101 |
Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektivAndinger, Izabella, Karlsson, Niclas January 2006 (has links)
Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta gymnasielärare på två olika skolor i en svensk storstad. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade lärarna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade. De begränsande faktorerna har enligt lärarna främst att göra med det stora elevantalet i klasserna och en tung administrativ börda på lärarna som tränger undan möjligheterna till pedagogisk utveckling i riktning mot individanpassad undervisning. Nyckelord: gymnasieskola, individanpassad undervisning, Lpf 94, lärstilar, individualisering, klasstorlek, elevantal, intensifiering.Izabella Andinger Niclas KarlssonHandledare: Marie LeijonVildandsvägen 4 TÖstra promenaden 1bExaminator: Anna-Lena Tvingstedt227 34 LUND211 28 Malmö / Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school.Our objective with this paper is to understand the studied teachers opinions about opportunities and limitations to individualised education. Our research is based on qualitative interviews with eight upper secondary school teachers at two upper secondary schools in a large city in Sweden. Our results indicate that the interviewed teachers have the motivation and the ambition to consider their students different qualifications and needs in regard to education/teaching but they believe that the opportunities to realize individualised education is limited. The constraining factors are, according to the teachers, mainly related to the large student population in their classes and a heavy administrative burden which tends to crowd out the possibilities for pedagogic development towards individualised education
|
102 |
Elevers uppfattning och upplevelse av varierande lektionsmomentAlvén, Daniela, Hjörnhede Jarlson, Theres January 2007 (has links)
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer.I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser.Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte. De varierade lektionsmomenten upplevde de som positiva. Att variera lektionerna för att skapa lust att lära är kanske ett sätt att nå fler elever. Pedagogen både fångar elevernas intresse och ökar motivationen samtidigt som fler elever lär, då det är lättare att i en varierad undervisning lägga in fler infallsvinklar.
|
103 |
Matematik integrerat med idrott med inriktning mot förskoleklassJensen, Benny, Tallinger, Anna January 2007 (has links)
Syftet med arbetet var att ta reda på vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss på taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med två pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av våra ansträngningar har utmynnat i att vi på tre olika sätt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lärande. Vi kan se en länk mellan matematiskt tänkande och proprioceptionen i vår kropp. Vi ser även att många elevers lärande är knutet till att göra och uppleva med kroppen. Dessutom har vi funnit att motoriska svårigheter kan vara ett hinder för kognitivt lärande om vissa motoriska rörelser inte är automatiserade. Vi menar också att det finns möjlighet för eleverna att göra stora hälsovinster om de under skoldagen erbjuds någon form av fysisk aktivitet.
|
104 |
Projektredogörelse för Handboken - visuella, auditiva, kinestetiska och taktila undervisningsmetoderSvensson, Anna, Malm, Elinor January 2009 (has links)
Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i år 1-5, där vår fokus låg på metoderna som användes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna är att samla in material att använda till framställning av gestaltningen, Handboken, vilken är en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist på litteratur som beskriver hur undervisning, baserad på huvudämnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte är att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade språkbegreppet för att stimulera elevers olika lärstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lärandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka också utgör grunden för vår gestaltning. I projektredogörelsen beskrivs det hur vi inspirerade av etablerad forskning kring lärstilar samt utifrån ett KME- perspektiv analyserat och tolkat vårt empiriska material. Detta har kompletterats med ytterligare metoder, egenkomponerade eller inspirerade av litteratur samt pedagoger vi mött under åren, för att upplägget i boken skulle bli multimodalt. Nyckelord: KME, gestaltning, multimodalitet, vidgat språkbegrepp, reception, lärstilar, estetik, kunskap.
|
105 |
Gymnasieinformation- en studie om vad år 9 elever anser om tillvägagångssättJohansen, Frida, Samuelsson, Angelica January 2009 (has links)
Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar. I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.
|
106 |
Innehållet i fokus med Storytelling Dramas : En aktionsforskningsstudie kring ett intresseväckande berättelseskrivandeStavehaug, Titti, Svensson, Britt-Inger January 2017 (has links)
Abstract The study aims to develop knowledge through Storytelling Dramas where teachers and students learn together. The ambition is to investigate if drama variation in teaching, can increase more students' motivation to learn and develop their writing skills concerning more content rich and imaginative lyrics. Theorists believe that learning occurs through interaction; that learning concerns relationships and that language and communication are fundamental elements. Interaction, motivation, curiosity and interest is needed for learning. With an action research approach through we have investigated how the content of the students' stories come to expression for dramatization in conversation and writing. The empirical material consists of log books, students 'written stories, group discussions, and focus group interviews. After that a qualitative analysis was made.The results are presented in two parts. Part 1: The dramatization of different perspectives and Part 2: Students' perspectives on writing qualities. During the analysis, we also discovered that our approach covers the entire Illeris educational triangle. We saw how Storytelling Dramas highlighted narratives content from different perspectives and to students' focus was on different qualitative levels. The conclusion is that Storytelling Dramas is a teaching method based on co-operative learning that provide different perspectives of learning objects, which helps broaden the teachers' and pupils' learning as to make visible the content of students' stories. Keywords: action research, co-operative learning, , learning styles, writing skills and Storytelling Dramas. / Abstrakt: Studiens syfte är att utveckla kunskap genom Storytelling Dramas där pedagoger och elever lär tillsammans. Vår ambition med studien är att undersöka om vi genom drama som variation i undervisningen kan öka fler elevers motivation att lära och därmed utveckla deras skrivförmåga vad gäller att skriva mer innehållsrika och fantasifulla texter. Teoretiker menar att lärande sker genom samspel; att lärande har med relationer att göra och att språk och kommunikation är grundläggande element. Förutsättning för lärande är samspel, motivation, nyfikenhet och intresse.. Med aktionsforskning som ansats lät vi elevernas skrivna berättelser synliggöras genom dramatisering för att eleverna skulle få syn på det som ger kvalité i berättelseskrivningen och därmed ett bra innehåll. Efter våra aktioner gjordes en kvalitativ analys. Analysen av loggböcker, gruppsamtal samt elevernas skrivna berättelser, där vi undersökte hur innehållet i elevernas berättelser kom till utryck efter dramatisering i samtal och skrift, mynnade ut i två delar. Del 1: Dramatiseringens olika perspektiv och del 2: Elevernas perspektiv på skrivandets kvalitéer. Under analysarbetet upptäckte vi även att vårt arbetssätt täcker hela Illeris lärotriangel. Vi såg hur Storytelling Dramas belyste berättelsers innehåll ur olika perspektiv och att elevernas fokus befann sig på olika kvalitativa nivåer. Den övergripande slutsatsen med vår studie är att Storytelling Dramas är en undervisningsmetod som bygger på samlärande som ger olika perspektiv av lärandets objekt, vilket bidrar till att bredda pedagogers och elevers lärande såsom att synliggöra innehållet i elevers berättelser. Nyckelord: aktionsforskning, samlärande, lärstilar, skrivutveckling och Storytelling Dramas.
|
107 |
Ett förslag på ett arbetssätt för en effektiv upplärning av ny produktionspersonal / A proposal for a working method for efficient training of new production personnelMerhawi, Henok, Hasanbegovic, Benjamin January 2019 (has links)
När tillverkningsindustrier växer och behovet ökar, skapas ett kritiskt behov av att träna och instruera nya medarbetare för att möta de önskade kundkraven på kort tid. Trots det har företag svårt att veta vilken upplärningsmetod som är mest lämplig för att snabbt träna oerfaren personal till att arbeta produktivt. Upplärning är en process vars värde underskattas av företagen, och som därmed går miste om konkurrensfördelar som tillkommer vid en effektiv upplärning. Syftet med fallstudien är att få en djupare förståelse för hur ett arbetssätt kan förkorta upplärningsprocessen för ny produktionspersonal och samtidigt säkerställa att arbetet utförs kvalitetssäkert. Författarna kommer att kartlägga den nuvarande upplärningsprocessen med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder för att därefter analysera informationen och presentera ett förslag på ett framtida arbetssätt vid upplärning. Under studien har ett experiment genomförts för att testa ett arbetssätt för upplärning av ny produktionspersonal. Experimentet gav positiva effekter och tillsammans med analysen av data låg det som grund till förbättringsförslaget och viktiga förutsättningarna för en lyckad implementering.
|
108 |
Användbarhet för e-läromedel : anpassning för olika lärstilar / Usability for e-learning applications : adapting for different learning stylesLinde, Kristina January 2014 (has links)
Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informationsbearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel. Undersökningen har visat att anpassningsbara läromedel gynnar användbarheten samt att studier som anpassas till individuell lärstil ger bättre resultat. Den visar också att beteende och lärstil förändras med åldern. E-läromedel kan individanpassas genom att innehålla flera olika vägar till lärandemålen och tillåta användarna att välja och strukturera sin egen lärmiljö utifrån dem. Läromedelsutvecklare behöver ta hänsyn till både teknisk användbarhet (hantera plattformen) och pedagogisk användbarhet (lära sig innehållet). Genom att införliva metoder som passar för såväl visuell, auditiv, kinestetisk och taktil sinnespreferens som för analytisk respektive holistisk informationsbearbetning kan läromedel ge ett mer heltäckande stöd för användargruppens inlärning. Samtidigt behövs balans och restriktion för att inte överbelasta användarna med inställningsmöjligheter. Gränssnittet bör vara intuitivt och konsekvent, för att inte ta fokus från innehållet, materialet bör delas upp, för att minska den kognitiva belastningen och användarna behöver känna kontroll över lärmiljön, för att stärka motivationen. Läromedelsförlagen har redan idag goda erfarenheter av att satsa på mångsidighet och lärstilsmodeller kan bidra med struktur och balans för att se till att ingen aspekt missas. / When developing electronic learning applications, usability is an important factor. What is useful depends on the user's needs and abilities. Learning applications often have a heterogeneous target group. The aim of this thesis was to answer the question of how e-learning applications can adapt usability for different learning styles. The survey was conducted by means of literature studies and interviews with educational publishers. Parts of the learning style model by Dunn & Dunn, specifically perceptual preference and information processing, have been related to the current guidelines for usability of e-learning applications. The survey has shown that customized learning applications favor usefulness and that studies tailored to individual learning style have better results. It also shows that the behaviors and learning styles change with age. E-learning applications can be individually adjusted by containing several different paths to learning outcomes and allowing users to select and structure their own learning environment. Developers of e-learning applications need to consider both the technical usability (managing the platform) and pedagogical usability (learning the content). By incorporating methods that are suitable for both visual, auditory, kinesthetic and tactile preference and for analytic and global information processing, the educational application can provide a more complete support for the user-group's learning process. Meanwhile, balance and restriction is needed in order to not overwhelm users with options. The interface should be intuitive and consistent, so as not to detract from the content. The material should be divided, in order to reduce the cognitive load. Users need to feel in control of the learning environment, to strengthen motivation. The study shows that educational publishers already have good experience from prioritizing versatility. Adapting learning style models can help with structure and balance to ensure that no aspect is overlooked. / <p>Godkännandedatum: 2014-06-24</p>
|
109 |
Flipped classroom som stöd för elevernas lärande i matematik : Lärares och elevers perspektiv / Flipped classrooms impact on students learning in mathematics : Teachers and students perspectivesKarlsson, Madeleine January 2015 (has links)
Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande. Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. / This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning. The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.
|
110 |
Arbetsmaterial om Indien och Sverige - konstruktionen av ett jämförelsememoryGyllenswärd, Emma January 2007 (has links)
Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de läromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgå från elevernas intresse och fånga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation på uppgifter och arbetssätt och att sedan arbeta vidare med deras egna frågeställningar, men utifrån vissa givna uppgifter. Frågan varför blir central i ett reflekterande arbetssätt. Jag har gjort ett jämförelsememory, där paren konstrueras med bilder från Indien och Sverige, det vill säga en bild från Sverige och en från Indien, föreställande liknande situationer eller föremål. Detta är utformat utifrån teorier om vi-och-dom-känsla, elevernas olika lärstilar, Gardners teorier om De sju mänskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lärarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i läroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhällskunskap och svenska. För att få lite insikt i hur eleverna mottar och tolkar bilderna valde jag att göra en enkät till elever i årskurs fem och sex. Utifrån elevernas arbete med enkäten utformade jag sedan fler uppgifter till ett större antal bildpar, och ett jämförelsememory med tillhörande arbetsuppgifter blev den färdiga produkten. Arbetet består därför av två delar; dels jämförelsememoryt och dels en analys av hur detta är tillverkat och utformat.
|
Page generated in 0.058 seconds