Denna uppsats undersöker användningen av bildstöd i socialtjänstens utredande samtal med vårdnadshavare med begränsad kunskap i det svenska språket. Genom en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med erfarna socialsekreterare är centrala, syftar denna uppsats till att förstå hur bildstöd kan främja delaktighet, kommunikationens effektivitet, och bidra till en autonomistödjande process. Studien försöker bidra till en ökad förståelse av bilstödets möjligheter och utmaningar, vilket förankras i teoretiska ramverk, inklusive symbolisk interaktionism samt begreppen kommunikation och delaktighet. Analysen bygger på intervjuer som undersöker socialsekreterarnas uppfattningar och erfarenheter om bildstödets roll och effektivitet. Studiens resultat illustrerar att användningen av bildstöd främst är riktad mot arbete med barn och individer med kognitiva svårigheter, snarare än vuxna med språkförbristningar, vilket synliggör en signifikant kunskapslucka. Resultatet indikerar dock att bildstöd kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra kommunikationen och främja klienters delaktighet i utredningsprocessen. För framtida forskning föreslås en mer djupare analys kring hur bildstöd kan anpassas och integreras inom socialtjänstens rutiner och arbetsflöden. / This thesis examines the use of visual aids in the social services' investigative conversations with guardians with limited knowledge of the Swedish language. Through a qualitative research approach, in which interviews with experienced social workers are central, this thesis aims to understand how visual aids can promote participation, communication efficiency, and contribute to an autonomy-supportive process. The study attempts to contribute to an increased understanding of the opportunities and challenges of visual aids, which is anchored in theoretical frameworks, inclusive symbolic interactionism and the concepts of communication and participation. The analysis is based on interviews that explore the social workers' perceptions and experiences of the role and effectiveness of visual aids. The study's results illustrate that the use of visual aids is primarily directed towards work with children and individuals with cognitive difficulties, rather than adults with language deficiencies, which reveals a significant knowledge gap. However, the results indicate that visual aids can be a valuable tool for improving communication and promoting clients' participation in the investigation process. For future research, a more in-depth analysis is suggested on how visual aids can be adapted and integrated within the routines and workflows of social services.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskaper kring hur lärare i förskoleklass kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar: Studien vill synliggöra olika professioners uppfattningar om användningen av multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling.  ● När och hur använder förskoleklasslärare multimodal kommunikation? ● Vilka uppfattningar har de olika professionerna om betydelsen av multimodalkommunikation för alla elevers lärande och utveckling i förskoleklassen? ● Vilka framgångsfaktorer och utmaningar beskrivs av professionerna när multimodalkommunikation ska användas i undervisning? Teori: För att tolka resultatet användes olika begrepp från designorienterat och multimodalt perspektiv på lärande. Perspektivet har varit relevant i denna studie eftersom den syftar till att undersöka hur lärare i förskoleklass använder olika multimodala resurser för att skapa lärmiljöer och processer som främjar alla elevers lärande och utveckling. Metod: Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare, specialpedagoger och skollogopeder. Respondenterna kommer från tre olika skolor men förskollärarna arbetar alla på samma skola. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Förskollärarna använder multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja språk, kunskap, lustfyllt lärande, sociala utveckling och grupplärande. Dock används verktygen begränsat och det finns osäkerhet kring hur de kan främja lärande, delaktighet och inkludering av elever i språklig sårbarhet. Professionerna har olika syn på hur verktygen ska anpassas, vilket skapar spänning kring användningen som generell insats eller som stödstrukturer för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visar också att stöd från elevhälsan och positiv sammanhållning är viktiga för att stärka förskollärarnas kunskaper och motivation. Specialpedagogiska implikationer: En kommunikativt tillgänglig lärmiljö i förskoleklassen handlar om att skapa en lärmiljö som kan stödja lärande och delaktighet för elever i språklig sårbarhet. För att skapa en inkluderande och likvärdig lärmiljö för alla elever i förskoleklass är det viktigt att öka kunskap och medvetenheten hos förskoleklasslärare om hur man kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisningen. Det är även viktigt att ha fokus på elever i behov av stöd och att öka samarbetet mellan professioner för att tydliggöra skolkulturen kring förväntningar på dessa elever. Detta är också betydelsefullt för att stärka kvaliteten på undervisningen i förskoleklassen.

Made available in DSpace on 2016-04-27T14:32:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Flaminio de Oliveira Rangel.pdf: 1976884 bytes, checksum: b3ae10f963cbea60638c19fdd5219904 (MD5) Previous issue date: 2009-05-15 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Pedagogical mediation in distance education is addressed within the context of increasing use of digital technologies in education, either as a support for onsite education at all levels, or as a support for online learning environments for undergraduate courses, including continuing education for teachers, which is the focus of this research. The research was carried out between 2005 and 2007 as part of a graduate course entitled Contemporary Reading and Writing Practices offered online for technical-pedagogical assistants (ATPs), learning supervisors, coordinators and teacher of Secondary and High schools of the São Paulo, Brazil, state school system. The aim of the study was to show that the arrhythmia among mediation, learning and literacies, perceived as lack of time, had its origin in non-systemic, fragmented conceptual theories that became an important factor of exclusion in relation to social practices for knowledge production, as reflected in the significant dropout rate (61.5%) of in practice mediators. The methodology used was based on action-research. Data was registered in a digital field journal that became a set of digital documents that stored the emerging observations as the course unfolded. Results showed that online mediation, learning and different types of literacies actually constitute a single, complex process, which, if not considered as a systemic relation among its components, can produce an arrhythmia among its elements, leading to drop-outs/exclusion. Hence the arrhythmia among mediation, learning and literacies appears as an important analytical category to measure the quality of social practices in distance education / Este trabalho tem como tema a mediação pedagógica em educação a distância e insere-se no contexto de uso crescente das tecnologias digitais na educação, seja como suporte ao ensino presencial, em qualquer nível, seja passando pela graduação a distância e se estendendo à formação continuada dos educadores, foco desta investigação. A pesquisa foi desenvolvida entre os anos de 2005 e 2007 como parte do curso de aperfeiçoamento Práticas de Leitura e Escrita na Contemporaneidade, oferecido a distância para assistentes técnico-pedagógicos (ATPs), supervisores de ensino, professores coordenadores e professores de Ensino Fundamental II e do Ensino Médio da rede pública estadual de São Paulo. Ela teve como objetivo mostrar que o processo de arritmia entre a mediação, a aprendizagem e os letramentos, apontado pelo sintoma da falta de tempo, foi originado por concepções teóricas fragmentadas e não sistêmicas, e constituiu em um importante fator de exclusão em relação às práticas sociais de produção do conhecimento, fato ocorrido no curso quando uma parcela significativa dos mediadores em formação (61,5%) abandou suas turmas. O referencial metodológico baseou-se na pesquisa-ação, e os dados foram registrados no diário digital de campo que se constituiu em um conjunto de documentos digitais que armazenavam as observações emergentes no desenvolvimento do curso. Com os resultados obtidos foi possível verificar que a mediação on-line, aprendizagem e letramentos se constituem, de fato, como um único e complexo processo e que, por não ser considerado globalmente enquanto relações sistêmicas entre seus componentes, pode introduzir elementos de arritmia e levar à desistência/exclusão. Assim, a arritmia entre mediação, aprendizagem e letramentos surge como uma categoria de análise importante para se aferir a qualidade das práticas sociais de educação a distância

No description available.

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.

This volume contributes to the understanding of the fundamental, manifold, and ever-changing sign processes that underlie our access to the world. It contains the abstracts of the contributions to the 16th International Congress of the German Society for Semiotics “Transformations – Signs and their Objects in Transition”, which met digitally in Chemnitz from 28 September to 2 October 2021.:Geleitwort / Welcome Address PROGRAMM Programmübersicht Keynotes Panelübersicht Liste aller Vorträge RAHMEN­PROGRAMM Verleihung des DGS-­Nachwuchsförderpreises Dokumentarfilm Reading Circus Posterschau mit studentischen Forschungsprojekten Digitale Exkursion Chemnitz – Leben mit dem Vulkan Podium Transformationen und Infrastrukturen der Wissenschafts­kommunikation Diskussionsforen & Agora Semiotica, quo vadis? Transdisziplinärer Workshop Reading Circus Kolloquium Haus der Zeichen Gather.town PANELS ARCHÄOLOGIE Repräsentationen und Interpretationen dynamischer Prozesse und Aktionen in vormodernen Gesellschaften ARCHITEKTUR Transformationen in Architektur und Städtebau BILD Bilder als Agenten kultureller Transformationsprozesse DESIGN Rückkehr des Realen. Design und Designtheorie im Wandel DIGITAL HUMANITIES Digitale Transformation der Geisteswissenschaften? Theoretische und methodologische Provokationen durch die Digital Humanities KÖRPER Digitale Transformation und Virtualisierung von Körperzeichen KULTURWISSENSCHAFT Images as Agents of Cultural Transformation LITERATUR & JUGEND - UND SUBKULTUREN Mediale Transformationen und/als Innovation narrativer Formate: Aneignung, Literacy, Protest MEDIEN Mediale und semiotische Transformationsprozesse in der Wissenschaftspraxis MODE Religion, Politik und Mode – Zirkulation der Zeichen TANZ, THEATER UND ZIRKUS Zur (Ir)relevanz der Semiotik. Transformationen in den performativen Künsten UMWELT - UND KARTO-/ATLASSEMIOTIK Von der Kartosemiotik zur Atlassemiotik ZEICHENPHILOSOPHIE Das Ende der Referenz? Wahrheitsansprüche im „postfaktischen Zeitalter“ ASSOZIIERTES PANEL DES CHEMNITZER SFB 1410 HYBRID SOCIETIES Anthropomorphisierung aus semiotischer und kognitiver Perspektive. Ein Beitrag zur sozialen Robotik ASSOZIIERTES PANEL PALIMPSESTRÄUME Herausforderungen und Potentiale der Palimpsestraumtheorie PERSONENVERZEICHNIS / Der Band gibt einen Einblick in das Verständnis der fundamentalen, mannigfaltigen und immer im Wandel befindlichen Zeichenprozesse, die unserem Weltzugang zugrunde liegen. Er versammelt die Abstracts der Beiträge des 16. Internationalen Kongresses der Deutschen Gesellschaft für Semiotik „Transformationen – Zeichen und ihre Objekte im Wandel“, der vom 28. September bis 2. Oktober 2021 digital in Chemnitz tagte.:Geleitwort / Welcome Address PROGRAMM Programmübersicht Keynotes Panelübersicht Liste aller Vorträge RAHMEN­PROGRAMM Verleihung des DGS-­Nachwuchsförderpreises Dokumentarfilm Reading Circus Posterschau mit studentischen Forschungsprojekten Digitale Exkursion Chemnitz – Leben mit dem Vulkan Podium Transformationen und Infrastrukturen der Wissenschafts­kommunikation Diskussionsforen & Agora Semiotica, quo vadis? Transdisziplinärer Workshop Reading Circus Kolloquium Haus der Zeichen Gather.town PANELS ARCHÄOLOGIE Repräsentationen und Interpretationen dynamischer Prozesse und Aktionen in vormodernen Gesellschaften ARCHITEKTUR Transformationen in Architektur und Städtebau BILD Bilder als Agenten kultureller Transformationsprozesse DESIGN Rückkehr des Realen. Design und Designtheorie im Wandel DIGITAL HUMANITIES Digitale Transformation der Geisteswissenschaften? Theoretische und methodologische Provokationen durch die Digital Humanities KÖRPER Digitale Transformation und Virtualisierung von Körperzeichen KULTURWISSENSCHAFT Images as Agents of Cultural Transformation LITERATUR & JUGEND - UND SUBKULTUREN Mediale Transformationen und/als Innovation narrativer Formate: Aneignung, Literacy, Protest MEDIEN Mediale und semiotische Transformationsprozesse in der Wissenschaftspraxis MODE Religion, Politik und Mode – Zirkulation der Zeichen TANZ, THEATER UND ZIRKUS Zur (Ir)relevanz der Semiotik. Transformationen in den performativen Künsten UMWELT - UND KARTO-/ATLASSEMIOTIK Von der Kartosemiotik zur Atlassemiotik ZEICHENPHILOSOPHIE Das Ende der Referenz? Wahrheitsansprüche im „postfaktischen Zeitalter“ ASSOZIIERTES PANEL DES CHEMNITZER SFB 1410 HYBRID SOCIETIES Anthropomorphisierung aus semiotischer und kognitiver Perspektive. Ein Beitrag zur sozialen Robotik ASSOZIIERTES PANEL PALIMPSESTRÄUME Herausforderungen und Potentiale der Palimpsestraumtheorie PERSONENVERZEICHNIS