject for Social Studies. The importance of a critical approach is seen in the light of the development of digitalization and the extent of the flow of information. Teachers have a vital role in how the curriculum is interpreted; interpretations which in turn are significant for how it is put into practice in their teaching. Accordingly, I argue that this requires surveys were teachers’ perceptions of the curriculum are distinguished. The research questions in this study are: I) how do teachers in Social Studies at Swedish Upper Secondary School perceive the critical approach? II) What didactic methods are used in teaching to develop students’ critical approach? This study applies a phenomenographic method and theory, which is based on examining different perceptions of phenomena, in this case the critical approach. To distinguish the different perceptions of the phenomena in question, four teachers in Social Studies have been interviewed. The aim of a phenomenographic study is to establish description categories that capture the inherent core of different perceptions of phenomena and the variations between them. The study results in three description categories: I) a critical approach as a result of scientific assessment and credibility examination, II) a critical approach as a recurring process of reflection regarding individual and context and III) a critical approach as expressed through active participation and meaningful social life. The result reveals that there are different ways of perceiving a critical approach in Social Studies at Swedish Upper Secondary Schools, which affects how it is taught in the classroom.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ‘vi och dom‘. Västvärlden, i synnerhet Europa och Sverige intar en dominant ställning i textmaterialet och blir på så vis en västerländsk norm. Genom att tilldela aktörer och händelser diverse negativa attribut kan media på så vis ge en orättvis bild av Islam och muslimer, språket är på så vis ett maktredskap. Det är därför viktigt att föra en kritisk diskussion i skolan om hur media påverkar människors förståelse av samhället och religiösa yttringar.  Därav är en undersökning som denna viktig för utbildningsväsendet, för att lyfta hur diskurser har makten att påverka människan och dennes syn på verkligheten och omvärlden.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen. I takt med medievärldens expansion har den tekniska utvecklingen och intresset för tekniska medel ökat i samhället. Filmtekniken har förbättrats, vilket har lett till att spelfilmer framstår som mer autentiska än vad de tidigare har gjort. Vårt intryck är att den historiska spelfilmen som ett hjälpmedel i undervisningen får en allt större plats i den svenska skolan. Få läromedel kan få elever att leva sig in i historiska miljöer och ännu färre kan beröra elever emotionellt som just spelfilmen. En annan fördel med spelfilm i skolan är att eleverna får verktyg så att de kan hantera mediernas bild av världen ur ett källkritiskt perspektiv. / With this essay we want to examine the relation between historical movies and historical conciousness. Our main focus is on how seniors of compulsory school relates to historical movies and how their historical conciousness is effected by the audiovisual funds in teaching of history, in purpose to develope a matrix for teaching involving movies. An additional element of our studie represents a short account of how to practically use movies in shool. In order to do this we have chosen a qualatative method with semistructured interviews. Today, school is challenged by e.g. popular cultur. In a time of an increasing flow of media in society, the interest for technical aid has increased in the society. The technical methods in moviemaking has been improved and has conveyed to movies beeing more authentic than they ever been before. Our impression is that movies based on historical events becomes more inported in school. Few didactical aids enables pupils to embrace the historical enviroment and even fewer can touch pupils’ emotions. Another advantage is that movie gives the pupils tools to create a critical thinking when relating to the medias’ perception of the world.

I skolans svenskämne ingår det att elever får ta del av fiktioner i form av skönlitteratur, men det vidgade textbegreppet innebär att text inte alltid behöver vara typografisk text i tryckta böcker. Även film kan med det vidgade textbegreppet ses som en text som kan läsas. Film behöver dock läsas på ett särskilt vis då mediespecifika verkningsmedel används för att bygga upp berättelsen filmen skildrar. I svenskämnets styrdokument för gymnasiet står det att eleverna skall få kunskaper om berättartekniska och stilistiska drag i dels film. För att kunna studera och iaktta detta i film behöver man ägna sig åt det som Rosenblatt kallar för en efferent läsning – en analytisk läsning. Motsatt finns upplevelseläsning vilket Rosenblatt benämner estetisk läsning. Läskunnighet med ett kritiskt förhållningssätt är ett par av egenskaperna som ingår i begreppet litteracitet som är högst relevant för skolans svenskämne. Tidigare forskning har bland annat visat att svensklärare inte alltid behandlar film som en text som skall läsas med sina mediespecifika verkningsmedel i åtanke när mediet ingick i undervisningen. Därför är syftet i detta arbete att undersöka svensklärares erfarenheter med att arbeta med film, med särskilt fokus på efferent läsning. Metoden för undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex behöriga svensklärare på gymnasiet. De data som insamlats har analyserats med tematisk analys. Den tematiska analysen har styrts och begränsats av det teoretiska ramverket, bakgrunden och syftet och frågeställningarna. Resultatet visar att film främst lästes efferent, men att estetiska läsningar ändå förekommer. Svensklärarna i denna undersökning skiljer inte filmlitteracitet från skönlitterär litteracitet i någon nämnvärd uträckning. Det primära syftet hos lärarna är att eleverna skall förstå det medierna förmedlar. Dock är ett kritiskt förhållningssätt ett uttalat mål med att visa film för eleverna, men sällan ingår kunskap om filmspecifika verkningsmedel i det kritiska förhållningssättet. Det framgår att lärarna går igenom verkningsmedel, men inte tydligt i vilken utsträckning eller på vilket vis. Filmspecifika verkningsmedel omtalas endast i förbifarten hos de flesta av lärarna. Slutsatsen är att lärarna gärna arbetar med film och film läses alltid efferent och ibland också estetiskt. Dock sker undervisning om film i begränsad utsträckning.

Syftet med studien är att öka kunskapen om barn förmåga i olika åldrar att använda Green Screen. Studien undersöker barns förmåga till kritiskt förhållningssätt under en aktivitet där det digitala lärverktyget Green Screen används.Våra erfarenheter kring förskolors användande av Green Screen skiljer sig åt och därför ville vi undersöka området. Vi genomförde en deltagande observation som filmades i två aktiviteter med Green Screen, en med tvååringar och en med fyraåringar. Undersökningen gjordes på en förskola i medelstor kommun i Sverige. Insamlade data analyserades multimodalt med tematisk analysmetod utifrån Jean Piagets utvecklingsteori, lekteori och jämviktsteori. Resultatet visar att barn i två- respektive fyraårsåldern agerar olika i aktivitet med Green Screen. Tvååringarna upptäcker tekniken mer kroppsligt medan fyraåringarna använde tekniken som ett verktyg i leken vilket kunde antyda att fyraåringarnas kritiska förhållningssätt var mer utvecklat. Det finns begränsat med forskning inom Green Screen i förskolan, därför anser vi att den här studien kan bidra med att ämnet uppmärksammas så att vidare studier kan göras. / The aim of the study is to increase knowledge about childrens ability in different ages to use Green Screen. The study examines children's ability to take a critical approach during an activity where the digital learning tool Green Screen is used. Our experiences of preschools' use of Green Screen differ and therefore we wanted to investigate the area. We conducted a participant observation that was filmed in two activities with Green Screen, one with two-year-olds and one with four-year-olds. The study was conducted at a preschool in a medium-sized municipality in Sweden. The collected data were analyzed multimodally using the thematic analysis method based on Jean Piaget's theory of cognitive development, play and equilibrium. The results show that children aged two and four respectively act differently in activity with Green Screen. The two-year-olds discover the technology physically while the four-year-olds used the technology as a tool in play, which could suggest that the four-year-olds’ critical approach was more developed. There is limited research on Green Screen in preschool, therefore we believe that this study can contribute to the subject being noticed so that further studies can be done.