Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

AbstractJeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.SyfteSyftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser.Frågeställningar•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut?•Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser?Teoretisk ramTidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011). Detta leder till en viss osäkerhet både vad gäller rättssäkerhet men även likvärdighet i de bedömningar elever får. Enligt Skollagen ska alla utbildning i Sverige vara likvärdig (SFS 2010:800) vilket alltså inte alltid är fallet. Vilka betyg vi får i grundskolan kan utgöra en viktig del i hur våra liv kommer att gestalta sig, genom att de betyg vi får påverkar vår självbild och livschanser och med det hur vår framtid kommer se ut (Waldow, 2010). Den bedömning lärare gör måste därför vara rättssäker och jämförbar för alla elever, oberoende om det finns en funktionsnedsättning hos eleven eller inte.MetodVår metod för undersökningen har varit att använda en kvantitativ enkätmodell på tre större högstadieskolor i södra Sverige. Vi valde ett s.k. bekvämlighetsurval vilket innebar att enkäten delades ut på skolor till vilka vi båda har anknytning, detta för att öka möjligheten att få in så många enkätsvar som möjligt. Svaren på enkätfrågorna fördes sedan in i Excel för att skapa diagram som är tydliga och lättöverskådliga. Resultaten analyserades sedan efter våra frågeställningar.ResultatI vårt resultat framkom tydliga indikationer på att alltför många lärare, speciallärare, specialpedagoger saknar eller har bristande och osäkra kunskaper om Undantagsbestämmelsens tillämpning i verksamheterna. KonklusionDe i vår undersökning framkomna kunskapsbrister kring Undantagsbestämmelsen visar på ett stort och nödvändigt behov av utbildning kring denna. Betygssättande pedagoger och rektorer behöver få stöd i tolkningen av bestämmelsen samt fördjupade kunskaper om dess tillämpningsmöjligheter i verksamhetens vardag. ImplikationerSvaga eller obefintliga kunskaper inom området hos betygssättande lärare och skolledare leder till minskad rättssäkerhet för de elever som borde omfattas av bestämmelsen. För dessa elever kan lärarens okunskap vara avgörande för elevens självbild, framtida studiemöjligheter och i förlängningen påverka deras möjligheter i livet, så kallade livschanser.Nyckelordbedömning, bedömningskompetens, bedömningsgrunder, en skola för alla, funktionsnedsättning, kunskapskrav, likvärdighet, Skollagen, Undantagsbestämmelsen.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm. Vidare visar undersökningen på en motvilja att undervisa på de praktiska programmen eftersom det anses vara svårt att nå ut till de här eleverna. I undersökningen problematiseras även ämnets framtid som kärnämne.

Då kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit under flera år beslutade regeringen att införa ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1, samt nya obligatoriska bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 från och med 1 juli 2016. Syftet med denna studie var att granska i vilken utsträckning innehållet i regeringens förarbeten som ligger till grund för bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling, hädanefter kallat Bedömningsstödet (2016), är forskningsbaserade utifrån fyra i förväg utvalda områden; fonologisk medvetenhet, lärande i en kontext, formativ bedömning samt likvärdighet.

I detta examensarbete kommer matematikläxors och läxhjälps användning på två olika skolor att jämföras utifrån ett segregationsperspektiv. Vi har valt att undersöka en storstadsskola och en byskola. Vår hypotes var att den socioekonomiska situationen på skolorna skulle skilja sig åt, men det visade sig att båda skolorna har en relativt hög socioekonomisk situation. Vårt arbete grundar sig i vad tidigare forskning säger om både matematikläxor och läxhjälp, samt om segregation och likvärdighet. Forskningen har varit utgångspunkt för den kvalitativa undersökning som genomförts i form av semistruktuerade intervjuer av två pedagoger och rektorer. Resultaten har satts i relation till varandra samt tolkats och analyserats. Utifrån detta kunde vi dra slutsatserna att det inte skiljde sig markant mellan skolornas användning av matematikläxor och läxhjälp. Den största skillnaden upplevde vi var pedagogernas utformning av läxorna. / This thesis will compare the use of mathematic homework on two different schools based on a segregation perspective. We´ve chosen to examine one urban school and one rural school. Our hypothesis was that the socioeconomic situation on both schools would differ, but it turned out that both schools have a relatively high socioeconomic situation. Our thesis is based on what previous research says about homework and tutoring as well as segregation and equivalence. The previous research has been our starting point for a qualitative study where two teachers and principals were interviewed. We used semi-structured interviews. The results were interpreted and analysed and then compered. We could draw some conclusions that it didn’t differed that much between the schools and their use of mathematic homework and tutoring, based on this. The biggest different we experienced were the teachers design of the homework.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun ser på det pedagogiska samarbetet med vägledning samt vilka insatser som kan främja ett likvärdigt arbetssätt. För att få svar på ovanstående har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan, var och en av dessa gentemot respektive skolas rektor.Bakgrunden till studiens uppkomst ses genom granskningar av den svenska grundskolans studie- och yrkesvägledning, vilka redovisar ett undermåligt pedagogiskt samarbete, ett arbete där också likvärdigheten är i fara.Med hjälp av handlingsteorin har vi analyserat insamlad empiri. Detta genom begreppen automatiserade och medvetna handlingar, via dimensionerna gripa tag i och omvandla, samt genom begreppen konkret upplevelse, reflekterande observation, abstrakt tänkande och aktivt experimenterande.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser det pedagogiska samarbetet som otillfredsställande. Att detta ses beroende av såväl pedagogers som lednings inställning till detsamma, samt att arbetet också kan se olika ut från skola till skola, något som därmed påverkar dess likvärdighet. / The purpose of the study is to investigate how guidance counsellors in a Swedish municipally looks at the educational cooperation with guidance as well as the actions that can promote an equivalent way of working. To get answers to the above, we conducted thorough interviews with five guidance counsellors who work at primary schools, each of them against their respective schools principal.The background to the investigation is seen by examining the Swedish comprehensive school guidance and counseling, which reports an invalid and non equal educational cooperation.To analyze the collected data we have chosen the Action Theory. This is done using understood automatic and conscious actions, through taking a hold of and changing, as well as actual experiences, reflective observations, abstract thinking and active experimentation. The result shows that the guidance counsellors see the educational cooperation as substandard. That this is seen dependent in both educators as managerial approach, and that this work also may differ from school to school, which thus affects its equivalence.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av särskilt stöd och likvärdigheten – ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality – a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av särskilt stöd samt att sätta det i relation till målet om en likvärdig utbildning. Undersökningen bygger på en komparativ studie mellan två skolor. Skolorna är belägna i samma kommun, inom bostadsområden med olika socioekonomiska förutsättningar, vilket även avspeglar sig på skolornas elevsammansättning. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som riktat sig till de specialpedagoger som arbetar på skolorna. Resultatet visar på skillnader mellan skolorna när det gäller hur specialpedagogerna upplever barnens behov och förutsättningar i skolan i förhållande till de resurser som finns att tillgå. Specialpedagogerna resonerar också olika när det gäller hur de socioekonomiska förutsättningarna påverkar deras sätt att arbeta. Även föräldrakontakten och barnens stöd hemifrån skiljer sig åt mellan skolorna. Statistik visar samtidigt att skillnaderna är stora när det gäller skolornas genomsnittliga meritvärden och hur många elever som är behöriga för gymnasiet efter det nionde skolåret. Mot denna bakgrund kan likvärdigheten mellan skolorna ifrågasättas.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven. Betygssättning är ett aktuellt ämne i samband med införandet av den nya läroplanen 2011 och det finns lite forskat kring området. Studiens metod är en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuundersökningar med fem historielärare. Teorin består av olika teoretiska teman med fokus på summativ bedömning. Resultatet åskådliggör att implementeringen av Lgr 11 har hanterats olika beroende på skola. Enligt lärarna sker en likvärdig betygssättning genom utgångspunkt i kunskapskraven, samsyn, avpersonifiering och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar. Kunskapskraven uppfattas positiva men kritik riktas mot deras innebörd. I undersökningen diskuteras svårigheterna lärarna möter i skolans likvärdighetssystem. Bristerna är en ofullständig samsyn, implementering, obehörig ämnesdidaktik, skilda elevunderlag, otydliga kunskapskrav, tidsbrist, elevkännedom, språkhinder och elevers olika förutsättningar. Konsekvensen är att lärarens bedömning inte är likvärdig på grund av bristerna som förekommer i dagens skola, och stort ansvar läggs på rektorer, skolverket och staten för att vidta åtgärder.

This study will unpack and deconstruct the normative view of ability within Swedish school libraries. The theoretical framework for the study comprises Critical Disability Theory which is being applied to examine and describe how language, actions, and understanding strengthen and contribute to maintain power structures. The research questions of the study firstly consider how local school library policies are defined to ensure equal opportunities for all pupils and their needs and rights. Secondly, how these policies are interpreted and applied in practice. Lastly, what strategies, methods and approaches are used to accomplish this. By making the structures within the policies, interpretations, and practical applications visible the study aims to enrich and evolve the discourse on disability in Swedish school libraries as well as highlight the effect power structures have on inclusion, accessibility, and equal opportunities. The study was carried out by collecting data through existing school library policies as well as by conducting semi structured interviews with six school librarians. Both the policies and the interviews were analysed by qualitative content analysis where themes were generated from the empirical evidence collected and from previous research.  The results show that there is a normative view of ability as well as a normative view of disability. An aspiration for equality and accessibility permeates the school library practice with a focus on physical and compensatory education. Varying ability is part of human variation and focus must lie on needs, and not specific ability.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på inkludering i undervisningen för barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt syfte vill vi bidra med mer kunskap till inkluderingsarbetet i undervisningen i förskolan. En kvalitativ metod har använts för att samla in den information som behövts för att genomföra undersökningen. Den kvalitativa metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer och studien belyser förskollärares uppfattningar. För att bearbeta materialet har en fenomenografisk metod använts. Vårt teoretiska ramverk i studien är det specialpedagogiska, relationella och kategoriska perspektivet, och används för att analysera vårt insamlade empiriska material.Resultatet visar att förskollärarna har en samsyn gällande vad inkludering innebär i undervisningen för barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna i studien beskriver att inkluderingsarbetet har stor betydelse för hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i undervisningen. Dessutom beskriver de hur relationer är en betydande del av inkluderingsarbetet. Skillnaden utifrån intervjuerna visade att en av förskollärarna hade en annan syn på vilka barn som är i behov av särskilt stöd, samt att stödet som tillämpades grundades på kartläggning som framhöll differentieringar hos barnen.Slutsatsen visar att samtliga respondenter menar att relationer är en väsentlig del av att vara inkluderad i förskolans verksamhet, och därmed inkluderad i undervisningen. Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande i enlighet med läroplanen för förskolan där alla barn utifrån individuella förutsättningar och behov ska få känna delaktighet.Det framgår av merparten av respondenterna att inkluderingsarbetet pågår under hela dagen och att förskollärarna i sitt dagliga arbete har tillgång till adekvat stöd för att säkerställa inkludering av alla barn.