Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen : ● Vilka didaktiska val är att föredra i ett mångkulturellt samt mångreligiöst klassrum för att motverka de svårigheter och problematik som finns inom religionsundervisningen? Kunskapsöversikten är riktad till blivande och verksamma lärare då den arbetar mot en större kunskap som pedagog för att motverka konflikter och osäkerhet i relation till religionsundervisningen i ett mångreligiöst klassrum. Vi har sökt efter våra sökord på både engelska och svenska via olika databaser tagit fram relevant forskning och därtill viktiga avhandlingar och böcker. För att ställa resultatet på spets lyfts för- och nackdelar med hur religionsundervisning kan vara i form av didaktiska val och hur undervisningens grund planeras upp i antingen tematiskt arbetssätt eller erfarenhetsbaserat arbetssätt, möjligen båda två. I resultatet presenteras även hur de didaktiska valen väljer att presentera olika religioner, vilken plats eleverna får ta och hur diskussioner i klassrummet görs. Resultatet visar på svårigheter i religionsundervisningen på grund av den befintliga timplanen, de utdaterade läromedlen och de olika perspektiven och historierna som måste ta hänsyn till. Genom att diskutera om hur alla elever ska bli inkluderade och likvärdiga i ett mångreligiöst klassrum gällande religionsundervisningen formuleras slutsatsen till att det viktigaste i hela undervisningen är grunden i klassrummet som skapar en trygghet för framtida lärdomar.

En likvärdig undervisning och utbildning är centralt i skollagen och läroplanen, men när är en undervisning likvärdig för alla? Det finns många olika individer i varje elevgrupp vilket medför flera olika behov och förutsättningar till att lära. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar begreppet likvärdighet och hur deras förståelse om begreppet omsätts i undervisningen i ämnet svenska, för att skapa en likvärdig utbildning för alla elever. Studien baseras teoretiskt i det sociokulturella perspektivet och specifikt utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare begreppet likvärdighet? Vilka konsekvenser beskriver lärare att deras förståelse av begreppet likvärdighet får i deras undervisning? Resultatet visar att lärarna i studien har samma grundtanke när det kommer till definitionen av begreppet likvärdighet. Begreppet behöver inte betyda lika för alla utan att en likvärdig utbildning är efter varje individs förutsättningar och behov. Däremot visar resultatet på skillnader vad gäller hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att samtliga lärare anser att undervisningen ska utformas efter varje individ och deras förutsättningar för att få en likvärdig utbildning men att tillvägagångssättet för att uppnå det skiljer sig åt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare ser på bedömning i de samhällsorienterande ämnena. Detta har skett genom att titta på hur lågstadielärare arbetar med bedömning i de samhällsorienterande ämnena, hur de ser på styrdokumentens kunskapskriterier relaterat till sin autonomi och genom att undersöka deras förmåga att göra likvärdiga bedömningar i de samhällsorienterande ämnena. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet (årskurs 1–3). De intervjuade lärarna fick beskriva hur de arbetar med bedömning samt planering och dokumentation av bedömning i de samhällsorienterande ämnena. De fick även frågor om hur de ser på styrdokumenten, sin autonomi och sitt friutrymme samt sin egen förmåga att göra bedömningar. Resultatet visar att flertalet av de intervjuade lärarna funderar mycket över sin förmåga att göra likvärdiga bedömningar och önskar tydligare riktlinjer. Samtidigt uppger ändå de allra flesta lärarna att de upplever sig vara kapabla till välgrundade och rättvisa bedömningar i de samhällsvetenskapliga ämnena och att de är medvetna om aspekter som kan försvåra en likvärdig och saklig bedömning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur styrdokumenten tolkas och användsav lärare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Studien ämnar även undersökahur samarbetet mellan lärarna och elevhälsans professioner fungerar och hur det kanutvecklas. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ett perspektiv på skolan som en byråkratiskverksamhet och lärarna som byråkrater som dagligen behöver omsätta officiell policy ipraktiken. I denna process sker det tolkningar och anpassningar för att verksamhetens dagligaarbete ska fungera. Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med femmellanstadielärare och analyserad genom fenomenografisk analys av intervjutranskripten.Denna studie visar att lärarnas personliga preferenser och undervisningsstil påverkar hur detar sig an arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Lärarna upplevde att de på grundav begränsade resurser i verksamheten behövde prioritera vilka elever som ska ges tillgångtill särskilt stöd. lärarna upplevde att det var de själva som avgjorde vilka elever som behövdesärskilt stöd och att elevhälsans professioner oftast inte var närvarande i det urvalet. Lärarnagav uttryck för att de för de upplevde sig tvungna att uttrycka sig strategiskt i kontakt medandra professioner, rektor samt vårdnadshavare. Studiens resultat indikerar ett behov av etttätare samarbete mellan elevhälsans professioner och lärarna för att minska risken för ensubjektiv bedömning av elevers stödbehov.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter av specialpedagogisk handledning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöktes därför fyra förskollärares erfarenheter av samverkan med specialpedagog. För att samla in empiri har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har bearbetats och analyserats tematiskt. Studiens resultat visar att den specialpedagogiska handledningen värderas högt av förskollärarna samt bidrar till kompetensutveckling. Förskollärarna i studien visar på ett relationellt synsätt där problemet inte ses ligga hos barnet. Handledning genomförs oftast enskilt med den pedagog som ansvarar för det barn som är i behov av särskilt stöd. Det saknas organisatoriska förutsättningar för att genomföra handledningen med hela arbetslaget. Vidare visar resultatet att specialpedagoger nu arbetar i team och har ansvar för ett större område än tidigare. Det framkommer att tillgången till specialpedagogiskt stöd ser olika ut beroende på var i kommunen förskolan ligger.

De nationella provens betydelse för betygsättningen i grundskolans årskurs 9 skärptes i Skollagen år 2018 genom en formulering om att de ska särskilt beaktas (Skollagen 2010:800, 20a). Denna omformulering har i tidigare forskning visat sig i hur en allt större andel lärare upplever att dessa prov påverkar undervisningen i en hög grad. Med denna studie har vi för avsikt att undersöka hur de nationella proven kan komma att påverka lärares planeringsarbete och genomförande av sin undervisning samt vilken betydelse proven och den förberedande undervisningen har ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien har avgränsats till svenskämnet i årskurs 9 och belyser lärares resonemang kring i vilken omfattning de planerar sin undervisning utifrån de nationella proven i svenska samt konsekvenserna som denna riktade undervisning får för likvärdigheten i undervisningen och den slutliga bedömningen.De metoder som har valts för vår undersökning är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, med ett kompletterande kvantitativt inslag i form av en enkätundersökning med 100 informanter. För oss har urvalet av respondenter varit av största vikt. Vi har därför efterfrågat verksamma behöriga ämneslärare i svenska i årskurs 9 som har arbetat med de nationella proven. I både enkät- och intervjuundersökningen grundar sig frågorna på studiens frågeställningar: hur beskriver medverkande lärare att de nationella proven i svenska styr deras planering, utformning och genomförande av undervisningen i ämnet i årskurs 9, och hur resonerar medverkande svensklärare i berörd årskurs kring omfattningen av direkt förberedande undervisning inför de nationella proven, och dess inverkan på slutbetyg?Resultatet som denna studie har uppnått visar att proven har en stor påverkan på lärarnas planering och genomförande av undervisningen. Lärarna är också medvetna om skollagens skärpta formulering och många av de medverkande lärarna menar att de tar hänsyn till detta som ett led i likvärdighetsarbetet kopplat till bedömning. Slutsatserna är att det finns en tydlig washbackeffekt av de nationella proven i svenska i årskurs 9, men att det även finns en hög grad av medvetenhet kring det faktum att provet inte täcker hela kursinnehållet. Därmed är riskerna för en negativ washback begränsade samtidigt som effektens positiva aspekter kopplade till likvärdighet lyfts.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare. I den teoretiska bakgrunden läggs fokus på områden såsom GY11 och dess kunskapskrav, betygens likvärdighet, (sam)arbete kring kunskapskraven och tidsaspekten i läraryrket. Resultatet i studien visar att idrottslärarna uppfattar kunskapskraven i GY11 som oklara, luddiga och att de lämnar för mycket utrymme för egen tolkning. Lärarna i studien tror att detta kan leda till en icke-likvärdig bedömning och betygssättning, framförallt på nationell nivå. De uttrycker emellertid att likvärdighet i bedömningen till viss del kan nås på lokal nivå, genom samarbete, diskussioner och samsyn inom ämneslagen. Ett hinder är dock, enligt de intervjuade lärarna, bristen på tid för att kunna tolka och diskutera kring kunskapskraven tillsammans.

Denna empiriska studie tar sin utgångspunkt i tidigare systematiska litteraturstudie som presenterar lärares och forskares beskrivningar av multimodalitet inom matematik. Syftet i denna aktuella studie är istället att Aktuell studies syfte är att istället beskriva elevers egna upplevelser av en multimodal matematikundervisning. Studiens empiri har samlats in genom elevintervjuer efter två genomförda matematiklektioner, den ena där ett multimodalt arbetssätt tillämpats och den andra där enbart en representation tillämpats. Studien har genomförts på två olika skolor, i en årskurs ett samt en årskurs två och totalt har 16 elever intervjuats. De intervjuade eleverna har bestått av lika delar flickor och pojkar samt hög- och lågpresterande elever för att få en bredd i studiens resultat. Elevintervjuerna har spelats in och transkriberats och vidare analyserats genom en fenomenologisk analysmetod. Genom vald analysmetod identifierades fem olika aspekter av elevernas upplevelser av en multimodal matematikundervisning som presenteras och beskrivs i resultatet; ork, intresse, samarbete, lärande och likvärdighet. Slutsatsen av denna studies resultat är att en multimodal matematikundervisning upplevs som positiv och gynnsam för lärande av eleverna.

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott & Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott & Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott & Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott & Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott & Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott & Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society