Syftet med studien är att genom kritisk granskning få en fördjupad förståelse av fristående gymnasieskolors multimodala kommunikation på sina hemsidor gentemot grundskoleelever och deras vårdnadshavare. Avsikten är att jämföra de friskolor i Stockholmsområdet som hade högst respektive lägst meritvärde för antagning höstterminen 2019. För att undersöka detta används multimodal analys av tio fristående gymnasieskolors hemsidor. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier med en bakgrund i sociosemiotisk teori. I resultatet framkommer att skolorna i gruppen med högst antagningsgräns ofta använder liknande semiotiska resurser vilka skiljer sig från de skolor med lägst antagningsgräns som inom sin grupp använder sig av semiotiska resurser som liknar varandras. De olika skolorna riktar sin kommunikation till olika grupper av elever och vårdnadshavare. Alla skolor använder sina egna semiotiska resurser för att skapa mening. Kombination av de semiotiska resurserna på en skolas hemsida skapar en viss förståelse hos betraktaren. / The purpose of this study is to achieve a greater understanding of multimodal communication towards prospective students and their guardians on webpages of independent upper secondary schools in Sweden. The intention is to compare independent schools in the Stockholm area which had the highest as opposed to the lowest limit of admission in the autumn of 2019. To investigate this, multimodal analysis of the websites of ten independent upper secondary schools is used. The results are presented in different categories based on social semiotic theory. Furthermore, the results show that the schools in the group with the highest admission limit often use similar semiotic resources and that they differ from the schools with the lowest admission limit. This group on the other hand, use semiotic resources that are similar to one another. The different schools direct their communication towards different groups of students and guardians. Schools use several individual semiotic resources which create understanding in combination with each other.

Detta självständiga arbete inom ämnet idrott och hälsa syftar till att studera vilka förutsättningar idrottslärare har för att bedöma sina elever likvärdigt och rättvist. Uppsatsens metod var semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som bestod av sex verksamma idrottslärare. Enligt idrottslärarna är tid och den kollegiala samverkan avgörande för att kunna åstadkomma en likvärdig bedömning. Inom faktorn tid ryms tid mellan lektioner, tid för gemensam planering men också tid för gemensam bedömning. När lärare bedömer teoretiska uppgifter är formativ bedömning en vanlig bedömningsmetod och när lärare bedömer rörelser kan användning av video vara framgångsrikt. Slutsatsen kan dras att lärare behöver dels få tillbringa med tid med varandra inom kollegiet och dels att den tillkomna tiden behöver förläggas åt att bedöma elevers insatser. Studiens resultat är i huvudsak relevant för verksamma idrottslärare men såväl för huvudmän och rektorer, eftersom den ger kunskap om bedömningsuppdragets möjligheter och begränsningar.

Abstrakt  This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

Likvärdig undervisning är en viktig del av svensk skola. Forskning visar däremot att målet med att bedriva en likvärdig undervisning är svår att genomföra i praktiken. Samtidigt som likvärdigheten försämras i svensk skola, verkar elevernas läsförståelse gå i samma riktning och fler är i lässvårigheter än tidigare.   Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om likvärdighet i undervisning, med ett särskilt fokus på elever i lässvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadiet undersöker studien hur lärare beskriver sina erfarenheter kring likvärdighet och vilka undervisningsstrategier de använder för att hjälpa elever i lässvårigheter bli delaktiga i läsundervisningen.   Resultatet visar att lärarna anser att likvärdig undervisning är svårt och att det inte finns tid att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Detta visar sig även när lärarna diskuterar läsundervisningen, där mycket fokus läggs vid att hjälpa elever i lässvårigheter. Resultatet visar även att lärarna ser ett ökat behov av att låta elever läsa mer skönlitteratur och att fler är i lässvårigheter än tidigare. Lärarna beskriver hur de använder olika undervisningsstrategier för att elever i lässvårigheter ska bli delaktiga i läsundervisningen. Studiens slutsats är att lärarna upplever att undervisningen inte är likvärdig, då den i större utsträckning anpassas efter elever i lässvårigheter. / Equitable teaching is an important part of the Swedish school system. Research on the other hand shows that equitable teaching is difficult to achieve in practice. At the same time as equity is deteriorating in Swedish school, students' reading comprehension also seems to be deteriorating and more people are having reading difficulties than before.   The purpose of this study is to contribute with knowledge about equitable teaching. Through qualitative interviews with six teachers in secondary school, the study examines how teachers describe their experiences of equity and which teaching strategies they use to help students with reading difficulties become included in reading instruction.  The results show that the teachers consider equitable teaching difficult and that there is no time to adapt the teaching to each individual. This is also apparent when the teachers discuss reading instruction, where a lot of focus is placed on helping students with reading difficulties. The results also show that the teachers see an increased need of letting students read more fiction and that more students are in reading difficulties then before. The teachers use different teaching strategies to make sure that students in reading difficulties are included in reading instruction. The study concludes that the teachers feel that the education is not equitable, as it to a greater extent is adapted to include students with reading difficulties.

Denna studie behandlar likvärdighetsuppdraget i förskolan och hur olika aspekter och yttre faktorer påverkar hur likvärdighet i förskolan tillämpas för barn i behov av särskilt stöd. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod bestående av intervjustudier, med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och förskollärare som deltagare. De olika kategorierna av deltagargrupper gav studien två olika perspektiv på hur likvärdig utbildning tillämpas i förskolan. Detta gav studien ett omfattande resultat som hjälpte till att synliggöra följande aspekters påverkan. Aspekter som belyses är vikten av diagnos, personlig kompetens och yrkeskompetens samt vårdnadshavares och förskollärares samverkan sinsemellan. Vi redogör för ytterligare yttre faktorer som gör att likvärdighetsuppdraget definieras som svåruppnåeligt. De yttre faktorerna är ekonomi, resursfördelning och personalens organisering. För att utbildningen ska bli likvärdig för barn i behov av särskilt stöd behöver samtliga faktorer mötas i en samexistens. Detta innebär en komplexitet, då denna samexistens inte existerar i den svenska förskolans kontext idag. Den svenska förskolan benämns ligga i framkant internationellt när det kommer till arbetet med likvärdighet, trots detta belyser vi med denna studie att likvärdighetsuppdraget är komplext att uppnå. Resultatet präglas av de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv, vilka användes som teoretiska ramverk i studiens resultat för att synliggöra hur barn i behov av särskilt stöd bemöts på olika sätt i praktiken.

This paper explores the curriculum of the Swedish social science course Samhällskunskap 1 b. This is done by analyzing the curriculum in question combined with semi-structural interviews of five teachers, exploring their experiences in teaching the course. The paper applies theories associated with street-level bureaucracy, originally from Michael Lipsky. The premise of the study is that teachers are bureaucrats who must follow a specific curriculum. The study concludes that the theories of street-level bureaucrats are applicable to the situation of social science teachers in their relation to the curriculum. The study also concludes that the interviewed teachers all interpret the curriculum in slightly different manners. This could in turn be seen as a possibility for the individual teacher to adapt the course to suit a range of students, as well as something that potentially threatens the fundamental reasons of a curriculum.

I takt med ökade samhällsmässiga och juridiska påtryckningar på företag ökar kraven på företag att agera etiskt och i enlighet med intressenters förväntningar. En förväntning som blivit allt större är att företag ska förespråka mångfald, jämlikhet, och inkludering. Inom Europa kommer det frånoch med 2024 bli av ännu större vikt för företag att ha ett konkret mångfaldsarbete med hänsyn till nya lagar kring rapportering av mångfald på arbetsplatsen. Konsultbranschen har historiskt brottats med stora utmaningar gällande mångfald och siffror från 2018 pekar på att konsultbolag i Sverige generellt består av mer än dubbelt så många män som kvinnor. Tidigare forskning inom mångfald visar på både positiva och negativa effekter som uppstått på grund av heterogena arbetsstyrkor. Det optimistiska perspektivet argumentererar för att mångfald bidrar till fördelar som förbättrade jobbprestationer, ökad innovationsgrad, och förbättrade jobbattiyder som leder till förbättrad lönsamhet för företagen. Den pessimistiska forskningen, å andra sidan, antyder att mångfald kan innebära kostnader i form av kommunikationsproblem, fler konflikter, försämrad arbetstillfredsställelse, och lägre produktivitet. Forskare är eniga om att mångfaldshantering krävs för att mångfalden ska ge maximal nytta och för att eventuella negativa effekter ska motverkas eller minimeras.  Denna studie utfördes för att tydliggöra hur mångfaldsarbetet bedrivs på konsultbolag i Sverige och studien ämnade att besvara vilka faktorer som kan underlätta eller hindra mångfaldsarbetet, hur mångfalden bör hanteras, och slutligen, vilka effekter som kan uppstå till följd av mångfaldiga arbetsstyrkor. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med respondenter från tre stora konsultbolag med verksamhet i Sverige och konsulttjänster inom digitalisering och IT. Totalt intervjuades åtta respondenter, en pilotintervju inkluderad.  Empirin är mer i linje med det optimistiska synsättet inom litteraturen då samtliga respondenter upplevde att mångfald medför stora positiva effekter. Respondenterna var dock av uppfattningen att det fanns potentiella negativa effekter, men genom korrekt mångfaldshantering ansågs dessa effekter kunna motverkas eller minimeras. Empirin pekar på att konsultbolagen i Sverige arbetar med mångfald på olika sätt, dock med jämställdhetsfrågan som en gemensam nämnare. Övriga mångfaldsdimensioner har mindre prioritet, trots att diskussioner kring dimensioner som etnicitet, LGBT, och funktionsvariationer har börjat bli mer förekommande. Med heterogena arbetsstyrkor och korrekt mångfaldshantering beskrevs det att företag kan erhålla effekter som förbättrad lönsamhet, ökad produktivitet samt förbättrade jobbattityder och prestationer. Medarbetare finner lättare trygghet och förbättrade personliga relationer på arbetsplatsen, och kunskapsspridningen ökar då medarbetarnas olika perspektiv leder till bättre problemlösningsförmåga, idégenerering, och bredare kunskapsbas. Företag med mångfald på arbetsplatsen uppfattas som mer attraktiva för både arbetstagare och kunder, och företagets konkurrensförmåga förbättras.  Mångfaldshantering krävs för att främja de positiva effekterna och motverka potentiella negativa effekter. I detta ingår högsta ledningens genuina engagemang, anpassning efter den lokala kontexten, en öppen och tillåtande organisationskultur, inkludering, utbildningar, seminarier, och work-life balance. Faktorer som kan underlätta eller hindra mångfaldsarbetet inkluderar data, resurser, fördomar, och stereotyper. / As societal and legal pressures on companies increase, so do the demands on companies to act ethically and in line with stakeholder expectations. A growing expectation is that companies should advocate for diversity, equity, and inclusion. In Europe, from 2024 onwards, it will be even more important for companies to have a meaningful diversity management in view of new laws on diversity reporting in the workplace. The consulting industry has historically struggled with major challenges regarding diversity and numbers from 2018 indicate that consulting firms in Sweden generally comprise more than twice as many men as women. Previous research on diversity shows both positive and negative effects arising from heterogeneous workforces. The optimistic perspective argues that diversity contributes to benefits such as improved job performance, increased innovation, and improved job attitudes leading to improved profitability for companies. The pessimistic research, on the other hand, suggests that diversity can impose costs in the form of communication problems, increased conflict, reduced job satisfaction, and lower productivity. Researchers agree that diversity management is required to maximize the benefits of diversity and to counteract or minimize any negative effects.  This study was conducted to clarify how diversity management is carried out at consulting firmsin Sweden and the study aimed to answer what factors can facilitate or hinder diversity management, how diversity should be managed, and lastly, what effects can occur as a result of diverse workforces. The study was conducted through qualitative interviews with intervieweesfrom three large consulting firms with operations in Sweden and consulting services in digitalization and IT. A total of eight interviewees were interviewed, including one pilot interview.  The empirical data is more in line with the optimistic view in the literature, as all intervieweesconsidered diversity to bring major positive effects. However, the interviewees were of the opinion that there were potential negative effects, but through proper diversity management these effects were considered to be counteracted or minimized. The empirical data indicates that the consulting firms in Sweden work with diversity in different ways, aside from gender equality which was a common denominator. Other diversity dimensions have less priority, although discussions about dimensions such as ethnicity, LGBT, and disabilities have begun to become more prevalent. With heterogeneous workforces and proper diversity management, it was described that companies can obtain positive effects such as improved profitability, increased productivity and improved job attitudes and performance. Employees are more likely to find security and improved personal relationships in the workplace, and knowledge sharing increases as the different perspectives of the diverse employees lead to better problem solving, idea generation, and a broader knowledge base. Companies with a diverse workforce are perceived as more attractive to both employees and customers, and are perceived as more competitive.  Diversity management is required to promote the positive effects and counteract potential negative effects. According to the empirical data, proper diversity management include the genuine commitment of top management, adaptation to the local context, an open and permissive organisational culture, inclusion, training, seminars, and work-life balance. Factors that can facilitate or hinder diversity efforts include data, resources, prejudices, and stereotypes.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar gällande hur behovet av specialpedagogiska resurser möts upp i verksamheten. Studien syftar även till att synliggöra och analysera hur förskolans tillgång till specialpedagogiska resurser påverkar likvärdigheten samt vilka konsekvenser uteblivna resurser kan resultera i. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har genomförts med totalt fem förskollärare från tre olika kommuner. De teoretiska perspektiv som varit utgångspunkt för studien är fenomenografin och det sociokulturella perspektivet. Det insamlade materialet har bearbetats med utgångspunkt i en fenomenografisk analysmetod där resultatet diskuterats i relation till det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att specialpedagogiska resurser är av avgörande betydelse för att skapa en likvärdig förskola för alla barn. Resultatet visar också att det, enligt förskollärarna i studien, råder stor brist på tillgängliga resurser och att detta många gånger grundar sig i bristande gehör från huvudmannen samt ekonomiska förutsättningar. De slutsatser som dragits utifrån studiens resultat är att specialpedagogiska resurser behöver finnas tillgängliga i större utsträckning, att huvudmannen behöver förbättra arbetet med resursfördelningen för att möta upp verksamheternas behov samt att det är av stor vikt att arbeta förebyggande i hela barngruppen för att kompensera för de bristfälliga resurserna.

Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.