Syftet med denna studie är att förstå lärares resonemang om användningav laborativt material inom aritmetik i årskurs 1–3. Arbetet syftar även till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som har betydelse för deras aritmetikundervisning med avseende pålaborativt material. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare genomförts. De data som samlats in har analyserats med hjälp av en tematisk analys och tolkats med den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar att lärarna använder laborativa material i olika syften där att underlätta för att eleverna ska gå från konkret till abstrakt förståelse är mest framträdande. Det som har högst betydelse i lärarnas aritmetikundervisning med laborativa material visar sig vara influenser från andra lärare och från internet. Slutsatserna som kan dras är att lärare kan ha svårt att veta hur de ska gå vidare från det laborativa materialet med elever som har svårt för aritmetik. Lärarna önskar även mer utbildning i hur de kan använda laborativa material med sina elever.

Syftet med studien var att erhålla djupare förståelse för hur laborativt material utnyttjas i matematikundervisning i årskurs 1-3. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärarnas val av laborativt material i matematikundervisningen i hög grad påverkas av faktorer utan direkt koppling till matematiken, såsom läromedel, tid och ekonomi. Resultatet visar även att lärarna upplever utmaningar kopplade till det laborativa materialet, bland annat bristande ämnesdidaktiska kunskaper och utmanande arbetsformer. Vidare visar resultatet på en uppfattning hos lärarna om att eleverna generellt sett förstår kopplingen mellan det laborativa materialet och matematiken men att det från elevernas håll kan finnas motstånd mot att använda materialet. Studiens resultat visar att det laborativa materialet har mycket att erbjuda i undervisningen, då det kan ha positiva effekter på elevers lärande både gällande det rent matematiska men även kringliggande faktorer som motivation och självförtroende. Resultatet visar att det laborativa materialet kan vara helt avgörande för en del elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematiken samt att det har potential att konkretisera den abstrakta matematiken. Det är av relevans för lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3, och även för skolledare, att ha kännedom om vilka faktorer som påverkar arbetet med det laborativa materialet i undervisningen. Sådan kunskap ger möjlighet att göra mer medvetna val som i högre utsträckning gynnar elevers lärande i matematik.

Denna studie har som syfte att undersöka varför lärare väljer att använda laborativt material samt hur de presenterar och väljer ut material till matematikundervisningen. Undersökningens resultat utgår från sju intervjuer med åtta olika lärare i södra Skåne.Resultatet visar att alla lärare har en positiv inställning till arbete med laborativt material och att materialet används för att antingen fördjupa elevernas matematiska förståelse eller för att göra matematiken konkret för eleverna. Det framkommer ur resultatet att det finns olika sätt att introducera laborativt material i undervisningen där introduktion i halvklass anses som mest optimalt. Några av lärarna anser att materialets form påverkar hur eleverna tar emot materialet där de gärna ser att materialet inte får ta fokus från den matematiska idén. Vid val av material är vissa lärare begränsade av vad som finns på skolan eller att det inte finns ekonomiska resurser för ändamålet.

Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

Den här systematiska litteraturstudien utforskar det laborativa materialet och olika tolkningar av materialet. Lärares kunnighet, samt elevers tolkningar av det laborativa materialet påverkar hur materialet används. Vilket i sin tur påverkar om det laborativa materialet kommer att hjälpa eleverna eller stjälpa dem. Syftet med studien är att undersöka om laborativt material kan hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Den här systematiska litteraturstudien har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som analyserats för att kunna besvara frågeställningen. Majoriteten av artiklar påvisade att det laborativa materialet hade en positiv effekt på lärande kring det konkreta till abstrakta. Flera av artiklarna tog upp vikten av lärarens kunskap och synsätt på det laborativa materialets användningsområde. Utifrån granskad litteratur påvisar resultaten att det laborativa materialet kan bidra till ökad förståelse för övergången mellan det konkreta och abstrakta. Dock påvisade det att lärarens förmåga och inställning för materialet påverkar hur elevernas inlärning blir. Diskussionen i denna studie tar upp olika synvinklar på laborativt material och vikten av lärares sakkunnighet om materialen belystes. Förslag på vidare forskning utifrån den här systematiska litteraturstudien är att göra en studie kring användningen av laborativt material kunnat jämföras mellan olika skolor. Eller en studie kring hur det laborativa materialet kan hjälpa flerspråkiga elever när språket inte räcker till.

Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå. / The aim of this study is to look into what teaching material seven teachers choose to use during the introduction of subtraction.The study has been inspired by life-world phenomenology, and has been conducted through semi-structured interviews, where the qualitative datasets later have been analyzed through different themes. The results show that all of the teachers agreed that concrete and laboratory materials where to prefer when introducing subtraction. The textbooks were used at a later stage to help the pupils consolidate their knowledge at a more abstract level.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka grunder elever använder det laborativa materialet multibas i matematikundervisningen. Studien fokuserar på området positionssystemet och analyserar vilka tänkbara orsaker det finns till att eleverna väljer att använda eller inte använda multibas. Studien bygger på en tidigare systematisk litteraturstudie med fokus på laborativt material. John Deweys inriktning i pragmatismen är utgångspunkten för denna studies analys. Studien har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer av 19 elever i årskurs 3 på en skola i Sverige. Resultatet visade att multibas endast används av vissa elever och att många elever saknar förståelse kring användandet av materialet och dess syfte. Detta har i sin tur bidragit till att elevernas egna uppfattningar om materialet blivit negativa. Resultatet stämde överens med författarnas tidigare studie som visade att laborativt material bör användas i undervisningen men kräver att användaren har kunskapar om materialet för att det ska främja elevens lärande.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.

This study examines how two teachers in grade 3 support their students with problem solving in the teaching and what strategies the students may use in their tasks. The study was of a qualitative nature and was carried out with observations and complementary interrogation questions. The result showed that the teachers supported their students with two forms of feedback.

Studien syftar till att undersöka om det finns något samband i relationen mellan lärares tillgång till laborativt material och hur de undervisar i NO-ämnena. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med verksamma behöriga lärare i årskurs 1–3. Insamlade data har sorterats och analyserats under de två kategorierna tillgång till laborativt material respektive undervisning. Resultaten visar att laborativt material gärna används och att undervisningen behöver vara välplanerad så att teori och praktik vävs samman. Slutsatsen är att läraren spelar en viktig roll i undervisningen och dennes inställning och förmågor ses som betydande för undervisningens kvalité. / The aim of this study is to investigate if there is a connection between teachers’ access to laboratory material and their teaching in the sciences. The investigation was carried out through qualitative interviews with active qualified teachers in grades 1-3. The collected data was sorted and analysed under the two categories access to laboratory material and teaching. The results show that laboratory material is likely to be used and also that the teaching needs to be well planned so that theory and practice are intertwined. The main conclusion is that the teacher plays a key role in the education and that his or her attitudes and abilities are crucial for the quality of the education.