Teknik är nära sammanflätad med människan och internet med sin kraftfulla infrastruktur påverkar oss dagligen. Trots detta reflekterar vi sällan över det och beskriver systemet vagt och med grova förenklingar. Dagens elever ser delar av sin omvärld och kommunicerar med omgivningen via internet och behöver idag kunna hantera det som ett verktyg i undervisningen. Gymnasiekursen Teknik 1 ska enligt Skolverkets styrdokument lära ut hur internet utvecklats i samspel med samhället både ur ett tekniskt och etiskt perspektiv. Eleverna ska utifrån undervisningen kunna använda internet för informationsinhämtning och till exempel förstå vad som styr uppfattningar om kvinnligt och manligt inom systemet internet. Utbildningsvetenskaplig forskning konstaterar att både lärare och elever har svårigheter i undervisningen av komplicerade tekniska system såsom internet. Många elever visar på svårigheter att förstå de abstrakta delarna kring internet vilka är viktiga att förhålla sig till eftersom dessa påverkar oss omedvetet. De har till exempel svårt att se vilka aktörer och tjänster som finns bakom det gränssnitt som de möter i sin mobil. Tekniklärare uttrycker en osäkerhet och behöver fördjupa sina kunskaper om internet. De har en tendens att undvika det abstrakta till fördel för förenklade beskrivningar. Läromedel behöver hjälpa till att förklara dessa delar och skapa ett professionellt begreppsspråk. I detta examensarbete analyseras läromedel för gymnasiekursen Teknik 1 för att undersöka hur det tekniska systemet internet gestaltas, samt hur väl detta stämmer överens med Skolverkets styrdokument. Med hjälp av Claes Klasanders modell för tekniska system kan läromedlen kategoriseras och graderas för att få en uppfattning om hur kunskaper kring internet lärs ut. I analysen har även tydligt förekommande sätt att undervisa formats till det som valts att kallas följemeningstema. Dessa teman som grundar sig på Claes Klasanders modell (2010) beskrivervad undervisningen fokuserar på, vad målet med undervisningen är samt på vilket sätt man talar om ämnet i undervisningen. Tre olika läromedel jämförs sinsemellan, samt även med kursplanenför Teknik 1. Analysen visar att läromedlen på olika sätt svarar mot de utmaningar som nämns i teknikdidaktisk forskning och krav från Skolverket. Libers läromedel Teknik 1 från 2021 har tyngdpunkten av sin beskrivning av internet i det tema som i analysen benämns som medborgaren, tekniken och miljön (se kap. 6.3.2). Temats idé om att utbilda medvetna medborgare med god kunskap om tekniken och dess roll i samhället, stämmer till stor del med kursplanen för Teknik 1 och tillfredsställer behovet från skolan att förklara de osynliga delarna av det tekniska systemet internet. Libers äldre läromedel Teknik från 2011 och Gleerups Teknik 1 från 2022 är relativt lika och beskriver båda internet genom det tema som här kallas de tekniska systemens historia. Här saknas delar av kraven från kursplanen för Teknik 1, framförallt kring internets samverkan med samhället och naturen och systemets mer abstrakta delar. Istället ligger tyngdpunkten på den konkreta tekniska utvecklingen och vidareutveckling av systemen genom historien. / Technology and mankind are closely intertwined and the internet, with its powerful infrastructure, affects us on a daily basis. Still most of us fail to give a clear description on how it works or does it in a simplified manner. Today students view their world and communicate with their surroundings much through the internet and they need to master it as a tool for their learning. The course Teknik 1, given to Swedish tenth grade students, has a responsibility in educating about the development of the internet and its influence on our society, both from a technological standpoint as well as from an ethical point of view. Students should be taught to gather information in an educated way using the internet and for example learn to understand why there exist ideas on the internet about gender and technology. Technology didactics researchers have shown that teachers as well as students are having difficulties within the education of such complex technological systems as the internet. Students are struggling to understand the more abstract parts of the internet, which is vital, since the influence from such parts is acting subconsciously. Technology teachers feel somewhat uncertain about these complex technology systems and tend to avoid the abstract parts of the system infavor of simpler parts more easily explained. Textbooks need to help explain this complexity, so that the ”invisible” parts, such as flow of information, anonymous actors and power control, become visible. Within this master thesis a textbook analysis is carried out on course literature for Teknik 1. It investigates in which way the internet is portrayed and to what extent it aligns to the curriculum from Skolverket. With help of a theoretical model developed by Dr. Claes Klasander (2010) the textbook material has been categorized and graded to be able to measure how they educate on the subject of the internet. The analysis has also identified various themes within the education on the subject. They are based on Klasander’s companion meaning and called companion meaning theme as they describe what the education is focused on, what its goals are and with what language the subject internet is described. Three textbooks were compared with each other and against the course curriculum given by the Swedish School authority. The analysis shows that the textbooks take on the challenge of describing the internet in various ways. Liber’s textbook Teknik 1 from 2021 draws its portrait of the internet using the theme that has been named the citizen, technology and the environment (see chapter 6.3.2). Its idea is to educate conscious citizens with good knowledge in technology and its part in society corresponds a lot to the course curriculum for Teknik 1 and answers well to the schools need of explaining the invisible parts of the internet. Liber’s older textbook version Teknik from 2011 and Gleerups’ Teknik 1 from 2022 are quite similar as they both use the theme named the history of technology systems to describe and educate on the subject. This theme misses out on parts of the course curriculum, mostly regarding the internet's interaction with our society and the surrounding nature, as well as its more abstract parts. Instead focus is on the technical aspects of the development of the internet today and throughout history.

Till hösten 2022 börjar nya läroplaner gälla i den svenska skolan. För gymnasieskolan gäller en av ändringarna hur kunskapsområdet som nu benämns sexualitet, samlevnad och relationer, förkortat SeSaR, ska behandlas. SeSaR kommer även fortsättningsvis vara ett ämnes­övergripande kunskapsområde men då biologiämnet, i synnerhet gymnasiekursen biologi 2, kan anses inneha en av nyckelrollerna i området står just det i fokus här. Denna uppsats avser att besvara frågeställningen: ”Hur förhåller sig de formuleringar och ordval som återfinns i texter om kunskapsområdet SeSaR i läromedel tillhörande gymnasiekursen biologi 2 till hur området uttrycks i styrdokumenten?”. Fyra kapitel i olika läromedel har lästs och analyserats mot styr­dokumenten samt med en queerteoretisk bas. Slutsatsen är att de analyserade läromedlen i sin helhet ej kan anses samstämmiga med hur SeSaR ska behandlas. / By the autumn of 2022, new curricula will come into force in the Swedish school system. Regarding the upper secondary school, one part of the revision concerns how the area that will be called sexuality, coexistence, and relationships, or SeSaR (from the Swedish term sexualitet, samlevnad och relationer) for short, is to be treated. SeSaR will continue to be an inter­disciplinary area of knowledge, but since the biology subject, in particular the upper secondary course called biology 2, can be considered to hold one of the key roles in the area, this is what is in focus here. This essay intends to answer the question: "How does the phrasings and word choices found in texts about SeSaR in teaching materials belonging to the upper secondary course biology 2 relate to how the area is expressed in the governing policies?". Four chapters in different teaching materials have been read and analysed with respect to the governing policies and with a basis in queer theory. The conclusion is that the analysed teaching materials in their entirety cannot be considered consistent with how SeSaR is to be treated.

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.

Syftet med det här arbetet är att få en ökad insikt om hur begreppet jonbindning presenteras isvenska läromedel för gymnasieskolan. Läromedel som analyserats är läroböcker och didaktiskavideoklipp. Studien omfattar en undersökning om vilka element i läromedel förhåller sig till envetenskaplig representation och vilket innehåll som istället är känt i ämnesdidaktisk litteratur för attskapa alternativ förstärka missuppfattningar kring jonbindning. I studien analyseras dessutomskillnaderna mellan innehållet i böcker och videoklipp. Detta genomfördes genom en komparativinnehållsanalys.De flesta läromedel visar att den centrala idén är elektronövergången mellan en metall och enickemetall, ofta kopplat till visuella representationer av jonpar. Den här representationen kan bidratill missuppfattningen att jonföreningars består av diskreta molekylära enheter. I hälften avläromedel beskrivs otydligt att den elektrostatiska interaktionen är den drivande kraften ijonbindning. Läroböckerna har en mer homogen utformning och bättre grafiska lösningar, medanvideoklipps kvalitet och innehåll är mer varierad.Vissa videoklipp visar att det är möjligt att förklara jonbindningen utan att användaelektronövergången och bildning av jonpar. Man kan spekulera om lärarna som producerade demest didaktiska videoklippen har då varit medvetna om den vanligaste problematiken som orsakarmissuppfattningar om jonbindningen.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen. / This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school?  The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande genom lärtillfällen (”opportunities to learn” [OTL]) elever ges i mellanstadiet i att utveckla statistisk litteracitet. Statistisk litteracitet beskrivs av forskare som en viktig förmåga för individen som demokratisk rättighet för att, i den allt mer digitala värld vi lever i, kunna föra och följa statistiska argument och kunna fatta välgrundade beslut utifrån statistisk information. I tidigare forskning framkommer det att undervisning i matematik inte sällan baseras på läromedel. Därav görs i denna studie en kvantitativ innehållsanalys av tabeller och diagram i fyra olika läromedelsserier genom årskurs 4–6. Frågeställningarna som avser ge resultat är (1) I vilken omfattning får eleverna möta uppgifter inom de olika nivåerna av statistisk litteracitet i läromedelsserier? samt (2) Hur ser fördelningen och progressionen av nivåerna ut genom årskurs 4–6? Läromedlen analyseras genom Curcios fyra nivåer för kategorisering av statistisk litteracitet. Nivå 1 (N1) “reading the data”, nivå 2 (N2) “reading between the data”, nivå 3 (N3) “reading beyond the data” och nivå 4 (N4) “reading behind the data”. N1 och N2 är de grundläggande nivåerna som innebär att frågorna leder till direkt avläsning, beräkningar eller jämförelser som explicit är uttryckt i datan. Nivåerna N3 och N4 innebär frågor som leder till att dra slutsatser som inte explicit uttrycks i data genom kritisk granskning, förutspå eller generalisera utifrån statistisk information. Kategoriseringen visar att fördelningen av uppgifterna är inom N1 och N2 samt att en tydlig progression saknas i läromedelsserierna. För att utvecklas att bli statistiskt litterat behöver man ges tillräckligt med OTL inom alla dessa nivåer. Studien fann däremot att 99,7% av uppgifterna totalt kategoriserades inom de lägre nivåerna, N1 och N2. Detta kan tolkas som att läromedlen inte ger elever tillräckliga OTL i att utveckla statistisk litteracitet vilket kan påverka elevernas förutsättningar att fatta välgrundade beslut i sin vardag.

Den vanligaste arbetsformen i matematikundervisningen är att använda sig av ett läromedel. Därav vårt syfte med denna studie, som är att analysera hur tals del-helhetsrelation behandlas i den inledande undervisningen av addition och subtraktion i de tre vanligaste förekommande läromedlen i Sverige. Utifrån delar av variationsteori har vi analyserat hur innehållet i läromedlen gör det möjligt för eleverna att se och använda sig av tals del-helhetsrelation samt vilka representationer som används i läromedlen för att synliggöra tals del-helhetsrelationer. Av resultatet framgår att det inte är givet att det läromedel som används tar upp de aspekter som forskning anser är kritiska för förståelsen av tals del-helhetsrelation samt användningen av del-helhetsrelationen i addition och subtraktion. Istället visar studien att det inte alltid är möjligt för eleverna att se och förstå del-helhetsrelationen genom de uppgifter som förekommer i läromedlen. Detta i sin tur kan leda till att eleverna istället lär sig att använda strategier som inte är generaliserbara och som också kan leda till svårigheter i matematik. Resultatet visar på att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka aspekter som är kritiska i undervisningen, samt ser läromedlet som ett komplement till sin undervisning och inte som den viktigaste arbetsformen.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.

This study aims to investigate the representation of Latin America in verbal and visual text in Swedish textbooks for Spanish teaching. More specifically, this analysis examines how much of the text is represented by Latin American people in comparison to European people, how Latin Americans are represented and how large the prevalence of each form of representation is, as well as which verbal and visual patterns are present in the textbooks. A quantitative content analysis was used to examine the study's question regarding the extent of the different text forms. The method of the analysis for the remaining questions surrounding the representation of Latin Americans was based on a multimodal critical discourse analysis with a social semiotic approach. The result indicates that Latin Americans comprise a smaller proportion of the extent of text than Europeans. Based on the results of the analysis of representation, the textbooks differed to some extent in the representation of Latin Americans, but the common patterns made visible were that Latin Americans are most often portrayed as impersonal and socially distanced in relation to the recipient. Finally, the result of analysis is problematized in relation to the didactic implications that can be brought about while teaching and the importance of teachers having and teaching critical literacy is highlighted.