Denna studie syftar till att rapportera om hur lärare ser på metoder och processer kringdet systematiska kvalitetsarbetet kring SO-läromedel ser ut på lågstadiet samt hur lärareser på användandet av SO-läromedel inom olika aspekter. Studiens syfte är attundersöka och rapportera om skolor aktivt engagerar sig i detta arbete och hur detgenomförs av ledare och lärare, även om rektorn har ansvar för att kvalitetssäkraläromedlet eftersom det enligt Skolverket är den person som har huvudansvaret. Utifråntidigare forskning så finns det lite forskning om denna frågeställning i grundskolanstidigare år samt inom SO-ämnet och även lite forskning om hur läromedel i SO användsi de tidigare åren. Teorin som denna studie kopplas samman med ärkvalitetsledningsteorin. Inom denna teori tas perspektiv som processer, ledning,organisation och kontinuerlig förbättringsprocess i huvudfokus. För att genomföradenna studie har semistrukturerade intervjuer använts för att beskriva hur olika skolorsamt lärare har arbetat med kvalitetsarbetet med SO-läromedel.Resultatet och slutsatsen poängterar det tidigare forskning sagt, en strukturerad processför kvalitetskontroll av undervisningsmaterial inom samhällsvetenskap är avgörande förelevernas prestationer, men saknas i vissa skolor som undersökt. Skolor måste ges tid,utrymme och lämpliga verktyg för att genomföra en sådan process. Det är därför viktigtatt det forskas kring kvalitetssäkring av läromedel för att öka medvetenheten kring hurrutiner och strukturerna fungerar på grundskolor kring SO-läromedel. Och för attförbättra lärarnas självförtroende, minska deras arbetsbörda och förbättra elevernasutbildning.

Kraven på utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och kontroll har de senaste fyra decennierna ökat i den offentliga sektorn. Denna ökning beror bland annat på genomförandet av nya organisationsreformer i Sverige som sorteras in under samlingsnamnet New public management (NPM). Åsikterna går isär huruvida förändringen bidrar eller har bidragit till någon nytta för organisationerna. De positiva rösterna gör bland annat gällande att det är en styrform som förbättrar verksamheterna, bidrar till brukarorientering och gör verksamheterna effektivare. De negativa rösterna anför bland annat att det saknas evidens för att utvärdering och kvalitetsarbete skulle medföra nytta, att det är kostsamt och tar tid från kärnuppdraget.  Denna studie har fokuserat på att undersöka kvalitetsarbetet inom LSS i Malmö stad ur ett djupgående medarbetarperspektiv. Närmare bestämt handlar studien om att undersöka och analysera personalens erfarenheter av samt uppfattningar och idéer om kvalitetsarbete. För att samla in det empiriska materialet har den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer använts. Materialinhämtningen skedde genom fem intervjuer med medarbetare som arbetar på olika dagliga verksamheter inom LSS i Malmö stad. Vid analys av den insamlade empirin användes tematisk analys. Teoriansatsen som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är nyinstitutionell teori och domänteori.  Intervjumaterialet visade på att medarbetarna talade om två olika typer av kvalitetsarbete, som i studien har benämnts formellt kvalitetsarbete och informellt kvalitetsarbete. Det formella kvalitetsarbetet avser arbete som medarbetarna får tydliga direktiv från förvaltningen att genomföra och som finns dokumenterat i exempelvis en policy. Det informella kvalitetsarbetet avser det mer subtila arbetet som inte är beskrivet i tydliga direktiv. Det kan exempelvis handla om daglig kommunikation mellan medarbetare och/eller brukare. Studiens resultat visade på att medarbetarna ser på det formella kvalitetsarbetet utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan ifrågasättes det formella kvalitetsarbetets existens och vad det egentligen gav verksamheterna och i synnerhet brukarna i kvalitetsaspekt. Men å andra sidan försvarades det formella kvalitetsarbetet och det ansågs tillföra organisationen någonting värdefullt. I uppsatsens slutsats och avslutning diskuteras denna paradox utifrån domänteori.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur rektorer uppfattar sitt uppdrag kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Studien har utgått från en fenomenografisk teori samt en fenomenografisk metodansats, detta för att redogöra samt synliggöra rektorernas uppfattningar inom ett fenomen. Det fenomenografiska perspektivet ger studien utrymme till att undersöka det fenomen som studien har som fokus. Nio rektorer har intervjuats, frågeställningarna riktades mot rektorernas uppfattning samt vad rektorerna anser att det finns för möjligheter och utmaningar i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Studiens resultat visar att det är rektorerna som lägger grunden men det är förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget som gör det stora arbetet kring uppdraget med det systematiska kvalitetsarbetet. Om rektorerna inte lägger ramen och organiserar verktyg och strategier för uppdraget är det svårt för förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget att genomföra och fullfölja sitt arbete kring systematiskt kvalitetsarbete baserat på de mål som står i läroplanen för förskolan. I studiens resultat framgår det även att det finns flertalet faktorer som påverkar arbetet. Slutsatser som lyfts fram från denna studie är att rektorers uppfattning kring sin egen del i det systematiska kvalitetsarbetet varierar. Det finns de som är djupt engagerade och delaktiga i arbete och ser till att verktyg som behövs för att utföra arbetet finns. Det finns även de rektorer som anser att det stora ansvaret ligger på förskollärarna, att det är förskollärarna som ska driva och genomföra kvalitetsarbetet. Dock har alla rektorer ett gemensamt förhållningssätt, och det är att det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att kvalitetssäkra en likvärdig och bra undervisning. / The purpose of the study is to investigate through qualitative semi-structured interviews how principals perceive their assignment regarding systematic quality work in preschool's activities. The study has been based on a phenomenographic theory and a phenomenographic methodological approach, this to account for and make visible the principals' perceptions within a phenomenon. The phenomenographic perspective gives the study room to investigate the phenomenon that the study has as focus. Nine principals were interviewed, the questions were directed at the principals' opinion and what the principals believe are opportunities and challenges in the implementation of systematic quality work in the organization. Our results show that it is the principals who lay the foundation, but it is the preschool teachers, childcarers and the work team who do the main work around the assignment with systematic quality work. If the principals do not set the framework and organize tools and strategies for the assignment, it is difficult for the preschool teachers, childminders, and the work team to carry out and complete their work on systematic quality work based on the goals stated in the curriculum for the preschool. The results of the study also show that there are several factors that affect the work. Conclusions that emerge from this study are that principals' perceptions of their own part in the systematic quality work vary. There are those who are deeply committed and involved in work and see that the tools needed to carry out the work are available. There are also principals who believe that the greatest responsibility lies with the preschool teachers, that it is the preschool teachers who must do most of the quality work. However, all principals have a common approach, and that is that systematic quality work is needed to ensure the quality of an equal and good teaching.

Att arbeta med kvalitet inom verksamheter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innefattar att ta hänsyn till lagstadgade kvalitetskrav och styrande standarder, samtidigt som brukarnas individuella behov ska vara vägledande och tillgodoses genom stödet som ges i brukarnära verksamheter. Trots lagstadgade krav på att kvaliteten i verksamheterna ska säkras, följas upp och förbättras är det sällan definierat hur arbetet ska bedrivas och utformas för att leda till god kvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitet görs inom LSS-verksamheter samt vilka aspekter som på olika sätt påverkar kvalitetsarbetet inom dessa verksamheter. I studien har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som datainsamlingsmetod använts. Det empiriska materialet i studien utgörs av intervjuer med nio respondenter som arbetar inom verksamheter som bedrivs enligt LSS. Resultatet visar att kvalitet till största del görs på individnivå, i den brukarnära verksamheten där personalen spelar en viktig roll. Betydelsen av goda relationer mellan personal och brukare samt gott bemötande från personalen framstår som de viktigaste aspekterna för kvalitet inom LSS-verksamheter. Samtidigt visar resultatet att personal och chefer inom denna typ av människobehandlande organisationer är beroende av det organisatoriska sammanhanget och styrs av de lagstadgade kvalitetskrav som råder inom dessa organisationer. Kraven på kvalitet som organisationer har att förhålla sig till står inte alltid i samklang med kvalitetsarbetet som görs i den brukarnära verksamheten, vilket pekar på den paradox som uppstår mellan kvalitet i teorin och praktiken. Studiens resultat belyser vikten av att förstå kvalitet utifrån flera olika aspekter för att skapa en helhetsbild av vad som upplevs vara kvalitet inom verksamheter enligt LSS. / Working with quality within operations according to the Act (1993:387) on Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) involves considering statutory quality requirements and governing standards, while also ensuring that the individual needs of users are guiding and met through the support provided in user-oriented operations. Despite statutory requirements to ensure, follow up, and improve the quality of operations, it is seldom defined how the work should be conducted and structured to lead to good quality. The purpose of this study is to examine how quality is achieved within LSS operations and which aspects influence quality work within these operations in various ways. The study employs a qualitative research approach with interviews as the data collection method. The empirical material in the study consists of interviews with nine respondents working within operations conducted according to LSS. The results show that quality is made at the individual level, in the user-oriented operations where the staff play a significant role. The importance of good relationships between staff and users, as well as polite treatment from staff, emerges as the most important aspects of quality within LSS operations. At the same time, the results show that staff and managers within this type of human service organizations are dependent on the organizational context and governed by statutory quality requirements prevailing within these organizations. The quality requirements that organizations must adhere to do not always aling with the quality work in user-oriented operations, indicating the paradox that arises between quality in theory and practice. The results of the study highlight the importance of understanding quality from several different aspects to create a comprehensive understanding of what is perceived as quality within operations according to LSS.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tillgängliga lärmiljöer för alla barn i förskolanur rektorers, specialpedagogers och förskollärares perspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudieundersöktes utmaningar och möjligheter samt vilka strategier som används för att skapa och bibehållatillgängliga lärmiljöer. Data samlades in med hjälp av intervjuer med tre kommunala förskolor i Sverige. Analysen av studiens resultat bygger på ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Utmaningarna som framkom av studiens resultat handlade bland annat om att medvetandegöra vilka teorier som ligger till grund för inkluderingsarbetet. Det för att kunna ha ett gemensamt yrkesspråk att utgå ifrån gällande diskussioner kring tillgängliga lärmiljöer. Samt att bli mer explicit i sitt uppdragoch vad det innebär för beslutfattande åtgärder. Studiens resultat visade på att möjligheter genom kompetensutveckling, samverkan, kollegialt lärande, upprättande av förtroendefulla relationer mellanalla yrkesgrupper och även med hemmet, samt ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen, är avgörande för att säkerställa goda förutsättningar för inkluderande och tillgängligalärmiljöer för alla barn. Slutsatsen är att yrkesgrupperna behöver kunskaper och förståelse som bidrar till likvärdighet och samsyn kring inkludering. Trots att rektorer, specialpedagoger och förskollärare har olika ansvarsområden, är det viktigt att samarbeta och föra diskussioner kring inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Det medför att begreppen främjas från flera perspektiv vilket ökar möjligheterna tillmedvetenhet och kunskaper som i sin tur kan leda till ökad effektivitet och kvalitet kring arbetet med inkludering för alla barn.

Studien undersökte hur lärare i fritidshem arbetar med pedagogiska planeringar med utgångpunkt i policy enactment teorin. Frågeställningarna fokuserades på att förstå hur lärarna i fritidshem betonar sitt arbete med pedagogiska planeringar och vilka metoder de implementerar för att få en högre kvalitet i verksamheten samt för att skapa en strukturerad undervisning för elevernas lärande och utveckling. Studiens metod inkluderade en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer, där studieobjekten var tio verksamma lärare i fritidshem med olika arbetserfarenheter. Materialet bestod av lärarna i fritidshems resonemang kring studiens ämne. Data som samlades in från intervjuerna bearbetades genom en tematisk analysmetoden för att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar. Resultatet i studien visade att lärarna i fritidshem betonar pedagogisk planering som en väsentlig del av fritidshemsverksamheten, där utgångspunkten är i de nationella målen och andra policytexter. Lärarna i fritidshem använder sig av olika metoder för att utföra arbetet med pedagogisk planering, vilka tillvägagångssätt som används anpassas utifrån förutsättningar och behov som finns i verksamheterna.

In this essay an analysis and classification is made of the roll of implementation swedish municipalities have regarding the national quality assurance policy in the school sector. In the light of international trends of decentralisation and the development of new quality assurance systems  the paper’s result classifies the municipalities as implementation roll number two according to Lundquist (1992) and his theory of implementation. The basis for this claim is given by the study of key actors in the municipal quality assurance work that shows that the implementation is made with a good understanding, with a loyal ambition but also with some shortcomings when it comes to the provision of necessary resources. Support for this is given by the case of municipality 2 that shows shortcomings regarding the number of employed, time, digital tools, knowledge and economic conditions. The same is shown in the case of municipality 1. Thus, the main conclusion of this essay is that the structural differences between the analyzed municipalities does not give rise to differences in the results of this study.

Studiens syfte är att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssäkring inom skolhälsovårdens kontext och hur den egna reflektionen kan återkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och självständigt med ett fokus på det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssäkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och där skall vara ett underlag för metodutveckling. Skolhälsovården kan ses som en egen vårdorganisation då verksamheten bedrivs i nära möte med elev och skolans utformning vilket även innebär en lokal förankring och dialog med ansvarig vårdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjälp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebär en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. Två olika domäner framträdde och berörde syftet –Att bli stärkt och bekräftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en känsla av att inte vara värdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivåer där kategorierna sammanförs inom domänerna. Resultatet beskriver hur skolsköterskan kan bli stärkt och bekräftad genom att ha en stark yrkesroll, genom god kommunikation, att vilja och att orka förändra samt få respons på det utförda arbetet. Likaså visar resultatet på att skolsköterskan kan få en känsla av att inte vara värdefull eller ha eget mandat för uppdraget genom att det brister i kommunikation, oro och stress i arbetet, att känna sig besvärlig i yrkesrollen vilket inte bara inverkar på den egna personen utan även på skolhälsovården som arbetsområde med risk för att skolsköterskor slutar eller inte orkar delta i kvalitetsarbetet. I diskussionen lyfts de komplexa frågorna och erfarenheterna på vilket sätt skolsköterskor kan återföra sin kunskap och reflektion till metodutveckling och kvalitetsarbete samt till ny forskning. Likaså är det av vikt att kunskapen har en klar förankring inom vårdvetenskapen så att den kan bli återförd inom vårdutbildningen. / Program: Fristående kurs

Syftet med examensarbetet var att analysera vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kvalitativa forskningsintervjuer med tre förskollärare och sex barn från tre olika förskolor har genomförts. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenheter av pedagogisk dokumentation skiljer sig åt vilket ger konsekvenser för barns delaktighet i verktyget. Det visar att förskollärarna ofta använder dokumentation och pedagogisk dokumentation synonymt samt att de har olika uppfattningar om hur barnen är delaktiga i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Resultatet visar även att barnen upplever en frånvaro av delaktighet i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Pedagogisk dokumentation som förskollärarna beskriver att barnen är delaktiga i beskriver barnen ointressant och upplever att den tillhör någon annan.

Studien undersöker hur förskollärare uppfattar extra anpassningars innebörd och utförande i förskolan. Syftet är att undersöka i vilken mån, och på vilket sätt, extra anpassningar genomförs i förskolan samt hur arbetet sammankopplas med det vardagliga specialpedagogiska arbetet där. I studien betraktas extra anpassningar utifrån ett inkluderingsperspektiv och tanken om alla barns rätt till en likvärdig och tillgänglig förskola. Undersökningen söker svar på vilken betydelse extra anpassningar har för det särskilda stödets utformning samt om det påverkar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. För att få en inblick i hur extra anpassningar uppfattas, har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att extra anpassningar har en betydande roll både för det vardagliga och för det specialpedagogiska arbetet i förskolan. Genom noggrann dokumentation och utvärdering av extra anpassningar blir förskollärarna mer medvetna om hur verksamheten kan förändras och anpassas utefter barnens behov. Det blir då lättare att sätta in tidiga åtgärder och underlätta när barn är i behov av särskilt stöd. I informanternas beskrivningar går att utläsa att innebörden av extra anpassningar i förskolan framför allt handlar om hur lokaler och metoder är utformade och hur förskollärarna organiserar sitt arbete. Studien visar att väl utformade extra anpassningar, med en tydlig grundstruktur, skapar större förutsättningar för förskollärarna att utföra ett bra arbete. Informanterna poängterar att relationsarbetet är extra viktigt. Det anses vara en förutsättning för att förskollärarna ska kunna förstå varje enskilt barns behov och hitta sätt att anpassa omgivningen för det på ett bra sätt. Informanterna anser att arbetslagets samarbetsförmåga och det kollektiva lärandet, i form av utbyte av erfarenheter, också har stor betydelse för hur väl verksamheten fungerar. Resultatet visar att inkluderingsperspektivet präglar förskollärarnas syn på extra anpassningar i den mening att extra anpassningar i förskolan till stor del utförs för att möjliggöra varje barns känsla av samhörighet och inkludering med gruppen.