Enligt förskolans styrdokument ska barn i förskolan få det stöd de behöver för sin utveckling, men det finns samtidigt ingen konkret vägledning för hur det ska gå till eller krav på tillgång till specialpedagogisk kompetens. De lokala förutsättningarna varierar, vilket i sin tur innebär problem med förskolans likvärdighet. Forskningen lyfter en otydlighet kring yrkesroller samt fördelning av arbete och ansvar. Samtidigt visar forskning att förskollärare upplever en otillräcklighet i kunskap och kompetens för att kunna möta alla barn i förskolan. Syftet med denna studie var att undersöka specialpedagogers och förskollärares erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån en frågeställning om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver rutiner för, genomförande av och yrkesroller i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med en i huvudsak fenomenografisk ansats användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod där fem förskollärare och tre specialpedagoger intervjuades. Empirin tolkades därefter med stöd av frirumsteorin för att skapa en djupare förståelse för hur arbetet med särskilt stöd kan utformas på ett gynnsamt sätt. Resultatet visade att förskolorna på olika sätt hade tagit sig an det frirum som erbjuds vad gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Informanterna beskrev hur lokala dokument eller ärendegångar hade tagits fram som en gemensam utgångspunkt för det inre arbetet. En beskriven verksamhets arbete med barn i behov av särskilt stöd framstod som väl fungerande, med samsyn och samverkan på alla nivåer, efter ett omfattande förändringsarbete som liknades vid att slänga sig i en torktumlare och komma ut på andra sidan. I beskrivningen av en annan verksamhet berättade en förskollärare hur hon nästan helt saknade specialpedagogiskt stöd och att kollegorna såg barn i behov av särskilt stöd som en belastning. Baserat på resultatet ifrågasattes likvärdigheten i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En särskilt viktig framgångsfaktor utifrån studiens resultat var en nära tillgång till specialpedagogiskt stöd och en av slutsatserna var att detta bör beaktas när förskolor organiserar arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Denna uppsats syftar till att forska kring styrningen över skolan i Sverige respektive Finland. Detta avseende om styrningen skiljer sig mellan länderna och i sådant fall på vilket sätt, samt se om det finns något samband mellan styrning och likvärdig utbildning. Styrning över skolan handlar om vem som bestämmer över de olika delarna, och hur skolverksamhet organiseras. Detta ämne uppmärksammades genom att Finland sedan många år legat i topp, bland PISAS undersökningar om elevernas prestationer och landets likvärdighet mellan skolorna. Uppsatsen genomförs därför utifrån en kvalitativ idé- och idealtypsanalys, utifrån relevanta nationella styrdokument om svensk respektive finsk styrning över skolan. Detta med stöd från teorin om fyra styrdoktriner och direkt – indirekt styrning, som förklarar hur styrning går till. Studiens resultat visar på att bägge länder präglas av flera styrdoktriner, däribland mål- och resultatstyrning med övergripande formulerade mål och riktlinjer om skolan, nätverkstyrning där samverkan mellan aktörer och kommuner underlättar för samhällets delaktighet samt brukarstyrning där medborgare får inflytande på olika sätt. Däremot skiljer sig graden av enighet med styrdoktrinerna mellan länderna och hur långt länderna dragit gränsen för inflytande.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap inom området särskilda undervisningsgrupper med betoning på hur lärare samarbetar kring elever i dessa grupper. Detta för att eleverna i särskilda undervisningsgrupper ska ha möjlighet att känna delaktighet och få en utbildning likvärdig sina kamrater i ordinarie klass. Studien syftade också till att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns i samarbetet mellan ordinarie lärare och lärare i särskild undervisningsgrupp. Teoretiska utgångspunkter för studien grundas i systemteori, likvärdighetsteori samt en delaktighetsmodell. Den tidigare forskning vi ansågs relevant för denna studie presenteras under fyra rubriker: Särskilda undervisningsgrupper, Delaktighet och inkludering, Likvärdighet och Samarbete för elever i behov av särskilt stöd. Studien grundar sig i tio stycken kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagog som på olika sätt är verksamma inom området särskilda undervisningsgrupper. Tematisk analys valdes som metod för analys och presentation. Den tematiska analysen av det empiriska materialet resulterade i tre huvudteman: Den särskilda undervisningsgruppen prioriteras inte i verksamheten, Samarbetet har utmaningar på olika nivåer i verksamheten och Möjligheter ur ett personalperspektiv. Resultatet tyder på att rektors ansvar är avgörande för att främja samarbete i skolan, men brist på planeringstid och tydlig ansvarsfördelning hindrar detta, vilket drabbar elever i särskilda undervisningsgrupper. Skolledningen måste förbättra organisation och ledning av dessa grupper. När särskilda undervisningsgrupper inte prioriteras, påverkar det undervisningskvaliteten negativt, då de ofta bemannas av outbildad personal. Dessutom är fysisk tillgänglighet och resurser bristfälliga, vilket begränsar inkludering, delaktighet och likvärdighet. Lärare har olika strategier angående likvärdighet, där klasslärare ofta betonar jämlikhet medan lärare i särskilda grupper fokuserar på anpassningar. För att få till en förändring krävs att rektorer och specialpedagoger tar större ansvar för särskilda undervisningsgrupper. Gemensam planeringstid, tydlig ansvarsfördelning och ökad kompetens är nödvändigt. Genom att främja ett inkluderande arbetssätt kan skolan bättre möta elevernas behov och säkerställa likvärdig utbildning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärares användning av dialog och flerstämmighet under högläsning kan påverka barns språkutveckling i förskolan. Frågeställningarna inkluderar hur förskolläraren iscensätter högläsningen inom förskolans utbildning samt på vilket sätt de använder dialog och flerstämmighet under högläsningen. Denna studie är kvalitativ, där empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med två förskollärare samt sju olika observationstillfällen på samma förskola i en mindre kommun i norra Sverige. Teorierna som studien grundas på är en sammanslagning av Mikhail Bakhtins och Lev Vygotskijs teorier. Dessa perspektiv är grundläggande för att begripa samspelet mellan språk och lärande i förskolans utbildning. Genom att integrera Bakhtins dialogiska syn samt Vygotskijs sociokulturella teori är det min önskan att få en mer holistisk förståelse av språkets utveckling inom förskolans utbildning. Det har framkommit under studien att förskollärarens medvetenhet samt engagemang för den dialogiska högläsningen är en nyckelfaktor för barns språkutveckling samt främjandet av likvärdighet i förskolans utbildning. Trots detta finns det flera utmaningar såsom bristfälligt syfte, hinder i miljön, detta måste diskuteras med alla parter inom förskolans utbildning för att säkerställa en enhetlig samt engagerad användande av den dialogiska högläsningen. Förskollärarens förhållningssätt samt attityder gentemot barnen under högläsningen är även en avgörande faktor, vidare är det även centralt med skapandet av en lustfylld miljö. Genom att tillåta böckernas magi att öppna dörrar till nya världar, kan den dialogiska högläsningen bli en unik resa där både barn samt litteratur växer och utvecklas i en enhet.  “Kärleken till böcker bör grundläggas tidigt, helst redan med modersmjölken”, Astrid Lindgren.

Den här studien handlar om likhetstecknet funktion och dess betydelse för elevernas framtida matematikinlärning ur ett lärar- och elevperspektiv. Tidigare forskning har visat att svårigheter med likhetstecknet kan medföra problem i inlärningen av algebra. Undersökningarna TIMSS och PISA har kommit fram till att svenska elevers matematikkunskaper är under genomsnittet och därför är det relevant att genomföra en studie inom matematikämnet. Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elevers erfarenheter av likhetstecknets funktion i en undervisningskontext i årskurs 2 . De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är således: ●    Vilka undervisningsstrategier beskriver lärarna att de använder i undervisningen kring likhetstecknet funktion? ●    Hur förstår ett antal elever från en skola i två olika klasser likhetstecknets funktion? Studien vilar på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. I denna studie har två lärare och nio elever intervjuats samt 26 elever som utför matematikuppgifter. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens frågeställningar och elevernas matematikuppgifter med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 2 (2019). Intervju och matematikuppgifter genomfördes på den utvalda skolan. Hermeneutiken används som vetenskapsteori i analysen för att tolka lärare och elevers utsagor. Resultatet visade olika undervisningsstrategier som lärarna påstod sig använda för att främja förståelsen för likhetstecknet. Lärarna planerade mestadels av sin undervisning utifrån elevernas matematikböcker där det inför varje kapitel finns uppgifter med öppna utsagor som tränar elevernas förståelse för likhetstecknets funktion. Explicit undervisning om likhetstecknet genomfördes under höstterminen i årskurs 1 men därefter sker det i samband med andra matematiska områden då tiden för att arbeta endast med likhetstecknet inte finns. I samband med introduktionen av likhetstecknet används olika strategier såsom laborativt material och film. Resultatet kring eleverna visade likt tidigare forskning att de flesta elever besitter en operationell förståelse och ser likhetstecknet som en uppmaning att skriva ett svar.

Det finns 10522 förstelärare i Sverige, av dem är det endast 324 förstelärare i slöjd. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om karriärreformen för lärare och förstelärare, och även se hur vägen till förstelärare i slöjd kan se ut. Med denna studie kommer följande tre frågor besvaras: vad upplever slöjdlärare krävs för att bli förstelärare i slöjd? Vilka strategier har använts för att bli förstelärare i slöjd? Vilka hinder har stötts på för att kunna bli förstelärare i slöjd? För att kunna få ett resultat till frågeställningen har jag intervjuat fem lärare som undervisar i slöjd och som är förstelärare. Respondenternas svar har jag sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning som beskrivs i studien. De fem lärare som intervjuats har alla pratat om olika strategier så som att visa sig engagerad i skolutveckling på sin skola. Kunna visa utåt att du utvecklar dig själv och undervisningen kontinuerligt, samt att du delger dina kollegor i både ämnet slöjd och annat som du tror kan hjälpa dem nå ett utvecklingsmål. Vidare skulle jag vilja att det gjordes en kvantitativ forskning på procentuträknade siffror antalet förstelärare i vartdera ämne jämfört med hur stora de olika ämnena är i grundskolan

Syftet med mitt examensarbete är att kartlägga matematiklärares praxis för att bedöma elevers prestationer i termer av betyg, särskilt i relation till hur de hanterar betygssättning i tveksamma fall för betygen E eller F. Kartläggningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare, vilka sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning och styrdokument för att få en bild av både praktiken och teorin. Resultaten kategoriseras utifrån de olika förhållningssätt som de åtta lärarna har, och det diskuteras om deras metoder överensstämmer med Skolverkets riktlinjer och föreskrifter. Resultaten visar att lärarna använder liknande metoder för bedömning, där de använder nationella prov som en viktig del i bedömningen av eleverna. Förutom detta försöker de anpassa sin undervisning efter elevernas behov för att säkerställa att varje elev når målet för godkänt. / The purpose of my degree project is to map mathematics teachers 'practice to assess students' performance in terms of grades, especially in the relation with how they handle grading in doubtful cases of grades E or F. The survey is based on qualitative interviews with eight mathematics teachers, which are then analyzed and compared with previous research and steering documents to get a picture of both practice and of the theory. The results are categorized according to the different approaches that the eight teachers have, and it is discussed whether their methods are in line with the National Agency for Education's guidelines and regulations. The results show that teachers use similar methods for assessment, where they use national tests as an important part of the assessment of the students. In addition, they try to adapt their teaching to the students' needs to ensure that each student reaches the grade E.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Syftet med detta studie är att bidra med kunskap kring hur geografilärare i åk. 4-6 går till väga för att uppfylla målet om likvärdighet inom betyg och bedömning, med koppling till värdeorden i kunskapskraven. Fokus ligger därför på de undersökta lärarnas erfarenheter samt kunskaper kring metoder för likvärdig bedömning och tolkning av värdeorden i kunskapskraven för geografi. De sju respondenterna, som samtliga arbetar som geografilärare på olika skolor i Värmland, har lämnat information till studien via kvalitativa intervjuer. I undersökningen har det konstaterats att det finns en rad olika metoder verksamma lärare använder sig av för att uppfylla målet om en likvärdig bedömning. Att tolka värdeorden är något som visat sig vara svårt göra på egen hand, men diskussioner med kollegor kan bidra till att detta arbete underlättas. Undersökningen har också visat att Skolinspektionens (2018) råd om att använda sambedömning i skolor för att minska variationen är något som används frekvent hos studiens respondenter. Resultatet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, där samtliga metoder och verktyg för likvärdig bedömning som framkommit under intervjuerna har registrerats och förts in i tematiska kartor. Läroplansteori har presenterats och använts vid analys av respondenternas svar för att ge en ökad förståelse för vilka ramar de arbetar inom. Studien visar att det kan vara riskfyllt att helt på egen hand försöka bedöma sina elever efter kunskapskraven i geografi, men att det finns användbara hjälpmedel att tillgå vilket kvalitetssäkrar det svenska betygssystemet och dess urvalsfunktion som ska se till att rätt elever antas till rätt gymnasie-och högskoleprogram. / The purpose of this study was to contribute knowledge about how geography teachers in year 4-6 goes to fulfill the goal of equivalence within grading and assessment, with links to the value words of the Swedish curriculum. The focus is on the teachers' experiences and knowledge about methods for equal assessment and interpretation of the value words in the knowledge requirements for geography. The seven respondents, who all work as geography teachers at schools in Värmland, have provided information to the study via semi-structured qualitative interviews. In the survey it has been found that there are several different methods that teachers use to fulfill their goal of an equal assessment. Interpreting the value words is something that has proved difficult to do on its own, but discussions with colleagues can help make this work easier. The study has also shown that the Swedish School Inspectorate's (2018) advice on using co-assessment in schools to reduce variation is something that is used frequently by the study's respondents. The result has been analyzed with the help of a thematic analysis, in which all methods and tools for equal assessment that emerged during the interviews have been registered and put into thematic maps. Curriculum theory has been presented and used in analyzing the respondents answers to give a better understanding of the framework they work in. The study shows that it as a teacher can be risky to completely try to judge students on your own according to the knowledge requirements in geography, but that there are useful tools available which quality assures the Swedish grading system and its selection function, which must ensure that the right students are admitted to the correct upper secondary school and university programs.

Förskolorna i Sverige regleras genom skollagen och läroplanen, där likvärdighet fått en betydande roll. Med likvärdighet avses främst att kvalitén på utbildningen ska vara lika för alla barn oberoende av var i landet de bor och som är ett uppdrag som vilar på förskolecheferna. Men hur uppnås likvärdighet för barnen om inte förskolechefernas förutsättningar i deras arbetsuppgifter är likvärdiga? I en större svensk kommun genomfördes en omorganisation under våren 2018 där ett av de uttalade målen var att uppnå likvärdighet mellan förskolecheferna i deras dagliga arbete. Studiens syfte var att undersöka förskolechefernas upplevelser av likvärdighet för deras arbetsuppgifter efter omorganisationen. Genom deras redogörelser lyfter vi aspekter för likvärdighet i deras arbetsuppgifter och identifierar olika problemområden. För att åstadkomma detta använder vi oss av Aktör-nätverksteorins förhållningssätt, både teoretiskt och metodologiskt. Med olika lokala samt nationella styrdokument och genom semi-strukturerade intervjuer har vi tagit del av nio förskolechefers redogörelser, samt en intervju med den tidigare verksamhetschefen som initierade omorganisationen. Resultatet visar att likvärdighet mellan förskolecheferna och deras arbetsuppgifter innehåller många olika aspekter. Antalet enheter utgör en skillnad i arbetsbelastning mellan förskolecheferna samt att deras arbetsteam har många fördelar, men innebär också en snedfördelning av stödresurser. Rektorsutbildningen som förskolecheferna går tar tid från den operativa verksamheten, utbildningen har också betydelse för att likvärdighet i deras arbetsuppgifter inte uppnåtts. Ett komplicerat nätverk framträder med problemområden kopplade till likvärdighet mellan förskolecheferna och andra relevanta aktörer.