Syftet med uppsatsen är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några elevers upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken i årskurs 4 respektive årskurs 7 samt hur dessa har förändrats utifrån deras senaste stadieövergång vad gäller hinder och svårigheter. En kvalitativ metodansats användes vid genomförandet av studien. För att nå elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken och få svar på våra tre frågeställningar genomfördes 24 kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar på att elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken vid stadieövergångar är att det skett en ämnesmässig utveckling som lett till mer eget ansvar, en högre förståelse för matematiken och möjligheten att få visa mer vad man lärt sig. Lust och motivation skapas enligt eleverna av variation där olika aktiviteter gör matematiken roligare och skapar vilja till lärande. Eleverna upplever att hinder och svårigheter i ämnet matematik främst beror på den ökade svårighetsgraden, men även utifrån förståelsen kring genomgångar och bristen på arbetsro. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är hur viktigt det är med kommunikation mellan stadierna för att förebygga hinder och svårigheter i skolmatematiken.

Sveriges officiella statistik visar under de senaste åren en procentuell ökning på de elever som ej uppnått kravnivån i matematik. Trots detta så finns det lärare vars elever visar hög uppfyllelse av målen i matematikämnet. Tidigare forskning beskriver hur lärarens uppfattningar avgör de matematikdidaktiska val som utformar planeringens grundläggande byggstenar. Denna studie ägnas åt att, genom intervjuer med några utvalda lärare vars elever har hög måluppfyllelse i de nationella proven urskilja några likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och teoretiska utgångspunkter genom deras planeringar för matematikundervisningen. Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattning om matematiklärande grundar sig i en dynamisk uppfattning, samt att lärarnas syn på matematiken som ämne grundar sig på både en öppen och en stängd syn. Studiens resultat indikerar att matematikundervisningens processer är ett komplext fenomen som inte låter sig beskrivas genom ett antingen-eller-tänkande när det gäller vilka uppfattningar lärare har. Matematikämnets karaktär sätter även krav på att lärare kan förklara och förstå sina utgångspunkter, samtidigt som kopplingen mellan lärares uppfattningar och deras elevers måluppfyllelse är mer komplex än att vi kan säga att det räcker med en inställning som kan ses som rätt. / <p>Matematik</p>

I den nya läroplanen Lgr 11 är resonemang i fokus och betraktas som en viktig del i utvecklingen av matematiska kunskaper hos elever (Skolverket, 2019). Hur elever resonerar och lär sig att resonera kan påverkas av den undervisning elever erbjuds i skolan. Matematikuppgifter är ett viktigt undervisningsverktyg som lärare använder för att skapa lärandesituationer för elever. Vilka uppgifter läraren väljer och hur dessa används i undervisning, kan påverka elevens sätt att resonera fram sin lösning som i sin tur påverkar elevernas lärande. Studiens syfte var att få kännedom om hur elever genom kreativa resonemang kan utveckla sitt matematiklärande där vi ställde två följdfrågor om hur uppgifter och lärare kan bidra till detta. Utifrån en systematisk informationssökning och analys av relevant forskning inom detta område har det visats att traditionell undervisning som bidrar till lärande genom främst algoritmiska resonemang har vissa begränsningar och undervisning som främjar kreativa resonemang kan hjälpa elever i sitt matematiklärande. Hur lärare stöttar elever i undervisning för att främja resonemang, hur de använder sig av uppgifter och hur feedback utnyttjas har även visat sig spela en avgörande roll.

Detta arbete har försökt svara på hur lärare kan komplettera matematikboken för att främja nyanlända elevers matematiklärande i årskurs 1-3. För att kunna svara på denna fråga har undervisning som främjar nyanländas matematiklärande belysts och sedan stöttats upp av RME. Denna fallstudie har använt flera metoder för att svara på frågan. Undersökningen började med ett planeringstillfälle tillsammans med lärare för att sedan gå vidare till en observation av den planerade lektionen och avslutades med en intervju av läraren. I bearbetningen av resultatet användes teorin Realistic Mathematics Education (RME). Resultatet av studien visar att lärare kan komplettera matematikboken på flera sätt men måste ha ett fokus på elevens nivå, använda sig av en för eleven realistisk undervisning samt att läraren behöver ta en aktiv ledarroll i elevens progression från informell matematik till formell matematik. / <p>Matematikdidaktik</p>

Det råder en tudelad debatt om huruvida tävlingsmoment i matematik påverkar elevers lärande och motivation positivt eller negativt. Syftet med studien är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning säger om tävlingsmoment i matematik. Genom en systematisk litteraturstudie har tolv vetenskapliga skrifter kritiskt granskats och sammanställts. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elevers matematiklärande påverkas av tävlingsmoment samt hur lärare kan använda sig tävlingar i matematikundervisningen i årskurs 4 - 6. Utifrån granskad litteratur går det att påvisa ett positivt samband vad gäller elevers matematiklärande och motivation i tävlingsinriktad undervisning, framförallt om tävlingen är kooperativ. Det finns dock olika variabler som kan diskuteras angående forskningsresultatet, både antalet deltagande elever i de tidigare studierna och dess metoddelar. Med tanke på det låga antalet granskade studier går det inte att dra några generella slutsatser.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

Syftet med denna studie är att identifiera de idéer lärare har om begreppsförmågans betydelse för att lösa matematiska problem samt de pedagogiska strategier som lärare kana nvända för att hjälpa elever att förstå matematiska begrepp och hur begreppsförståelse kan påverka matematiklärande. Studien är kvalitativ och fyra mattelärare som är kunniga om frågan intervjuades. Resultaten visar vikten av att förstå matematiska begrepp för att det gör det möjligt för elever att kommunicera med andra och utföra en mängd olika uppgifter. Dessutom visar resultaten att lärare har tillgång till ett brett utbud av metoder, inklusive begreppskartor, MAGMA och andra verktyg, för att hjälpa elever att förstå matematiska idéer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur digitala verktyg stödjer elevers lärande inom taluppfattning, och målet är således att bidra med mer kunskap om varför och hur verktygen stödjer eleverna. I uppsatsen presenteras de missuppfattningar och svårigheter som elever har med taluppfattning bland annat inom multiplikation och division, samt hur dessa problem kan lösas med digitala verktyg. Digitala verktyg är ett relativt nytt område inom skolvärlden, därav kan det vara komplext att veta hur verktygen ska användas och positioneras i klassrummet.Resultatet som presenteras visar på att forskning stödjer användning av digitala verktyg inom taluppfattning, vilket har identifierats genom fyra centrala aspekter. Dessa aspekter är motivationshöjning, individuella anpassningar, lärares beredskap samt kognitiva processer. Genom dessa kategorier stödjer digitala verktyg elevers lärande av taluppfattning på olikasätt. I analysen av detta arbete användes den kvalitativa innehållsanalysen. / The aim of this systematic literature study is to investigate how digital tools support pupils’ development of number sense. The goal is to contribute with more knowledge of why and how digital tools support pupils learning of number sense. The study presents themisconceptions and difficulties that pupils have in number sense for instance in multiplication and division, and how these problems can be solved with digital tools. Digital tools are a relatively new area within the school world, which is why the tools usefulness may be complex and how they should be positioned. The Results presented in this study show that research support the use of digital tools in mathematics and number sense, which has been identified through four central aspects. These aspects are motivational increase, individual adaptions, teachers’ readiness and cognitive processes. Through these categories the digital tools support pupils learning of number sense in different ways.In the analysis of this work, the qualitative content analysis was used.

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av dimensioner och strategier som främjar flerspråkiga elever inom låg-, mellan- och högstadiet. Samt att se vilka likheter och skillnader som framkommer i de olika stadierna. I studien betonas vikten av att undervisningsspråket, språkkompetenser samt att inkluderande arbetssätt och språkinriktad undervisning är avgörande faktorer för matematiklärandet och språkutveckling hos andraspråkselever. Framöver anses kodväxling där eleverna växlar mellan olika språk som resurs. Denna studie är baserad på vetenskapliga forskningar och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Forskningen visar att det finns en koppling mellan matematikinlärning och språkkunskaper och betonar vikten av språkutvecklande arbetssätt där eleverna skall inkluderas och får anpassat stöd utifrån deras språkbehov. Detta examensarbete baseras på en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar från lektioner i matematik på låg-, mellan- och högstadiet. Datainsamlingen är baserad på lärarnas mobiltelefoner för att spela in ljud från lektionerna och därefter transkriberades alla ljudinspelningar, för att möjliggöra en detaljerad analys av samtalet och interaktioner i klassrummet. Olika dimensioner såsom matematisk diskurs, klassarumsdiskurs i alla stadier samt explicit (tydlig och strukturerad undervisning) och implicit (självupptäckt och utforskning) undervisning, användes i studien. Dock fanns det en begränsning av användandet av flerspråkiga resurser. Slutsatsen pekar på att andraspråkselever gynnas av matematikundervisning när eleverna inkluderas i matematiska diskussioner på olika språk. / This thesis presents an investigation into the dimensions and strategies that promote the academic success of multilingual students in primary, middle, and high school levels. The study aims to identify similarities and differences across these stages while emphasizing the crucial role of language skills, inclusive practices, and language-focused teaching in fostering mathematics learning and language development among second language learners. Code-switching, which refers to students switching between different languages, is recognized as a valuable resource for their educational experience.The research is grounded in scientific studies and field-based education (FBE) experiences. The findings demonstrate a clear connection between mathematics learning and language skills, underscoring the importance of language development approaches that provide tailored support based on students' language needs. This thesis is based on a qualitative study employing audio recordings from mathematics lessons in primary, middle, and high school. Data collection involved teachers using their mobile phones to record audio during lessons, which were later transcribed to facilitate a detailed analysis of classroom discussions and interactions. Various dimensions were considered in the study, including mathematical discourse, classroom discourse across all educational levels, as well as explicit and implicit teaching. However, there were limitations in utilizing multilingual resources. In conclusion, this study highlights that second language learners benefit from mathematics education when they actively engage in mathematical discussions conducted in different languages.

Utgångspunkten för den här litteraturstudien är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspelet med varandra. Kamratbedömning delar samma utgångspunkt. Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vad forskningen säger om kamrat-bedömningens effekter på matematiklärande. Metoden som används för att få fram ett resultat är en systematisk litteraturstudie. Tjugotre forskningsstudier har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att kamratbedömning ger positiva effekter för elevers lärande när det används i ämnet matematik. I det här arbetet delas kamratbedömningens effekter in i två teman (sociala effekter och kognitiva effekter) och fem underteman (samspel, beteende, feedback, reflektion och förståelseutveckling). Resultatet diskuteras utifrån synen på kunskap och lärande utifrån det sociokulturella perspektivet. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning och konsekvenser för undervisningen. / The starting point of this literature study is the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with each other. Peer-assessment shares the same point of view. The purpose of this literature study is to compile and analyze what the research says what peer assessment has for effect on mathematics learning. The method that was used for this research is a systematic literature study. Twenty-three research studies have been mapped and analyzed. The result shows that peer tutoring gives positive effects when methods is used it in mathematics. In this study has divided effecter of peer tutoring into two themes (social effects and cognitive effects) and five subthemes (interaction, behavior, feedback, reflection and understanding development). The result is discussed from the viewpoint of knowledge and learning from the socio-cultural perspective. Finally, further research and implications for teaching are discussed.