Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel och digitala hjälpmedel är anpassade för elever med lässvårigheter i årskurs 1. Detta görs genom en granskning av tre olika läromedel och analys av i vilken mån de har potential att gynna elever med lässvårigheter. Teorier som används i studien är det sociokulturella perspektivet och motivationsteorin. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärandet genom det sociala samspelet och utgår från varje elevs proximala utvecklingszon. Med hjälp av motivationsteorin synliggörs det i studien hur lärare kan hjälpa elever att öka motivationen och hur det kan påverka deras lärande och utveckling. Studien använder sig av kvalitativ metod där materialet analyseras utifrån innehållsanalys. Materialet utgörs av läromedel i svenska som är riktade till elever i årskurs 1. Text och innehåll analyseras utifrån fonologisk medvetenhet, ordavkodning och motivation. Studien beskriver hur fonologisk medvetenhet och ordavkodning synliggörs i läromedlen. Dessutom belyses lärarens roll för elevers motivation utifrån studiens analyserade läromedel parallellt med motivationsteorin. Resultatet av studien visar att det är svårt att generellt svara på om läromedel är anpassade till alla elever med lässvårigheter, men en djupare och bredare bild av hur läromedel och lärarhandledningar är uppbyggda framkommer av analysen. Vidare synliggörs en mer djupgående förståelse av elevers lärprocess och hur lärare kan anpassa undervisningen för att gynna elevers proximala utvecklingszon.

Syftet med den här studien var att undersöka hur de negativa talen synliggörs i två läromedel, för årskurs 5, genom att identifiera vilka kritiska aspekter som framstår i dessa läromedel samt hur de kritiska aspekterna varieras. De läromedel som har analyserats är Prima Formula 5 och Matte Direkt Borgen 5B. Analysen är kvalitativ och genomförs med hjälp av två ramverk där variationsteori står som teoretisk utgångspunkt. Analysen genomförs i två delar. En första del där läromedlen undersöks för att se vilka kritiska aspekter som synliggörs. Därefter en andra del där de identifierade kritiska aspekterna undersöks för att se vilka variationsmönster som framstår då de kritiska aspekterna varieras i läromedlet. Av resultatet framkommer att de aspekter som framstår som kritiska i Prima Formula 5 är tallinjen, tal mindre än 0, de negativa talens storleksordning och minustecknets olika funktioner. I Matte Direkt Borgen 5B framstod de kritiska aspekterna tallinjen, tal mindre än 0 och de negativa talens storleksordning. Däremot tolkades inte minustecknets olika funktioner som en kritisk aspekt i det läromedlet. De variationsmönster som hittades vid analys var främst kontrast och generalisering. Fusion framstod i Prima Formula 5 men endast för de kritiska aspekterna tallinjen, tal mindre än 0 och de negativa talens storleksordning. Minustecknets olika funktioner varierades inte med fusion. I Matte Direkt Borgen 5B används inte fusion för någon av de kritiska aspekterna. De kritiska aspekter som framstår i läromedlen beskrivs i diskussionen som rimliga utifrån tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras att lärare kan behöva komplettera för variationsmönster som saknas, samt betydelsen av val av läromedel.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

The purpose of the study is to contribute with more knowledge about how different teaching materials in NOS can differ in terms of the connection to the core content and how it is represented in the form of images. The two teaching materials that we have chosen to review are "Puls NO-boken" and "Boken om NO". To examine these, we have produced two analysis tools based on the core content. We have made both a qualitative and a quantitative analysis. The qualitative analysis is done on selected images from the two teaching aids that we have analyzed in more detail. The results show that “Boken om NO” uses simpler and clearer images than “Puls NO-boken” in the production of life cycles. In the quantitative analysis, we compare the two textbooks in general to get an overall picture of how the books differ in relation to the core content. The results show that “Boken om NO” includes all core content, while the “Puls NO-boken” excludes three parts of the core content. A conclusion that can be drawn from the study is that “Boken om NO” is a more favorable book for both students and teachers as it includes all parts of the core content and that the presentation of images is clearer. / Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i NO kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till det centrala innehållet samt hur det representeras i form av bilder. De två läroböcker som vi valt att granska är “Puls NO-boken” samt “Boken om NO”. För att granska dessa har vi framställt två analysverktyg som utgår ifrån det centrala innehållet. Det har gjorts en kvalitativ och en kvantitativ analys. Den kvalitativa analysen är gjord på utvalda bilder från de två läroböckerna som analyserat närmare. Resultatet visar att ”Boken om NO” använder enklare och tydligare bilder än ”Puls NO-boken” i framställningen av livscykler.  I den kvantitativa analysen jämförs de två läroböckerna generellt för att få en övergripande bild över hur böckerna skiljer sig åt i förhållande till det centrala innehållet. Resultatet visar att “Boken om NO” behandlar alla centrala innehåll medan “Puls NO-boken” utesluter tre delar av det centrala innehållet. En slutsats som kan dras utifrån studien är att ”Boken om NO” är en mer gynnsam bok både för elever och lärare då den inkluderar alla delar ur det centrala innehållet samt att framställningen av bilder är tydligare.

The aim of this study was to illustrate the teachers' attitude to using outdoor pedagogy in biology teaching. But also, to investigate whether the content of the teaching materials influenced their choice. It was also to describe the extent to which outdoor pedagogical exercises / experiments were included in various teaching materials in the subject of biology. Data were collected through a quantitative teacher-oriented online survey and through quantitative teaching material analysis. Results showed that teachers vary and combine the different parts of the teaching aids in their teaching and where the main reputation for having to supplement their teaching, with other material, was based on the concept of necessity. Furthermore, the study's teaching material analysis showed that there was a limited outdoor pedagogical content in the teaching materials. In summary, the study showed that participating teachers were positive about applying outdoor pedagogy in their biology teaching. It also showed that there was a great need for supplementary to outdoor pedagogical content in both study materials of the study and that the lack of resources was seen as the main reason why outdoor pedagogy would not be applied to a greater extent. One implication for the activity is to see and use the schoolyard more as a place for learning through outdoor pedagogy in the subject of biology. / Syftet med studien var att belysa lärarnas inställning till att använda utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Men också att undersöka om läromedlens innehåll påverkade deras val. Det var också att beskriva i vilken utsträckning utomhuspedagogiska övningar/experiment ingick i olika läromedel i ämnet biologi. Data samlades in genom en kvantitativ lärarinriktad webbenkät och genom kvantitativ läromedelsanalys. Resultat visade att lärare varierar och kombinerar läromedlens olika delar i sin undervisning och där det främsta anseendet till att behöva komplettera sin undervisning, med annat material, grundade sig i begreppet nödvändigt. Vidare visade studiens läromedelsanalys att det fanns ett begränsat utomhuspedagogisktinnehåll i läromedlen. Sammanfattningsvis visade studien att medverkande lärare ställde sig positiva till att tillämpa utomhuspedagogik i sin biologiundervisning. Det visade också att det fanns ett stort kompletteringsbehov till utomhuspedagogiskt innehåll i studiens båda läromedel och att bristen på resurs sågs som den främsta orsaken till att utomhuspedagogik inte skulle tillämpas i högre utsträckning. En implikation för verksamheten är att se och använda skolgården mer som en plats för lärande genom utomhuspedagogik i ämnet biologi.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.

Syftet med vår undersökning är att skapa kunskap om hur representativt litteratururvalet är och vilka författare som inkluderas i läromedel i svenska 2. Vi analyserar hur författarna framställs och hur inkluderandet av dem legitimeras. Genom detta menar vi att man kan få syn på den tänkta elevgrupp läromedlen vänder sig till och vilka som exkluderas genom litteraturen och språket.  Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av tre olika läromedel i svenska 2. För att undersöka hur representativt urvalet är har vi kategoriserat författarna utifrån kön och härkomst, och utifrån detta genomfört en kvantitativ uträkning. Genom en diskursanalys har vi sett på författarporträtten i läromedlen och analyserat det språk som brukas i legitimerandet av dem. Vi har genomfört vår analys genom Magnus Perssons (2008) uppsättning av legitimeringsfrågor och Christian Dahls (2015) röstbegrepp. För att inkludera vikten av elevers igenkänning och identitetsskapande har vi använt oss av Malmgrens (1986) begrepp subjektiv förankring och Smidts (1989) begrepp subjektiv relevans. Vårt resultat påvisar att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga, samt europeiska och utomeuropeiska, författare legitimeras och ges utrymme, vilket ligger i linje med tidigare forskning. De manliga författarna ges betydligt mer plats, och beskrivs ofta genom starkare legitimering som fokuserar på framgångsfaktorer. Kvinnliga författare förekommer mer sällan och framställs också ofta med fokus på framgångsfaktorer, men genom svagare legitimering. Enbart fyra utomeuropeiska författare inkluderas i de tre läromedlen, varav tre från USA och en från Kina. Vårt resultat visar således att det utifrån igenkänningsfaktorer sker en exkludering av elever som inte innefattas av den rådande normen.

Studiens syfte är att kartlägga hur lärarhandledningar kan stödja lärares matematikundervisningmed digitala lärresurser, samt att belysa eventuella skillnader mellan olika lärarhandledningar med avseende på detta. Tre lärarhandledningari matematik för grundskolans årskurs tre undersöks med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys och de valda lärarhandledningarna jämförs mot ett teoretiskt ramverk beståendes av Davis och Krajciks (2005) principer för hur läromedel bör utformas så att de stödjer lärares undervisning. Resultatet visar att lärarhandledningarna skiljer sig åt ifråga om vilka av Davis och Krajciks (2005) principer som finns representerade och hur detaljerat stödet gällande digitala lärresurser skrivs fram. / The aim of this study is to identify how teachers’ guides can support mathematics teaching with digital curriculum resources, and to highlight possible differences between teachers' guides in this regard. Three mathematics teachers' guides for grade three are examined by means of targeted qualitative content analysis and these chosen teachers’ guides are compared against a theoretical framework consisting of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics for educative curriculum materials. The results show that the teachers' guides differ in terms of which of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics are represented and how detailed the support regarding digital curriculum resources is.

Som ett led i att stärka den digitala kompetensen i den svenska skolan så beslöt regeringen2017 att införa användandet av programmering i matematikämnet. Sedan höstterminen 2018 så har flertalet matematikkurser för gymnasiet fått uppdaterade kursplaner med tillägget att programmering ska användas som verktyg för problemlösning. I praktiken innebär detta att drygt hälften av de nationella gymnasieprogrammen nu får programmering som antingen obligatorisk eller valbar genom någon av matematikkurserna i c-spåret eller matematik 3b. I samband med de uppdaterade styrdokumenten så har förlagen givit ut reviderade läromedel i matematik eller webresurser med programmeringsuppgifter. I detta arbete utreds i vilken utsträckning dessa programmeringsuppgifter relaterar till problemlösning. Analysen visar att endast en dryg fjärdedel av samtliga analyserade programmeringsuppgifter kategoriseras som problemlösningsuppgifter. Metoden för dataanalys bygger på Lithners ramverk för imitativa och kreativa resonemang. Metoden definierar tre olika lösningstyper (kategorier) av matematikuppgifter; High relatedness tasks (HR), Local low relatedness tasks (LLR) och Global low relatedness tasks (GLR). När lösningen till en uppgift är en procedur tagen från läroboken så räknas det till HR kategorin och räknas då som ett imitativt resonemang. När en uppgift tillhör någon av de två övriga kategorierna (LLR eller GLR) så innebär det att eleven själv behövt konstruera stora delar av lösningen till en uppgift. För att främja utvecklingen av problemlösningsförmågan som räknas som ett kreativt resonemang, så måste eleven få arbeta med uppgifter som tillhör LLR eller GLR kategorierna. Metoden för datainsamling är en innehållsanalys av läromedel i matematik som utgörs av förlaget Natur & Kulturs serie Matematik 5000+ samt förlaget Gleerups serie Exponent med en tillhörande webresurs. I arbetet analyserades 86 programmeringsuppgifter ur Matematik 5000+ samt ytterligare 20 programmeringsuppgifter publicerade som en webresurs med hänvisning till Exponent. Ett antal av de 20 programmeringsuppgifterna relaterade till två läromedel vilket ledde till att det totala antalet analyserade programmeringsuppgifter blev 113. Det visade sig att en delmängd av de analyserade uppgifterna var sådana att någon lösningsalgoritm inte behövdes för att lösa uppgiften, exempelvis genom att facit varit givet i problemformuleringen. Eftersom den typen av uppgifter inte kunde kategoriseras till någon av de tre befintliga kategorierna så definierades en ny fjärde kategori None relatedness tasks (NR). Resultatet visar att nästan hälften av de analyserade uppgifterna (55 av 113) tillhör NR kategorin. En del av förklaringen ligger i att Matematik 5000+ introducerar eleverna till programmering genom färdiga exempel. Analysen visade att ytterligare 28 uppgifter hamnade i HR kategorin vilket således innebär att endast en dryg fjärdedel av samtliga analyserade programmeringsuppgifter klassas som problemlösning. För matematik 3c derivata och matematik 3c integraler så analyserades totalt tio uppgifter där ingen av dessa relaterade till problemlösning. Här används programmeringen istället som ett verktyg för att förklara viktiga begrepp som ingår i dessa kapitel. De matematiska moment som visade sig lämpa sig väl för problemlösningsuppgifter var bl.a. matematik 1c aritmetik och matematik 2c linjär algebra. Sammanfattningsvis så visar studien att en stor majoritet av programmeringsuppgifterna leder till att eleven introduceras till programmering eller leder till att eleven får arbeta med procedurförmågan. Exponent hade en jämförelsevis stor andel programmeringsuppgifter för problemlösning, med sina 44 %. Matematik 5000+ i sin tur presenterar ett större antal uppgifter för problemlösning med deras 18, vilket dock motsvarar endast 21 % av de totalt 86 uppgifterna. / As part of increasing the digital competence in the Swedish school, the government decided in 2017 to introduce the use of programming in the subject of mathematics. Since the autumn term 2018, several mathematics courses for upper secondary school have received updated syllabi with the addition that programming will be used as a tool for problem solving. In practice, this means that just over half of the national upper secondary school programs now receive programming that is either compulsory or elective through one of the mathematics courses in the c-track or mathematics course 3b. In conjunction with the updated governing documents, the publishers have published revised teaching aids in mathematics or webresources with programming tasks. In this thesis, it is investigated to what extent these programming tasks relate to problem solving. The analysis shows that only just over a quarterof all analyzed programming tasks are categorized as problem-solving tasks.The method of data analysis is based on Lithner's framework for imitative and creative reasoning. The method defines three different solution types (categories) of mathematical problems; High relatedness tasks (HR), Local low relatedness tasks (LLR) and Global low relatedness tasks (GLR). When the solution to a task is a procedure taken from the textbook, it is considered part of the HR category and is then categorized as an imitative reasoning. When a task belongs to one of the other two categories (LLR or GLR), it means that the student has had to construct large parts of the solution for the task. In order to promote the development of problem-solving ability, which is considered as creative reasoning, the student must be allowed to work with tasks that belong to the LLR or GLR categories. The method of data collection is content analysis of teaching aids in mathematics, which consists of the publisher Natur & Kultur’s series Matematik 5000+ and the publisher Gleerups's series Exponent with an associated web resource. In this study, 86 programming tasks from Matematik 5000+ were analyzed and another 20 programming tasks published as a web resource with reference to Exponent. Some of the 20 programming tasks referred to two teaching aids, which led to the total number of analyzed programming tasks becoming 113. It turned out that a subset of the analyzed tasks was such that no solution algorithm was needed to solve them, for example by the fact that the results had been given in the problem formulation. As this type of data could not be categorized into any of the three existing categories, a new fourth category None relatedness tasks (NR) was defined. The results show that almost half of the analyzed tasks (55 of 113) belong to the NR category. Part of the explanation lies in the fact that Matematik 5000+ introduce the students to programming through ready-made examples. The analysis showed that a further 28 tasks ended up in the HR category, which thus means that only just over a quarter of all analyzed programming tasks are classified as problem solving. For mathematics 3c derivatives and mathematics 3c integrals, a total of ten tasks were analyzed, none of which related to problem solving. The programming tasks were instead used as a tool to explain important concepts from these chapters. The mathematical chapters that proved to be well suited for problem-solving tasks were e.g. mathematics 1c arithmetic and mathematics 2c linear algebra. In summary, this study shows that a large majority of the programming tasks rather introduce the student to programming or to tasks requiring mere procedural skills, than to tasks that require problemsolving skills. Exponent had a comparatively large proportion of programming tasks for problem solving, with its 44%. Matematik 5000+ in turn presents a larger number of tasks for problem solving with their 18, which, however, corresponds to only 21% of the total 86 tasks.