Syftet med denna studie är att undersöka hur internetbaserade musiklärare konstruerar sin syn på videoundervisning. För att undersöka detta har fokusgrupper bestående av internetbaserade musiklärare använts som datainsamlingsmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt, och diskurspsykologi används som teoretiskt och analytiskt perspektiv. I resultatet synliggörs tolkningsrepertoarer där olika synsätt på videoundervisning uttrycks. Dessa tolkningsrepertoarer framställs ibland som motstridiga, så som framställningarna av videoundervisning som begränsande respektive som fördelaktigt. Detsamma gäller framställningarna av videoundervisning som något för många respektive som något för få. Däremot rådde samstämmighet i tolkningsrepertoaren som framställer videoundervisning som marknadsstyrt. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om instruktionsvideor, YouTube och musiklärares syn på undervisning. / The purpose of this study is to examine how internet-based music teachers construct their views towards video lessons. To examine this, focus groups consisting of internet-based music teachers were used as a method for data collection. The study has a qualitative research approach and a social constructionist ontological and epistemological view, and discourse psychology is used as a theoretical and analytical framework. The results shed light on interpretative repertoires where different views towards video lessons are expressed. Sometimes these interpretative repertoires are described as conflicting, such as the descriptions of video lessons as limiting or as beneficial. This is also true for the descriptions of video lessons as something for a large audience or video lessons as something for a small audience. Other interpretative repertoires are unanimous, such as the description of video lessons as market driven. The results are discussed in relation to previous research on instructional videos, YouTube and music teachers' views on teaching.

Detta utvecklingsarbete handlar om rörelse och musiklärande. Är ungdomar och rörelse en lyckad kombination i musikundervisningen? Att använda rörelse som hjälp i musikundervisningen kan bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som efterfrågas i läroplanoch kursmål i Lgr11. Studiens förutsättningar har varit inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2018 tillsammans med två klasser i årskurs 9 i en grundskola. Arbetets syfte var att undersöka om rörelse är en lämplig metod i musikundervisningen under grundskolans senare år samt att utvärdera effekterna av denna metod. Hur påverkar den elevers kunskaper i att analysera musik, elevernas lyhördhet och musikskapande? Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: 1. Hur kan rörelse hjälpa eleverna i grundskolan att utveckla:a. Musikalisk analys?b. Musikaliskt skapande?2. Hur upplever grundskoleeleverna rörelse i musikundervisningen? Undersökningen visade att elevernas kunskaper i såväl analys som skapande förbättrades genom lektionsserien. Framför allt anser de flesta elever i studien att de har fått ökad säkerhet i samspel, analys och skapande. Observationerna tyder även på att eleverna uppskattade rörelse som undervisningsmetod.Att använda rörelse som metod handlar om synliggörandet av både musikaliska aspekter ochelevernas personliga aspekter, vilket ger observationen som utvärderingsmetod en betydande roll.

Studiens syfte är att utforska musiklärares praxis angående val av repertoar i musikundervisning på grundskolan. Genom kvalitativa intervjuer visar studiens resultat på en dominans av populärmusikaliska genrer inom ensemblespel på alla tre grundskolor. Slutsatsen är att vid musiklyssning tenderar repertoar från andra kulturer äga rum, men presenteras inom ett mindre utrymme tillsammans med exempel som klassisk musik, jojk och rap. Musiklärarna beskriver en stor variation inom dominansen av populärmusik. I ett bredare perspektiv dominerar vid ensemblespel populärmusikalisk repertoar i en variation inom västerländsk kanon, med ett urval till stor del styrt av elevinflytande. Lärarna använder sig av elevernas musikaliska preferenser för att få en majoritet av eleverna aktiva på lektionstid, genom att skapa en musikalisk igenkänning hos eleverna i utvald repertoar. När musiklärarna skapar utrymme för andra kulturer och språk i musikundervisningen beskrivs i föreliggande studie anmärkningsvärda initiativ från flera elever med mångkulturell bakgrund, vilka beskrivs frivilligt vilja lyfta fram musik från sina föräldrars, far- eller morföräldrars länder. Här beskrivs en stimulerande lärzon med musik från flera kulturer, där alla elever lär sig något av varandra och lär sig något nytt de kanske inte tidigare kände till. Lärarna beskriver att en majoritet av elever, oavsett bakgrund och i en viss ålder kan ha nära till populärmusik som gemensam nämnare oavsett bakgrund. Populärmusikaliskt ensemblespel tenderar ta stort utrymme i undervisningen och dominerar över repertoar med kultur från andra länder.

Undervisning i musikämnet innebär ofta att läraren är ensam musiklärare, särskilt på de mindre skolorna. Enligt Skolverket är samarbete mellan ämneskollegor av vikt när det gäller likvärdig bedömning. Forskning visar att tillgång till samtal och samarbete med ämneskollegor kan bidra till en mer likvärdig bedömning, men att det finns flera faktorer som påverkar. I denna studie undersöks hur musiklärare förhåller sig till likvärdig bedömning och huruvida sambedömning och kollegiala samtal används för att uppnå en mer likvärdig bedömning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, i detta fall semistrukturerade intervjuer där fyra respondenter som jobbar som högstadielärare i musik fått svara på frågor om likvärdig bedömning, kollegiala samtal och sambedömning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån en hermeneutisk ansats. Tre av de fyra respondenterna ansåg att musikundervisningen på olika skolor bedrivs på så pass olika sätt att det inte går att prata om en likvärdig musikundervisning. Samtliga respondenter anser att kollegiala samtal ger ett större perspektiv och ökar kunskapen när det kommer till likvärdig bedömning. De anser också att sambedömning är ett bra sätt för att möjliggöra en mer likvärdig bedömning, men att det finns faktorer som kan påverka såsom personkemi och tillgång till instrument.

The aim of this study is to examine how preschool teachers view their own role in music education and which function they consider music to have in a preschool context. In addition to this, the study also aims to examine the differences between regular preschool teachers and preschool teachers with a music profiled education. The empirical data is collected through Google Forms, where 30 preschool teachers responded. The material was then analyzed from Biestas (2011) theories about the functions of education, and Nielsens (2006) perspective regarding musical dimensions. The result showed that preschool teachers with a musical background feel more confident to use music in education, and do so on a more regular basis, than those without any musical experience. Many of the informants claim that they consider music a must in preschools, but most of them use it as a tool, rather than an educational goal. This could be because of the lack of musical training, and because music is considered something you learn in your own free time and not during the teacher education.

Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare i grundskolan skapar förutsättningar för musikaliskt lärande samt vilka resurser de använder sig av. Data har samlats in genom videoobservation av musikundervisning i två grundskoleklassrum. I bakgrundsdelen presenteras tidigare forskning inom området samt relevanta begrepp för designteoretiska och multimodala perspektiv. Observationerna har bearbetats utifrån dessa perspektiv för att lyfta fram signifikanta detaljer och synliggöra både designer som undervisningen bygger på och de multimodala resurserna som används i förverkligandet av dessa. I resultatet framkommer fyra huvudteman bland designer: musicerande, teoretiska förlagor, individuell instrumentundervisning samt instrumentundervisning i grupp. De multimodala resurserna som används följer fem huvudteman: resurser för puls och rytm, pedagogiska resurser, gestaltande resurser, resurser vid samspel samt formativa resurser. Likheter och olikheter i de två lärarnas designer och kommunikation diskuteras. I sista kapitlet jämförs resultaten med både observationer och teoretiska modeller som beskrivits i tidigare forskning. / The aim of this study is to investigate how music teachers in the Swedish comprehensive school system create the preconditions for musical learning as well as which resources they make use of. Data has been gathered through video observation of music teaching in two comprehensive school classrooms. In the literature review, previous research in the area is presented, along with concepts relevant to design-theoretical and multimodal perspectives. The observations have been analyzed from these perspectives in order to identify significant details and reveal both the designs underpinning the teaching and the multimodal resources that are used in realizing these designs. In the results section, four main themes emerge among the designs: music-making, theoretical models, individual instrumental instruction and instrumental instruction in groups. The multimodal resources that are used follow five main themes: resources for pulse and rhythm, pedagogical resources, embodied resources, resources for coordinated music-making and formative resources. Similarities and differences between the two teachers’ designs and communication are discussed. In the final chapter, the results are compared with observations and theoretical models described in the literature.

Studiens syfte är att lyfta förskollärares föreställningar om musik som mål och medel, hur de undervisar i musik och vilka förutsättningar de anser är betydelsefulla för att bedriva musikundervisning som ett mål. Studien berör didaktiska tillämpningar av musikundervisning i förskolekontext. Metoden utgår från en kvalitativ ansats och data är insamlad genom intervjuer och observationer för att sedan analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Lindströms modell om estetiska lärandeformer. I studien deltar fyra förskollärare från tre olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar om musik i förskolan är starkt förknippade med glädje såväl som ett eget ämnesinnehåll. Det musikdidaktiska innehållet i förskollärarutbildningen framhävs som otillräckligt och bidragande till förskollärarnas avsaknad av trygghet och kompetens i att undervisa musik som mål och medel. Studiens slutsats är att kompetens inom ämnet musik och stöd från kollegor är faktorer som förskollärare betonar som viktiga förutsättningar för att bedriva musikundervisning i förskolan.

Denna studie gjordes i syfte att undersöka pedagogers uppfattningar om musik som ett verktyg för barns lärande samt vilka faktorer som påverkar detta arbete. Tidigare forskning visar att musik blir nedprioriterat i undervisningen, på grund av att bland annat pedagoger känner en osäkerhet kring arbetet med musik, samt att andra ämnen såsom språk och matematik prioriteras. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där vi senare transkriberade och analyserade materialet. Analysen gjordes tematiskt med de sociokulturella begreppen appropriering, scaffoldingstöttande undervisning och scaffoldingstöttande verktyg tillsammans med Lindströms modell (2012) för estetiskt lärande. Resultatet har därefter, utifrån pedagogernas uppfattningar, delats in i olika teman där pedagogernas förhållningssätt, tillvägagångssätt samt musikundervisning för barns olika lärande lyfts som betydelsefulla aspekter i arbetet med musik. I samtliga teman framkommer faktorer som påverkar arbetet med musik för barns lärande. I jämförelse med den tidigare forskningen och vårt resultat, fanns det likheter i att pedagoger är osäkra i arbetet med musik, men pedagogerna i vår studie tolkas vara mer osäkra i att arbeta med musik för att nå olika musiska mål. Slutsatsen som därmed kunde dras var att pedagoger främst arbetar med musiken som ett komplement för att lära barn andra färdigheter än de musiska. Detta tolkas bero på den osäkerhet och okunskap de känner inom ämnet att arbeta med musik som innehåll och därmed som ett lärobjekt. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka vad relationskompetens kan innebära i enskild musikundervisning på gymnasium. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom fokusgruppssamtal med elever från en gymnasieskola med musikprofil. Empirin har sedan analyserats utifrån ett relationellt perspektiv. Tidigare studier inom området visar att goda lärare-elev-relationer har positiv inverkan på elevers lärande och sociala utveckling. Utmärkande för sång- och instrumentalundervisning är att undervisningen ofta sker en-till-en, och därför framstår det särskilt relevant att utforska relationer mellan lärare och elev i detta specifika sammanhang. Resultatet visar att förtroende är centralt för goda lärare-elev-relationer och föreslår strategier för att uppnå detta. Förutsättningar för förtroende är enligt resultatet exempelvis lärarens musikaliska kompetens, lärarens förmåga att bemöta elevens behov och främja dennes självförtroende samt att läraren anpassar kommunikation och musikaliskt innehåll efter varje elevs individuella nivå. Relationskompetens i enskild musikundervisning på gymnasium kan således innebära att läraren individanpassar kommunikationen och den musikaliska nivån, respekterar elevens fysiska och mentala integritet samt främjar elevens tilltro till sin egen förmåga och på så vis skapar en förtroendefull relation. / The purpose of this study is to examine from a student perspective what relational competence can mean in on-to-one music tuition in upper secondary school. The empirical material that forms the basis for the study's result has been obtained through focus group discussions with students from a school with a music profile. Data has been analyzed from a relational perspective. Previous studies show that good teacher-student relationships have a positive impact on students' learning and social development. The result shows that trust is essential to good teacher-student relationships and suggests strategies to achieve this. Prerequisites for trust are according to the result for instance the teacher's musical competence, the ability to meet the student's needs and promote the student's self-confidence, adapted communication and musical content according to each student's individual level. Relational competence in one-to-one music tuition in upper secondary school can thus mean that the teacher individually adapts the communication and the musical level, respects the student's physical and mental integrity and promotes the student's confidence in their own ability and thus creates a trusting relationship.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om musiklärares arbete på gymnasiesärskolan. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma musiklärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Därefter gjordes en bearbetning och tematisk analys av materialet utifrån ett relationellt perspektiv som mynnade ut i tre större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att musiklärarna har uttalade intrinsikala och instrumentella mål med musikundervisningen, men målen värdesätts på olika sätt. Lektionernas innehåll och utformning styrs av tre grundfaktorer; lärarnas egna visioner om mål och vad kärnan i undervisningen är, styrdokument och den unika elevgruppen. Lektionsuppläggen består av tydliga ramar och rutiner för att skapa trygghet hos eleverna och lärarna betonar vikten av att ge korta och tydliga instruktioner. Lärarna planerar inför lektionerna men de behöver vara flexibla att kunna ändra plan när de möter eleverna. Det framkommer att det är viktigt att musikläraren väljer musik utifrån elevernas ålder och inte utifrån att de har en funktionsvariation samt att en och samma lektionsuppgift ska innehålla moment med olika svårighetsgrad där alla elever kan delta efter sina förutsättningar. Studien visar också att det relationella arbetet är en förutsättning för att lära känna eleverna med avsikt att utforma uppgifter med relevanta utmaningar.