Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver professionens utveckling mot en professionalism från starten på sin utbildning tills idag, med särskilt fokus på Lgr:s kapitel fyra. Den teoretiska utgångspunkten inspireras av professionsteorin som studerar yrkens väg mot professionalism. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med fem lärare i fritidshem som är verksamma i två olika kommuner. Urvalet grundade sig i en målinriktad och i en ändamålsenlig urvalsmetod då respondenterna som utsågs var tvungna att inneha två krav som studien ställde och dessa innebar att de skulle vara utbildade lärare i fritidshem samt att de skulle ha varit yrkesverksamma före 2015. I resultatet framkommer det att professionens utveckling stått inför många förändringar som på olika sätt har bidragit till att den är på väg mot en professionalism och att kapitel fyra haft en avgörande roll. De främsta förändringar som kapitel fyra fört med sig, enligt studiens respondenter, har varit att statusen för professionen blivit högre och att uppdraget blivit tydligare.

Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet. Resultatet visar att eleverna har olika språk när de talar till varandra. Vi har valt att benämna de som konstruktionsspråk, vardagsspråk och matematikspråk. Vi har även valt att benämna katigorier kring agerandet, glad, nyfiken, beröm och arga. Fantasin och det sociala samspelet var tydligt i leken bland eleverna. Vi använde oss utav tre olika kategorierkring elevernas tal och fyra olika kategorierkring elevernas agerande.Med hjälp av denna studien har vi kommit fram till att legorummet är en bra plats för eleverna att komma in i skrift och talspråket. De finns elever i fritidshemmet som kan ha svårt att leka i större barngrupper, då är legorummet en perfekt startpunkt att börja för eleven.

Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande? Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Syftet med den här undersökningen är att bringa kunskap om vad lärare i fritidshem anser vara kränkningar och kunskap om hur de arbetar för att motverka dessa i fritidshemmet. Vad har lärare i fritidshem för förståelse av begreppet kränkningar? Hur beskriver lärare i fritidshem att de arbetar för att motverka kränkningar i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och för insamling av empirin har semistrukturerade intervjuer använts. Fem lärare i fritidshem har intervjuats och efter bearbetning och analys av empirin, har studien fått ett resultat. Studiens resultat presenteras under olika teman. I resultatet framkom att lärarna anser att en kränkning är när en elev känner sig kränkt, oavsett om det är en fysisk, verbal, psykosocial eller kränkning via digitala verktyg. Fritidshemmen där lärarna är anställda har arbetssätt och rutiner för att motverka kränkningar.

Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen om hur specialpedagogers och speciallärares arbete förhåller sig till fritidshem och lärare i fritidshem genom samverkan.

Avsikten med denna studie är att försöka identifiera de organisatoriska faktorer som främjar och hämmar samverkan mellan skola och fritidshem. Denna studie bygger på kvalitativa studier med lärare, lärare i fritidshem samt övrig personal som antas samverka mellan skola och fritidshem. Vi har i denna studie reflekterat över och teoretiserat våra informanters praktiska erfarenhet av hur samverkan fungerar mellan skola och fritidshem. Studien visar på att det finns brister i hur samverkansuppdraget beskrivs i både läroplan och styrdokument men även brister i hur detta förmedlas av rektorer eller annan ledning för skolan. Brister finns också i likvärdigheten i hur samverkan sker i praktiken både mellan skolor och bland de olika aktörerna på den enskilda skolan. Fördelarna med samverkan är enligt informanterna att arbeta för elevens bästa och se till att eleven får bästa möjliga kunskapsutveckling sett över hela skoldagen. / The purpose of this study is to identify the organizational factors that promote or inhibits cooperation between school and leisure time centers in Sweden. This study is based on qualitative studies of teachers, teachers in leisure time centers and other people who work in leisure time centers who are supposed to cooperate between school and leisure time centers. We have reflected and theorized over our informants’ practical experiences of cooperation between school and leisure time centers. The study shows that there is shortage in how the cooperation assignment is described in curriculums and control documents and deficiency how principals or school management are carried out. The equivalence between how cooperation occurs in practice in both schools in general and between the individual school. The benefit of cooperation is according to the informants that work for the best intentions for the student and for the best possibilities for the students’ knowledge development over the whole school day.