Titel: Anställdas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus på motståndens art, konsekvenser och hantering Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Handledare: Tomas Källquist, Stig Sörling Datum: 2013-06-11 Syfte: Studiens syfte är att belysa motstånd från anställda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sätt för ledningen att bemöta dessa motstånd. Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstånd från anställda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstånd studerades. Därefter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstånd. Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mänskligt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstånd, som är en av många olika reaktioner. Detta bör tas fasta på i andra studier, och därför belysa vilka reaktioner som kan uppstå vid en kvalitetsdriven förändring. För fortsatt forskning vore det också intressant att överblicka hur motstånden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse från kvalitetsfokus. Är det samma faktorer som påverkar som vid ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete? Förutom att belysa motstånd finns också möjligheten att rikta sig mot de koncept som finns, och belysa hur de används idag jämfört med tidigare. Studien har även uppmärksammat att TQM inte används i samma utsträckning idag, och att företag istället väljer att inspireras av dem. Vad kan denna utveckling bero på, varför har företag som implementerat konceptet valt att frångå detta? Uppsatsens bidrag: I dagsläget finns mer teoretiskt material än empiriska synvinklar på motstånd från anställda i ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete. Det finns en mängd litteratur och tidigare forskning kring ämnet men färre fallstudier, hur problemen verkligen förefaller i praktiken, varför denna studie behövs. Nyckelord: Kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, Motstånd, Kvalitetsarbete, Anställda, Ledare- och ledningens roll. / Title: Employee reactions to quality-driven development, focus on resistance, its nature, consequences and managing. Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Supervisor: Tomas Källquist, Stig Sörling Date: 2013-06-11 Aim: The purpose of this study is to illustrate resistance from employees towards quality-driven development and ways for management to respond to these resistors. Method: The literature and previous research of quality work and resistance from employees was studied. Leaders and leadershiprole in the resistance was also studied. Next, the study examined how respondents in the case company committed to quality and their experiences of resistance. Reflection: It turned out that previous research and the collected empirical data had many similarities, including keytopics such as communication, structure and human behavior. Suggestions for future research: This study has only studied resistors, and therefore would a study that illustrates the reactions that occur in a quality driven change be interesting. For future research it would also be interesting to conduct a study overviews how resistance may seem to renewal in general, apart from the quality focus. Is it the same factors that affects as in a quality-driven development? In addition to illustrate resistance is also the possibility of targeting the concepts that are available today, and how they are used. The study has noted that TQM is not used to the same extent today, and that companies instead choose to be inspired by them. What might this evolution depend on, why have companies that implemented the concept chosen to deviate from this? Contribution of the thesis: In the current situation there is more theoretical than empirical perspectives on resistance from employees in quality-driven development. There are a variety of literature and previous research about the subject but fewer case studies where you can really see how the problems seem in practice, wich is why that this study is necessary. Keywords: Quality-driven development, Resistance, Quality work, Employees, Leaders and leadershiprole.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under våra studier har vi läst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa är ofta i litteraturen beskrivna utifrån de större företagens synvinkel men sällan står det något beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. Våra forskningsfrågor är: Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? Använder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjälpa till att förbättra verksamhetsstyrningen? Metod: Vi har antagit ett aktörssynsätt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen. Vi har gjort en fallstudie på ett mindre företag där vi utförde sex stycken kvalitativa intervjuer. Även sekundärdata såsom litteratur och tidigare forskning om ämnet har studerats. Denna information har sedan behandlats och analyserats och detta har mynnat ut i slutsatser. Resultat & slutsats: Vi ser att traditionella metoder är vanligt förekommande i det mindre företaget och att det är ett medvetet val från ledaren, men att det kan finnas flera olika orsaker till detta. Vi anser att det mindre företaget skulle gynnas av att arbeta med moderna metoder som till exempel den strategiska kartan och kvalitetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: Vad händer med verksamhetsstyrningen i ett mindre företag vid ett generationsbyte? Vad händer med verksamhetsstyrningen när ett mindre företag växer? På vilket/vilka sätt har mindre företag som lyckats växa förändrat sin verksamhetsstyrning? Finns det några gemensamma nämnare? Uppsatsens bidrag: Det bidrag som uppsatsen gett är att vi har belyst hur verksamhetsstyrning kan se ut i ett mindre företag, för att öka medvetenheten om detta. Vi har även gett förslag på metoder som skulle kunna förbättra det mindre företagets styrning av verksamheten. Nyckelord: Mindre företag, verksamhetsstyrning, strategi, kundfokus, processer, kvalitetsarbete / Aim: The aim of this study is to highlight to which extent management control is conducted in smaller enterprises. During our studies we have read a great amount about different control methods and philosophies. These are often described in literature by larger enterprises’ point of view but it is rarely described how these work in the small enterprise. Our research questions are: How does management control appear in smaller enterprises? Do they consciously choose methods and philosophies in their work to control the smaller enterprise? Which methods and philosophies could help to improve management control? Method: We have adopted an actor’s view and have committed to the hermeneutic tradition. We have made a case study at a small enterprise where we performed six qualitative interviews. Secondary data such as literature and previous research about the topic has also been studied. This information is processed and analyzed and this has resulted in conclusions. Result & Conclusions: We find that traditional methods are common in smaller enterprises and that this is a choice by the leader, but that there may be different reasons for this. We believe that the small enterprise would benefit from working with modern methods such as the strategy map and quality management. Suggestions for future research: What happens to management control at a generational shift? What happens to management control as a small enterprise grows? In which/what ways have smaller enterprises, who have succeeding in growing, changed their management control? Are there any common denominators? Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that we have highlighted how performance management in a small enterprise can look like, in order to raise awareness of this. We have also given suggestions on methods that may improve management control of the smaller enterprise. Key words: Small enterprise, management control, strategy, customer focus, processes, quality management

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever.   I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod.   Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete. / Swedish students' low mathematics result, in comparisons to international results, shows that it requires change in school mathematics teaching. Some schools/municipalities have developed mathematic plans in order to raise achievement. The purpose of the study is to gain insight into two of these mathematic plans and pedagogues’ thoughts about their use and benefits for SEM-students.   Theoretical backgrounds highlight Assessment, Good Teaching and Collaboration, related to Systematic Quality Work and SEM-students, whom are in focus. The study has a qualitative approach and is a case study of two mathematic plans and how they are used. Group interviews are chosen as the data collection method.   The result shows that the use of mathematic plans and the consequences of them are relatively similar despite the differences in structure and content. The pedagogues’ perception is that the plans are a support to raise the level of achievements for all students, including SEM-students, which is also the purpose of Systematic Quality Work.

This thesis has examined a selection of Swedish universities’ views on the Swedish national publication database SwePub. The study has phenomenography as its methodology, and by means of the survey it has asked questions about the universities’ local publication databases, the national guidelines on documenting a scientific publication and how the universities regard the whole SwePub analysis project.  The purpose was to find out how the universities perceive the whole SwePub phenomenon. For selecting participants in the survey, the selection criteria were size of the university, the subjects offered there and the publishing system used. Regarding the local publication databases, the answers have focused on the difficulties and opportunities with the registration of scientific work using the own publications database. In the section on guidelines, I discuss how the universities relate to two documents on SwePub guidelines and recommendations. The analysis deals with the national guidelines related to the local practice of the universities, where national guidelines may sometimes collide with the institution's own needs and wishes. The section of the analysis that deals with the institutions' views on the SwePub analysis project at large, relates the SwePub project to the terms function and relevance. In conclusion, I discuss to what extent I have found some patterns in the answers, linked to my selection criteria for the size of the university, subject area and type of publishing system.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

Tidigare forskning visar att ledarskapet är avgörande för om en organisations kvalitetsarbete ska bli framgångsrikt. En central del i kvalitetsarbetet är dock medarbetarnas förutsättningar att vara delaktiga. Då flertalet teorier inom området är ledarskapscentrerade har denna studie därför sitt fokus på medarbetarnas förutsättningar för delaktighet. Syftet med studien har varit att undersöka hur chefer möjliggör för medarbetare att vara delaktiga i kvalitetsarbetet och hur medarbetarna upplever detta. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med två enkäter, en kvalitativ och en kvantitativ. 15 chefer med totalt 700 medarbetare från två kommunala verksamheter deltog. Studien visar att cheferna samstämmigt värderar medarbetarnas delaktighet som central för organisationens kvalitetsarbete. Det finns strukturer som både inkluderar och förutsätter medarbetarnas delaktighet. Tre områden identifierades som centrala för delaktighet, ledarskap, strukturer för kvalitetsarbete och organisationskultur. Ur dessa tre områden har två perspektiv på delaktighet framkommit, ett strukturellt och ett relationellt. Även medarbetargrupperna i studien är relativt samstämmiga avse-ende delaktighet. I stort sett samma medarbetargrupper upplever sig mest respektive minst positiva avseende frågor om delaktighet i kvalitetsarbetet. Mest delaktiga upp-lever sig medarbetare vara med en chef som betonar det relationellt perspektiv i sitt ledarskap. En central slutsats är att det utöver ett tydligt ledarskap och strukturer för kvalitets-arbetet också främjar medarbetarnas upplevelse av delaktighet om chefen har ett relationellt perspektiv på sitt ledarskap. / Previous research shows that leadership is crucial if an organizations quality work is going to be successful. However, a central part of quality work is the coworkers abil-ity to participate. As the majority of theories in this area are leadershipcentered, this study is therefore focused on the coworkers conditions for participation. The purpose of this studie has been to understand how managers enable coworkers to participate in the quality work and how the coworkers experience this. The studie has a qualititative approach and has been done with the use of two surveys, one qualitative and one qvantitative. 15 managers with a total of 700 coworkers of two municipalities participated. The study shows that the managers coherently values the coworkers participation as to be central in the organizations quality work. There are structures that both include and require the coworkers participation. Three areas were identified as central to participation, leadership, structures for quality work and an organizational culture. From these three areas have two perspectives on participation emerged, a structural and a relational. Even the coworkergroups in the study are relatively coherently regarding participation. In much the same coworkergroups experience most and least positive regarding questions of participation in quality work.The coworkers who are experiencing the most amounts of participation have manangers who emphasizes a relational perspective in his leadership. A key conclusion is that, in addition to distinct leadership and quality management structures, it also promotes coworkers experience of participation if the leader has a relational perspective on the leadership. / <p>2018-06-27</p>

Syftet med studien är att belysa hur forskning uppmärksammat fenomenet självkänsla samt hur aktiva förskollärare betraktar, uppmärksammar och arbetar med barns självkänsla. Genom att få ökad kunskap om detta, samt sprida den till verksamma kollegor, tror vi att arbetet med att stärka självkänslan i förskolan kan ges ökad betydelse och på så sätt stärka kvaliteten inom förskoleverksamheten. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer (Bryman 2011) och på så sätt har vi samlat in data från fem förskollärare. Intervjuerna var så kallade direkta intervjuer. Resultatet av undersökningen visar på att förskollärarna aktivt försöker främja en god självkänsla i den vardagliga verksamheten genom ett medvetet positivt språkbruk. De har fokus på kommunikation i olika former, positiv konflikthantering, att vara en god förebild och att låta barn verka i små sammanhang. De skiljer på person och prestation. De arbetar efter ett systematiskt kvalitetsarbete med Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) som verktyg.

The purpose of this study was to investigate how the after-school center teachers experience the principal as the leader of the after-school center. The study is based on a survey that reached out to 60 educated after-school teachers around Sweden. The study addresses three main areas within the principal´s leadership and these are their insight into the after-school center functions, how the principals lead the systematic quality work and how the after-school center teachers think that the principal's functions as a leader for them. The results have been analyzed on the basis of Lars Svedberg´s pedagogical leadership theory and the analysis shows a fragmented picture of the principals leadership. What seem to be synonymous with the principal's pedagogical leadership of the after-school center is knowledge of the subject. The study highlights previous research in the field, concrete examples from the survey and statistics on how the teachers answered the survey. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärarna upplever rektorn som fritidshemmets ledare. Undersökningen grundar sig på en enkät som nått ut till 60 utbildadef ritidshemslärare och fritidspedagoger runt om i Sverige. Studien tar upp tre huvudområden inom rektorns ledarskap och dessa är deras insyn i fritidshemmets verksamhet, hur rektorerna leder det systematiska kvalitetsarbetet samt hur fritidshemslärarna anser att rektorn fungerar som ledare för fritidshemmet. Resultaten har analyserats utifrån Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori och analysen visar på en splittrad bild av rektorernas ledarskap. Det som är synonymt för rektorns pedagogiska ledarskap över fritidshemmet är kunskap omverksamheten. I studien lyfts tidigare forskning inom området, konkreta exempel från enkätenoch statistik över hur fritidshemslärarna besvarat enkäten.

Förskolans utbildning har alltid präglats av olika roller, såsom omsorg, tillsyn och undervisning (Tallberg Broman, 2017). Tidigare forskning visar att omsorgen har fått ett allt mindre utrymme i förskolans dokumentationsarbete och att lärandet i stället har fått en framträdande roll. Detta trots att forskningen samtidigt visar att omsorgen är nödvändig för barns välbefinnande, lek, utveckling och lärande och att målet med omsorg inte bara är för barnens egen skull, utan också för samhällets skull. Forskning visar att förskolans arbetslag behöver reflektera över sitt etiska förhållningssätt för att kunna bemöta barnens grundläggande behov (Josefson, 2018; Noddings, 2005; Noddings, 2013; Skolverket, 2018). Utifrån detta blev vårt syfte med studien att analysera hur förskolans etiska omsorg kommer till uttryck i dokumentationen av förskolors systematiska kvalitetsarbeten.  Studiens databearbetning utfördes på tre systematiska kvalitetsarbeten och analyserades med hjälp av en innehållsanalys, där huvudkategorierna var etiska omsorg och omsorg och lärande subkategorierna var normer och värden, trygghet och relationer, behov och förutsättningar samt arbetssätt och utforskande. Analysen utfördes även med stöd av det postmoderna perspektivet och begreppen komplexitet, verkligheter och mångfald.  Studiens resultat visar att den etiska omsorgen ofta kopplas till lärandet i dokumenten genom att barnens tankar beskrivs och får utrymme, vilket ses som värdefullt i undervisningen. I dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs även den etiska omsorgen, genom att arbetslagen beskriver barnens utforskande som centralt och kopplar ofta samman detta utforskande med ett omsorgsfullt lärande, där leken och det multimodala lärandet får ett tydligt utrymme. Resultatet visar på att den etiska omsorgen kan synliggöras på många olika sätt, därmed framhävs dess komplexitet, samtidigt som den etiska omsorgen också synliggörs som ovärderlig och en viktig grund för barns trygghet, lärande och utveckling.