No description available.

The purpose of this study is to gain knowledge about what strategies music teachers use to increase the equivalence of assessment and grading in the subject of music in primary school. A qualitative research method has been used with semi-structured interviews of seven music teachers who work as music teachers in primary schools. Respondents have been asked to answer different questions based on an interview guide with five different themes. These themes are chosen based on the research literature that was found. Hermeneutics has worked both methodically and substantively in this study. The analysis of the results has been conducted through this tool. The results of the survey show significant differences in experiences of co-assessment among the interviewed music teachers. However, they have a common positive view; that co-assessment can, if the right conditions are given, lead to increased equivalence in assessment and grading. The results differ from previous research on whether music teachers' assessments and grading are valid and dependable. Music teachers believe that through social moderation and by relying on their own judgement and professional experience, assessments and grading become more valid and dependable. The question is, are these arguments sufficient? It is too small a basis to draw any major conclusions. It would be interesting to research further in this area. / Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka strategier musiklärare använder för att öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning i ämnet musik i grundskolan. En kvalitativ forskningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer av sju musiklärare som arbetar som musiklärare på mellan- och högstadiet i grundskolan. Respondenterna har fått svara på olika frågor utifrån en intervjuguide med fem olika teman. Dessa teman är valda utifrån den forskningslitteraturen som hittats.Hermeneutiken har fungerat både metodiskt och innehållsligt i uppsatsen. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom detta verktyg. Studiens resultatvisar på stora skillnader i erfarenheter av att använda sambedömning som strategi för ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning bland de intervjuade musiklärarna. De visar sig ha en gemensam positiv syn på att sambedömning kan, om rätt förutsättningar ges, medföra ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning kring huruvida musiklärarnas bedömningar och betygsättning är valida och reliabla. Musiklärarna menar att genomsambedömning och genom att lita på sin egen bedömningsförmåga samtyrkeserfarenhet blir bedömningar och betygsättningen mer valid och reliabel. Frågan är om dessa argument är tillräckliga? Det är ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område.

Forskning visar att skolor ofta brister i att ge elever med läs- och skrivsvårigheter det stöd de har rätt till och att stödet ofta sätts in försent. Det är även vanligt att dessa elever hamnar i en negativ spiral som kan resultera i att eleven misslyckas med hela sin skolgång och sitt framtida yrkesliv. Denna studie kommer att belysa hur lärare och specialpedagoger i de tidiga skolåren arbetar tillsammans för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter för att skapa förutsättningar för dessa elever att nå målen i deras utbildning. Studiens intention är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar lärare och specialpedagoger har i deras främjade arbete med att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en induktiv innehållsanalys vid bearbetning av material. Resultatet visar att digital teknik, nivåanpassad undervisning samt stödstrukturer och pedagogiska strategier i undervisningen är faktorer som kan bidra till en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade även att bland annat bristen på digital teknik, tid, adekvata lokaler samt kunskap och vilja hos pedagoger var faktorer som påverkade respondenternas förutsättningar i detta arbete. Det framgick även att lärarna ofta var ensamma i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter och att få lärare hade regelbunden handledning med specialpedagog. Avslutningsvis diskuteras bland annat hur denna stora skillnad på lärares och specialpedagogers förutsättningar i detta arbete kan påverka uppdraget av en likvärdig skola. Främst den varierande tillgången av digitala verktyg och hur dessa används menar jag kan resultera i att skolor misslyckas i uppdraget att skapa en likvärdig skola för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt uppdrag med särskilt fokus på hur de uppfattar uppdragets likvärdighet. Intresset för detta område har väckts under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Stockholms universitet och utifrån de diskussioner kring vägledning och vägledares uppdrag som förs i samhället idag. Genom en kvalitativ intervjustudie med examinerade vägledare erhölls en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledares syn på sitt uppdrag och likvärdigheten i det. Resultatet visar på att vägledarna upplever att de saknar tid och resurser för att genomföra sitt uppdrag som de skulle önska samt att även om de arbetar så likvärdigt de förmår så upplever de inte att studie- och yrkesvägledningen är nationellt likvärdig idag. Det konstateras också att SOU 2019:4 tas emot mycket positivt av vägledarna och att de önskar att förslagen som denna utredning lägger fram skulle lagstadgas. Resultatet har analyserats utifrån Careershipteorin vilket lett till slutsatsen att vägledarnas syn på sitt uppdrag är tätt sammanlänkat med deras handlingshorisont. / The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of how career guidance counsellors view their work assignation in particular how they perceive the equivalence within career guidance. The interest in this topic arose during our education to become career guidance counsellors at Stockholm University and was influenced by the current discourse regarding career guidance and career counsellors' work assignations in general. Through a qualitative interview study with educated career guidance counsellors, an in-depth understanding of career guidance counsellors' views on their work assignation and the equivalence within it was obtained. The study concludes that career guidance counsellors experience a lack of time and resources which prevents them from carrying out their work in the way they would like. Though they try to carry out their assignations with as much equivalence as possible, they do not feel that career guidance and counselling is nationally equivalent today. Furthermore, the study concludes that the SOU 2019:4 is perceived very positively by the career guidance counsellors and that they wish the proposals presented within it would be legislated. The results have been analysed using the Careership theory, which has led to the conclusion that the career guidance counsellors’ views on their work assignation are closely linked to their horizons for action.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.

Den här studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. Den första januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion för privat läxhjälp, ett beslut som innebar en utökad möjlighet för hushåll att få en skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt förts mellan förespråkare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad läxhjälp. Förslaget har blivit en samtida, aktuell, diskussion som innefattar grundläggande utbildningspolitiska frågor om rättvisa, jämlikhet, valfrihet och om var skolans ansvar börjar och slutar. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att genom en analys av den massmediala debatten om läxhjälp, undersöka vilka uppfattningar om och vilken mening som tillskrivs förslaget om skattereduktion för privat läxhjälp i hemmet. En ytterligare av- sikt har varit att belysa hur frågor om likvärdighet och skolans ansvar behandlas i den massmediala debatten kring förslaget. Studiens empiriska material utgörs av sammanlagt trettiofem artiklar publicerade under perioden 29 maj 2012 till 9 mars 2013. Materialet är inhämtat från de två dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt från Lärarnas tidning som är Lärarförbundets fackliga tidskrift. Resultatet av studien visar att frågor om skolans nega- tiva utveckling, om likvärdighet och om vem som skulle gynnas eller missgynnas av förslaget utgör centrala teman i debatten. Även förslagets eventuella effekter på likvärdigheten inom skolan är ett viktigt inslag. Slutsatserna av studien är att det råder en bred enighet gällande vikten av likvärdighet och om skolans negativa utveckling. Skilje- linjerna mellan kritiker och förespråkare rör framför allt synen på förslagets effekter och vad som är likvärdighet i relation till förslaget. Frågan om ansvarsfördelningen mellan skola, föräldrar och elever behandlas både uttryckli- gen och underförstått i debatten och kring den råder det inte konsensus.

I studien undersöks rektorers uppdrag kring att nå upp till en likvärdig förskola för alla barn, utifrån riktlinjerna i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Studiens syfte är att undersöka hur rektorer tolkar innebörden av en likvärdig förskola samt hur de skapar förutsättningar för förskollärare att nå sitt uppdrag om en likvärdig förskola för alla barn. Följande frågeställningar har använts som utgångspunkt; Vilka innebörder lägger rektorerna i en likvärdig förskola? Vilket ansvar anser rektorerna att de har gentemot förskollärare för att ge dem förutsättningar att skapa en likvärdig utbildning för barn i förskolan? Studien grundar sig i en tanke kring att rektorer har ett komplext uppdrag som innebär svårigheter att leda och fördela resurser i förskolan. Kvalitativa forskningsmetoder i form av enkät och intervju har använts. Resultatet pekar på är att rektorer är lojala gentemot sitt uppdrag och de upplever dilemman kring den komplexitet som yrkesrollen innebär. Samt att det är avgörande för förskolans likvärdighet att det finns utbildade förskollärare i verksamheten.

This study investigated upper secondary school students’ views on their school libraries and whether their libraries helped with their studies. The study’s main focus was information literacy and reading, but the function of the library’s physical environment was also investigated. Participating school libraries were known to be well-developed and to be well integrated in the planning, executing and evaluating of lessons and school projects. Two online questionnaires were distributed at six different schools: one for students and one for the school librarians. 222 students chose to participate. With primarily a sociocultural perspective, the study found that students to a great extent valued both the calm study environment that the library provides and the school librarians’ knowledge and helpfulness. The students’ responses indicated that they felt helped on aspects related to information literacy to a greater extent than aspects related to reading. The students also felt that their libraries provided more help with finding texts that they enjoy reading than with reading strategies. The study found no clear correlation between library usage and reading confidence, which indicates that not only “readers” use the school libraries. Vocational students responded less frequently and more negatively than non-vocational students, and school librarians described it as more challenging both to reach out to vocational students and to find opportunities to work with vocational teachers. Equivalence between classes seemed to concern several school librarians in this study.

I den här studien tar vi reda på hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare som inte talar eller förstår det språk som talas i förskolan, i detta fall det svenska språket. Vi tittar på hur pedagoger arbetar och förhåller sig till dessa barn och familjer för att skapa trygghet, samt hur de stöttar barnen för att de ska få möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Syftet med studien är därför att bygga upp en större förståelse kring praktiska metoder för ett effektivt arbete med flerspråkiga barns trygghet och lärande.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk, Bowlbys anknytningsteori samt Cummins fyrfältsmodell för att beskriva hur barn kan stödjas och utmanas i en andraspråksinlärning med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. För att samla in empirin har enkäter skickats ut till 15 förskolechefer i kommunens fem områden med en önskan om att vidarebefordra enkäterna till deras förskolor och medarbetare i området. Det kom in 13 svar på enkäten och dessa svar ligger till grund för analysen. Utifrån studiens resultat kan vi se att pedagogerna arbetar aktivt med att stödja barns språkutveckling såväl på modersmålet som i det svenska språket samtidigt som de strävar efter att tillgodose varje barns behov och trygghetsskapande. Pedagogerna lägger stor vikt vid en god föräldrasamverkan och antyder att det har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Något som nämns och återkommer i vår studie är att pedagogers språkliga kompetens har betydelse både för barns trygghet och språkutveckling. Dock kan vi i vårt resultat ser att pedagogerna inte arbeta likvärdigt med barns olika språk och att barnen ges olika förutsättningar för en språkutveckling.