En viktig del i skolans arbete är det systematiska kvalitetsarbetet som syftar till att synliggöra likvärdighet och kvalitet i skolorganisationen. Studier och rapporter från både Västerås stad och Skolinspektionen visar att det finns brister i likvärdighet kopplat till ledarskap och förståelse på huvudmanna och enhetsnivå. Syftet med fallstudien är därmed att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom Västerås stad på huvudmannanivå. Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi som bygger främst på en dokumentstudie av Västerås stads processer, Skolverkets dokumentation samt myndigheters krav samt på enkäter till rektorer i form av brevmetoden. Studiens resultat analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys samt en processkartläggning av Västerås stads systematiska kvalitetsarbete samt av det nationella kvalitetssystemet. Processkartläggningarna jämförs för att identifiera likheter och skillnader i Västerås stads nuvarande process och Skolverkets nationella kvalitetssystem. Den tematiska analysen bygger på studiens teoretiska ramar om offensiv kvalitetsutveckling, ansvars- och uppdragsförståelse, styrning och hörnstensmodellen.   Resultatet visar att kommunens rektorer förstår den struktur som används för det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot är rektorernas uppfattning om vad det systematiska kvalitetsarbetet syftar till olika. Dokumentstudien visar även den att strukturen för hur arbetet ska fortlöpa är tydlig medan arbetets resultat inte presenteras. Processkartorna visar även att det inte är så stora skillnader mellan de olika processerna utöver att det nationella kvalitetssystemet kan stärka myndigheternas kontroll över huvudmännen.     I slutet presenteras ett implementeringsförslag i fyra steg som innehåller rekommendationer förslag på vidare utredning. Det presenteras även förslag på vidare forskning som behandlar möjligheter till benchmarking samt organisationskultur kring medarbetares engagemang till att medverka i förbättringsarbeten. / An essential part of the school's work is the systematic quality work that aims to visualize equality and quality within the school organization. Studies and reports from both the municipality of Västerås and the Swedish Schools Inspectorate indicate deficiencies in equality linked to leadership and understanding at the municipality and unit levels. Therefore, the purpose of this case study is to strengthen the systematic quality work within Västerås municipality at the municipality level. The study employs a deductive approach and a qualitative research strategy primarily based on a document study of Västerås municipality's processes, the Swedish National Agency for Education's documentation, and governmental requirements, as well as surveys of principals using the letter method. The study's results are analyzed through thematic content analysis and process mapping of Västerås municipality's systematic quality work and the national quality system. Process mappings are compared to identify similarities and differences between Västerås municipality's current process and the Swedish National Agency for Education's national quality system. The thematic analysis is based on the study's theoretical frameworks of proactive quality development, understanding of responsibility and mission, governance, and the cornerstone model.   The results show that the municipality's principals understand the structure used for systematic quality work. However, there are differing perceptions among principals regarding the purpose of systematic quality work. The document study also reveals that while the structure for how the work should proceed is clear, the results of the work are not presented. Process maps also indicate that there are no significant differences between the various processes except that the national quality system can strengthen governmental control over the municipalities.   In conclusion, an implementation proposal is presented in four steps, including recommendations and suggestions for further investigation. Additionally, proposals for further research are presented, focusing on benchmarking opportunities and organizational culture regarding willingness and engagement in improvement efforts.

Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.

The aim of this paper is to deepen the understanding of the school debate in Sweden by focusing on one of the key topics of the debate, namely the allegedly threatened equality and equity of the education system. This debate circles around two aspects: (1) The quality of the education is to be the same at all schools, independent of geographical location or provider. (2) A fair grading process of the pupil’s achievements that follows the rule of law.The source material for the study consists of the web-based magazine Skolvärlden which is run by the teacher union Lärarnas Riksförbund. The magazine was chosen as the teacher union has developed a political program to tackle the equality and equity problems in the Swedish school. The research questions for the empirical examination are the following: (1) How is the debate about equality and equity in education described and constructed during 2018 in Skolvärlden? (2) What needs are to be fulfilled and what solutions are proposed by Skolvärlden to ensure an increase of the equity and equality in the Swedish school?The questions are inspired by framing theory which is used as a theoretical framework to explain the correlation between the answers to each question. To achieve this, the study uses a content analysis combined with a narrative analysis. Based on the analysis, the study answers a third question: (3) In which manners can the debate about equity and equality in Skolvärlden be an expression of ideas about justice, the governing of the school system and the school’s role in society? To reveal ideas about justice, John Rawls’ A theory of justice is applied to the public debate about equity and equality in education and the Swedish curriculum to create a theoretical framework.The study shows that the debate is constructed and described in a way that the political program proposed by Lärarnas Riksförbund appears as a perfect solution. The shaped narrative consists of decisionmakers who remain passive while teachers decry conditions for teaching and demand better terms to provide every pupil with quality education. While arguments about the situation for teachers appear, the emphasis lays on the consequences for the pupils. It is them, the articles claim, who are affected by the dreadful working conditions and lousy leadership. The proposed solution is a reformed school system which is governed and financed by the state instead of the current decentralized model.

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality. What sets out be a guarantee in the upper level lower secondary schools official documents, that every student are concerned by the goals of the school, really don’t apply to all students. Equality is withheld, politicians have put forward, when every student gets at least the grade E. This stands against that the grade E as it is graded by the Swedish school department “Skolverket” and so by the teachers in local schools doesn’t reach to the goals outlined in the official documents. Equality as it is defined in earlier studies is partly confirmed by this study, partly redefined as it shows that equality in the education system don’t seem have anything to do with the opportunities or possibilities of the pupils in the school system.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

This study examines young people’s subjective experiences of changing school environments from resource-poor primary schools to resource-rich upper secondary schools in Stockholm. Previous statistics show that resource-poor primary schools located in the most socio-economically vulnerable parts of the city have the lowest grade point average and lower educational quality/standards. Based on young people’s stories (who have had such experience of school environment change), it is the purpose to understand the reason behind their decision to change school environment as well as to analyze their experience of it (with focus on well-being, adaptation and social relationships). The study is qualitative and five semi-structured interviews are conducted. Based on Bourdieu’s theories of capital, symbolic violence, social field and habitus, Collins’ theory of social rituals, and McPherson et. Al’s theory of homophily, the results show that students showing study motivation and high grades are given priority in the field of education, resulting in inequity. Therefore, teachers and school staff have a great deal of influence on peers' school choice. The reasons for the change of school differs between foreign- and Swedish-born. The former group emphasizes integration into the Swedish society, the latter emphasizes the identification with the school’s profile and has greater knowledge of the school system. The adaptation to the new school environment was problematic at first, due to the socio-economical differences between the students. The educational level was also much higher, which shows a deteriorating equivalence in the Swedish school system. In addition, the majority of the students were ethnic Swedes, which reflects the pattern of school segregation in Stockholm. These aspects lead to common feelings of exclusion, showing patterns of homophilic social relationships based on different criteria. Joint activities show that those structural differences can be blurred.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

Studiens intention är att utforska förskollärares resonemang gällande möjligheten att likvärdigt bemöta alla barn i behov av särskilt stöd inom förskolan. För att konkretisera syftet användes tre frågeställningar: Vilka potentiella möjligheter resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, Vilka eventuella utmaningar resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, samt Vilka resurser finns det i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt enligt förskollärare. I studien används semistrukturerade intervjuer och resultatet analyseras utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Utifrån förskollärarnas resonemang visar resultatet att det finns möjligheter i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt. Dessa möjligheter är exempelvis att ha en stöttande rektor samt ett välfungerande samarbete mellan avdelningarna. I resultatet synliggörs även utmaningar i arbetet utifrån förskollärarnas resonemang. Utmaningar kan exempelvis bestå av en brist av ekonomiska medel samt vårdnadshavares motstånd. Förskollärarna beskriver även olika former av resurser som en väsentlig del, det kan exempelvis vara i form av materiella resurser eller stöd av olika professionella, exempelvis specialpedagog. / Children in need of special support, Bronfenbrenner, Preschool, Preschool teacher, Equality, Opportunities, Resources, Challenges / Nej

I svenska läromedel för religionskunskap på högstadienivå är det vanligt att de “abrahamitiska religionerna” behandlas för att ge eleverna en ökad förståelse för religiös mångfald och främja interreligiös tolerans. Tyvärr finns det dock tendenser där islam och judendom framställs som "den andre" i förhållande till kristendomen. Denna framställning varierar beroende på författare och förlag, vilket kan leda till att negativa betoningar får större utrymme i böckerna då skillnader lättare uppmärksammas än likheterna mellan de tre religionerna. Som en följd kan eleverna få en förenklad och stereotypisk bild av religionernas innehåll, historia och praktik. Eftersom kristendom ofta framställs som den samhälleliga normen, blir judendom och islam ofta jämförda i omfång och innehåll, vilket leder till att de hamnar i en position som "den andre" och oftast blir offer för stereotypiseringar och förenklingar. Ibland kan islam porträtteras och tolkas som “bakåtsträvande” och “sexitiskt” då författarna medvetet fokuserar på kontroversiella aspekter som kvinnoförtryck, utan att ge en djupare bild av religionens historiska helhet. Detta kan skapa en ensidig och negativ bild av islam i klassrummet och förstärka fördomar och missuppfattningar som redan finns i samhället. På samma sätt förminskas judendom till att handla enbart om historiska händelser som Förintelsen och den israeliska staten, vilket inte rättvist representerar religionen och det judiska folket. Detta kan förstärka uppfattningen om judendomen som stagnant och gammalmodig, samtidigt som dess många nyanser ignoreras. För att undvika att porträttera islam och judendom som “den andre” i kontrast till kristendom är det viktigt att läromedel ger en rättvis och balanserad bild av de “abrahamitiska religionerna” i deras helhet. Det bör betonas att alla religioner har många olika tolkningar och utövare runt om i världen, och det är därför viktigt att undvika generaliseringar och stereotyper. Genom att presentera religionerna på ett ödmjukt och respektfullt sätt kan läromedel bidra till ökad förståelse och tolerans bland eleverna, samt främja en mer givande interreligiös dialog.

Nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik visar likartade resultat för flickor och pojkar. Trots det visar statistiken att flickor erhåller systematiskt högre slutbetyg. Denna studie undersöker huruvida betyg tjänar som likvärdigt mått på kunskap hos flickor och pojkar i gymnasiets matematikämne. Detta görs dels utifrån en kvantitativ ansats och dels utifrån en enkätstudie. Med utgångspunkt i nationell registerdata (SCB) för slutbetyg och resultat på nationella provet undersöks, medelst fyra olika analysmetoder, könsskillnader med avseende på kurs, skolform och län. Studien visar att flickor generellt erhåller högre slutbetyg än pojkar i relation till resultatet på nationella provet, vilket bekräftar tidigare forskning. Vidare påvisar analysen särskilt stora diskrepanser på betygsnivå C och högre; i matematikkurser på yrkesförberedande program; i senare kurser inom samtliga program; i Västernorrlands, Västmanlands, Gotlands och Kalmar län; liksom i fristående skolor. Korrelationsanalys tydliggör hur nationella provet utgör en mindre del av betygsunderlaget för flickor jämfört med pojkar. Dessutom avslöjar analysen ett omvänt samband mellan könsbetingad relativ prestation på nationella provet och avvikelse i slutbetyget. Enkätstudien undersöker bedömningspraktiken hos matematiklärare. Filtrering på lärarens kön, ålder, program och skolform, har tillämpats. Resultatet tyder på systematiska skillnader i bedömningspraktik mellan olika lärarkategorier, vilket innebär att betygssättningen kan brista i likvärdighet. Skillnader har påvisats mellan, i första hand, lärare på yrkesprogram och naturvetenskapliga program, såväl som mellan lärare i kommunala och fristående skolor. Också lärarens kön och ålder tycks ha viss betydelse. Studien avslutas med en diskussion kring möjliga lösningar. / National and international assessments in mathematics show similar results for girls and boys. Despite this, statistics show that girls receive systematically higher final grades. This study examines whether grades serve as an equivalent measure of knowledge of girls and boys in high school mathematics. This is done partly on the basis of a quantitative approach and partly on the basis of a survey. Based on national register data (Statistics Sweden) for final grades and results of national tests, using four different methods of analysis, gender differences with respect to course, school form and county, are examined. The study shows that girls generally get a higher final grade than boys in relation to their results on the national test, confirming previous research. Furthermore, the analysis shows particularly large discrepancies at grade C and higher; in mathematics courses on vocational programs; in later courses within all programs; in V¨asternorrland, V¨astmanland, Gotland and Kalmar County; as well as in independent schools. Correlation analysis clarifies how the national test constitutes a smaller part of the assessment basis for girls compared to boys. The analysis also reveals an inverse relationship between gender dependent relative performance on the national test and the final grade deviation. The survey examines the assessment practice among mathematics teachers. Filtering on the teacher’s gender, age, program and school form has been applied. The result suggests systematic differences in assessment practice between different teacher categories, implying that grades can break in equality. Differences have been shown between, primarily, teachers in vocational programs and science programs, as well as between teachers in municipal and independent schools. Also the teacher’s gender and age seems to be of some importance. The study concludes with a discussion about possible solutions.