• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 329
  • 2
  • Tagged with
  • 331
  • 187
  • 179
  • 110
  • 96
  • 83
  • 52
  • 29
  • 29
  • 28
  • 26
  • 25
  • 23
  • 23
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

Att tvingas prestera med prestationsångest : En studie om instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning / Forced to perform with performance anxiety : A study about instrumental teachers approach to the phenomenon of performance anxiety in music education

Bäckman, Helena January 2016 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestationsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phenomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of science qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anxiety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the students highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme methods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.
192

Lärares kompetens och lärande : En Kvalitativ studie om lärares syn på ämneskunskaper i musikproduktion / Teachers´competence an learning : A qualitativ study of teachers´views on the subject knowledge in music production

Rostedt, Marcus January 2017 (has links)
Music production is a relatively new subject in upper secondary school who place high demands on the teacher's expertise in many areas of knowledge, such as sound technology, composition, arranging and leadership. A music teacher education by deepening specialization in music production was not started until 2011, as teacher graduates before 2015 lack formal training in the subject. The purpose of the study is to highlight the teacher's view of what it takes to teach the subject music production in upper secondary school and how the application of their skills may seem teaching. The study consists of four interviews with teachers who teach music in upper secondary school. The study shows that teachers need to be multi-skilled to teach the subject music production. In addition to traditional music skills they must have significant knowledge of music technology, and be familiar with today's musical trends and cultures. The study shows that there are great advantages to being able to play one or more instruments as music production teacher, and having experience in the music industry is considered a must in order to make the lessons as realistic as possible. The challenge for today's music teachers is the need to constantly develop their skills to contribute in a meaningful and reality-grounded education in a constantly changing music industry. / Musikproduktion är ett relativt nytt ämne på gymnasiet som ställer höga krav på lärarens kompetens inom många kunskapsområden, till exempel ljudteknik, komposition, arrangering samt ledarskap. En musiklärarutbildning med fördjupad inriktning mot musikproduktion startades inte förrän 2011 så undervisande lärare med examen före 2015 saknar formell utbildning i ämnet. Syftet med studien är att belysa lärares syn på vad som krävs för att undervisa i ämnet musikproduktion på gymnasiet samt hur tillämpningen av deras kunskaper kan te sig i undervisningen. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i musikproduktion på gymnasiet. Studien visar att lärare behöver vara multikompetenta för att undervisa i ämnet musikproduktion. Utöver sedvanliga musikkunskaper så måste de ha betydande kunskaper om musikteknologi samt vara insatta i dagens musikaliska trender och kulturer. Studien visar att det finns stora fördelar med att kunna spela ett eller flera instrument som musikproduktionslärare och att ha erfarenhet av musikbranschen anses vara ett måste för att kunna göra undervisningen så verklighetstrogen som möjligt. Utmaningen för dagens musikproduktionslärare är att de ständigt måste utveckla sina kunskaper för att bidra med en meningsfull och verklighetsförankrad undervisning i en ständig föränderlig musikbransch.
193

Autonomistödjande musikundervisning? : Grundskoleelevers körundervisning utifrån self-determination theory

Vikström, Anton January 2019 (has links)
Motivation och hur den förhåller sig till autonomi är ett relativt utforskat område. Däremot finns det få kvalitativa undersökningar som utforskar frågan från ett musikaliskt perspektiv. Föreliggande studie undersöker hur elever förhåller sig till autonomi och hur den påverkar motivationen i musikundervisningen jämfört med dem övriga ämnen. Studien genomfördes utifrån self-determination theory. Metoden var kvantitativ i form av en pilotenkät där tjugosex körsångselever från en högstadiemusikklass deltog samt kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer där sju av dessa elever intervjuades. Resultaten visar att behovet av kompetens ochsamhörighet utgör grunden som skapar plats för behovet av autonomi. Repertoar som är välanpassad till kören är viktig för att främja behovet av kompetens. En god kommunikation mellan elever och lärare, en god ledarstil samt möjligheten för elever att ge återkoppling till läraren är viktigt för att främja samhörigheten i kören. Resultaten visar även att körsångens fokus på kollektivet snarare än individen gör att behovet av autonomi inte prioriteras lika högt som behoven av samhörighet och kompetens samt öppnar upp nya möjligheter för att utmana elever. Dessutom visar resultaten att prestationsmål och en konkurrenskraftig lärandemiljö kan hämma autonomi och inre motivation, då eleverna styrs i dessa sammanhang av yttre motivatörer som prestation och konkurrens. I diskussionen diskuteras vikten av at medvetandegöra dessa parametrar som påverkar motivation samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja elevers inre motivation.
194

Gruppstorlek i musikundervisning : Hur musiklärares didaktiska val påverkas av undervisning i hel- kontra halvklass

Svedmyr, Simon, Nyberg, Malin January 2019 (has links)
Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.
195

Musikens pedagogik : Lärares tankar om musikplanering

Faxlin, Ann January 2008 (has links)
<p>Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg & Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.</p>
196

Gitarren i grundskolan : En utvärdering av gitarrundervisningen på högstadiet / Guitar playing in compulsory school : An evaluation of guitarlessons in upper compulsory school

Blückert, Johan January 2008 (has links)
<p>What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings.</p><p>The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrument</p><p>If the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge...</p><p>The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely</p>
197

Gruppstorlek och betyg i ämnet musik / Class size and grades in music

Wåhleman, Martin January 2009 (has links)
<p>Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.</p><p>Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg.</p> / <p>My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys.</p><p>The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills</p>
198

Samling kring en musikstund : Barns möte med musik i förskolan / Gathering around a musical moment : Children’s introduction to music in primary school

Edeskog, Helena January 2008 (has links)
<p>I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig.</p> / <p>In my study, I have chosen to observe how music is used in primary schools. The research is based upon literature, observations (which were filmed) and follow-up interviews with heads of the musical moments. I have visited five various primary schools.</p><p>The result of my study shows that all of the respondents view music as being a substantial part of the primary school, in that they use music both as a goal (to enrich the children’s lives) and as a tool (to improve the children’s social development, for example, before entering elementary school.). Yet many of the respondents in my study are worried about the future because local government aims to enlarge the number of children in primary schools, while also forcing the employees to work more with administration, which they regard as taking time away from the children. As a consequence, they expect this will lead to a reduction of music in primary schools, as teachers will experience more stress and feel less adequate in their jobs.</p>
199

Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min existens i världen : en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv

Leijonhufvud, Susanna January 2011 (has links)
This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.
200

Gruppstorlek och betyg i ämnet musik / Class size and grades in music

Wåhleman, Martin January 2009 (has links)
Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig. Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg. / My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys. The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills

Page generated in 0.1021 seconds