This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.

Läsförmågan hos elever i svenska skolan sjunker och alla elever som kommer till mellanstadiet har inte utvecklat en automatiserad avkodningsförmåga. En begränsad avkodningsförmåga som kvarstår ända upp till mellanstadiet kan leda till svårigheter att inhämta kunskaper i skolans samtliga ämnen eftersom läsningen behövs för attlära genom läsning. Elever på mellanstadiet behöver därför erbjudas strukturerad avkodningsträning, något som inte alltid görs delvis på grund av avsaknad avspecialpedagogiska resurser, träningstid och kompetensbrist. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en undervisningsdesign som erbjuder strukturerad avkodningsträning i RtI-modellens lager 1 på mellanstadiet kan ge positiv effekt på samtliga elevers avkodningsförmåga. Eftersom studier visat att en förbättrad avkodningsförmåga även kan förbättra läsförståelsen mäts även denna förmåga. I studien, som omfattade 16 strukturerade träningspass i par under fyra veckor, ingick 62 elever i interventionsgruppen och 18 elever i jämförelsegruppen. Studien hade en mixed-methods design där effekten av avkodningsträningen i interventionen analyserades kvantitativt och de deltagande lärarnas upplevelser analyserades kvalitativt. Resultaten har visat att undervisningsdesignen Parläsning i helklass på mellanstadiet haft positiv effekt på avkodning och att den är användbar. Studien visade även att undervisningsdesignen kräver pre-test och post-test för att upptäcka och erbjuda elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter insatser enligt RtI-modellens olika lager.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.

This study aims to examine the regard paid to the use of Assistive Technology (AT) when assessing the knowledge of Year 9 pupils with dyslexia in the subject Swedish. A starting point was to examine the knowledge of a group of teachers in the areas of dyslexia and AT. The issues then developed as to which AT a dyslexic pupil is allowed to use in an assessment situation and how the use of these tools affects the assessment. There was an examination of the guidelines that the teacher group can use as support when assessing the knowledge of dyslexic pupils on the basis of AT. The method used was qualitative semi-structured interviews. The group examined was made up of four subject teachers in Swedish. The results showed that the teacher group had limited knowledge of both dyslexia and AT. It also emerged that computers were the most common form of compensatory aid in assessment situations. The use of AT did not affect the assessments. The curriculum contained no guidelines for assessing knowledge on the basis of AT and left a lot of room for interpretation by individual teachers. The conclusions drawn were that there is a need for teacher training to include courses on dyslexia and the areas of application of AT. Greater knowledge would better ensure that the correct compensatory aid is chosen for each pupil in each assessment situation. Clear guidelines are also needed so that assessments can be regarded as fair and of equivalent value.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.