Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Sedan 1990-talet har utrikesfödda medarbetare blivit en stor del av den svenska arbetsmarknaden, men det är också många av dem som är sjukskrivna. För att förhindra sjukfrånvaro måste ledarna ha förebyggande insatser som fokus. En viktig del av arbetet med förebyggande insatser är kommunikation. När individer kommunicerar med varandra utbyts tankar, känslor och värderingar. Enligt tidigare forskningar utgör hälsovårdsarbete hög risk för arbetsskador och sjukskrivningar. Utifrån det undersöker studien hur ledarna inom vårdsektorn upplever kommunikation med mångkulturella arbetsgrupper, samt hur kommunikationen påverkar ledares upplevda förmåga att skapa förutsättningar för en god arbetshälsa. I studien genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vårdsektorn. Insamlad data analyserades med hjälp av hermeneutiska ansatsen och förvalda teorier. Resultatet visar att ledarna inom vårdsektorn upplever kommunikation med mångkulturella arbetsgrupper som komplex på grund av språk och kulturskillnader. Vidare visar studien även att deras förmåga till att skapa förutsättningar till en god arbetshälsan försvåras på grund av dessa faktorer. / Since the 1990s foreign-born employees have become a big part of the Swedish labor market, but they are also many of those on sick leave. To prevent sick leave, the leaders need to have preventive efforts as the focus. An important part of the work with preventive efforts is communication. When individuals communicate with each other, thoughts, feelings, and values are exchanged. According to previous research, health care work poses a high risk of occupational injuries and sick leave. Based on this, the study examines how leaders in the healthcare sector experience communication with multicultural work groups, and how communication affects leaders' perceived ability to create conditions for good occupational health. The study consisted of ten semi-structured interviews with unit managers in the healthcare sector. Collected data were analyzed using the hermeneutic approach and preselected theories. The results show that the leaders in the healthcare sector experience communication with multicultural working groups as complex due to language and cultural differences. Furthermore, the study also shows that their ability to create conditions for good occupational health is made more difficult due to these factors.

The primary aim of this essay is to study teachers' views on different problems that occur in a modern, multicultural classroom where history as a school subject is taught. The method was to perform semi-structured interviews with teachers, and discuss problems surrounding relation, causes, and solutions related to problems such as eurocentrism. As guiding theories, Ania Loombas' thoughts about post-colonial studies, Kenneth Nordgren's 'intercultural skills' and ‘historical empathy" were used. Seven interviews were conducted, and the results show a variety of views. Most of the teachers thought that the eurocentric perspective was a distinct and thought-provoking element in the classroom. Some argued that the perspective was logical and didn’t cause any significant harm to the pupils. All the teachers could, in different ways, relate to the stated problems. The main causes, according to the teachers, were a lack of knowledge regarding non-European history and a lack of time (few teaching hours). The study showed that teachers need to utilize their own creativity and invest time in in-service learning to develop an education that prepares pupils for a global, multicultural society. To enable this, the regulatory documents need to be clearer regarding how other kinds of history are taught to the pupils. The teachers also asked for new and modern teaching materials.

We live in an increasingly globalized world where mutual dependencies are clearly visible, especially in the lives of children and young people. Therefore, schools must prepare students for a life in which society houses multiple cultural diversity, give them global education, and create conditions for sustainable internationalization. Not much research and writing has been done about intercultural and multicultural art education in Sweden, because of this we chose to delve into this subject in our overview project. This knowledge overview examines the intercultural and multicultural meaning in visual arts education through scientific research. The main aim of this study is to investigate whether intercultural methods can help both students and teachers reach a better understanding regarding diversity in schools. Furthermore, this knowledge overview aims to gather different resources that touch on the concept of integrating multiculturalism into different pedagogy approaches that centers around visual arts. Our SAG project hopes to widen the perspective that current teachers have on/against diversity within education and which effects it may conjure.

I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

Denna studie syftar till att utforska utmaningar och fördelar med att arbeta i mångkulturellateam där medlemmarna i teamet arbetar för gemensamma mål och arbetsuppgifter, men ärpositionerade i olika länder. Ett särskilt fokus ligger på hur man kan optimera hanteringen avdessa utmaningar för att uppnå ökad effektivitet och motivation. Genom intervjuer med ledareoch teammedlemmar, har den empiriska data identifierat nyckelutmaningar såsomspråkbarriärer, hierarkiska strukturer, kulturella skillnader i arbetsmoral samtkommunikationssvårigheter. För att kunna hantera dessa problem föreslås bättreintegreringsprocesser, mer fysiska möten och videosamtal samt kulturell känslighetsträning.Dessutom betonas vikten av decentralisering och ökad fysisk närvaro av ledare för att byggatillit och gemenskap. Stella-Ting Toomey´s teori om konflikthantering tillämpas för attpoängtera hur kulturella, situationsmässiga och individuella faktorer påverkarteamdynamiken. Resultaten visar på, trots de metodologiska begränsningarna, att deutmaningar och hanteringen av dessa är relevanta för organisationer och företag med liknandemångfald. Implementering av de föreslagna strategierna kan förbättra motivation, effektivitetoch välbefinnande i mångkulturella team, vilket gynnar företagets totala resultat. Införframtida forskning inom detta ämne rekommenderas att djupare studier om de specifiktkulturella aspekterna och den påverkan de har på teamdynamiken. Även longitudinella studierrekommenderas för att kunna följa hur de föreslagna strategierna implementeras i teamen ochhur de kan ha en långsiktig effekt på prestationerna i arbetet.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974–2014, as well as a small case study. CDA is furthermore used as method of analysis, with a focus upon how multiculturalism is constructed in relation to libraries and also on how this might be explained with regard to the social and political contexts surrounding these reasonings. The results of the analysis show that multiculturalism is continually mainly connected with the integration of immigrants by drawing upon ethnic and cultural characteristics. However, in a more present-day context, this tendency is challenged and other social elements as well as the majority culture are included in the construction of multiculturalism. In the concluding discussion, the results are considered in the view of how libraries can draw upon them to broaden their understanding of multiculturalism. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies.

This literature review asks the following:  How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms.