Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten. Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna. / The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions. The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar. / The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

This thesis discuss how balance between declarative and procedural knowledge can be reached in music education. The purpose is to shine light on how balance between different kinds of knowledge shows itself in South African music teachers descriptions of their ways of teaching. The main focus lies in how non verbal and verbal knowledge present itself in the teacher's philosophies. The categorisation of different kinds of knowledge from the book Music Matters by David Elliott is used to distinguish the main question in the analysis. This categorisation suggests there are five categories of knowledge of where one is verbal and four non verbal. Seven teachers are included in the study and the results show that there are some difficulties in the process of balancing verbal and non verbal knowledges in their teaching situations. The difficulties is shown largely between the desire to teach through non verbal methods and the traditional way of teaching that is more directed towards verbal knowledge and the fact that it is the easiest and quickest way to use spontaneously in the teaching situations. The thesis concludes that despite the fact that there are areas of development in balancing knowledges in teaching situations, there is more elements of the philosophical theories discovered in reality than expected. The pattern show that the teacher's philosophical reflections present more gaps individually than put together which results in the reflection that if teachers use the knowledge and experience among each other in a larger extent, balance between different kinds of knowledge is more easily approached than when doing it on their own.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning? Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé. Ingen av dem uppger att de angriper ett problem direkt, utan de arbetar med det som helhet under pågående inlärningsprocesser. En grupp betraktas som ett viktigt arbetsredskap då diskussioner och utforskande frågor ses som nyckelstrategier, det är eleverna själva som ska finna lösningar på sina problem, inte lärarna. Det är också här medvetenhet och analys kommer med i bilden. Gemensamt är synen på kropp och sinne, där det ena anses påverka det andra. Lugn och avslappning anses därför också vara bra komplement till mental träning. De tre informanterna är överens om att det råder obalans mellan tekniskt övande och mentalt övande eller övande på känsla, inlevelse och uttryck, vilka de aktivt söker balansera och skapa jämvikt emellan. / The purpose of this study is to explore how three music educators describe the use of mental training methods in their teaching. What kind of mental training methods are described? In what ways are they used? Sociocultural perspective is theoretical framework and data consist of qualitative interviews with three professional music educators who use mental training in varied ways. The analyses show that training provides more explicit strategies. The informants’ strategies are considered as generalizable, learning aids based on basic concepts. The informants state that they always work with a mental problem as a whole during an on-going learning process. A group is regarded as an important tool since discussions are seen as key strategies. It is also regarded as important that students are given the space to find problems and solutions themselves; this is also the place where awareness and analysis comes into the picture. The informants give an image of mind and body, which is considered to affect one another. Tranquillity and relaxation are considered as a good complement to mental training. The three informants state that there is an imbalance between technical practicing and mental exercising, why they always searches for balance between these.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares bedömning i ämnet musik i årskurs 6 i relation till kursplanens mål för musikämnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för årskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som är vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras också varierade perspektiv på begreppet kunskap, vilket är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som använts i undersökningen är den kvalitativa intervjun, och fyra i nuläget aktiva musiklärare i årskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.     I resultatet beskrivs de intervjuade lärarnas syn på kunskap i musik och på kursplanen samt deras syn på bedömning och betygssättning. Generellt råder en negativ syn på bedömning och betygssättning inom musikämnet i årskurs 6. Alla fyra lärarna lyfter områden som de anser mycket svåra att bedöma och samtliga tycker att kursplanens kunskapskrav för de olika betygsstegen är svårtolkade. De metoder och verktyg för bedömning som framkommer är framför allt klassrumsobservationer, anteckningar och skriftlig dokumentation samt prov och redovisningar.     I diskussionen förs ett resonemang kring musiklärarnas syn på musikämnet i relation till kursplanens syn på kunskap i musik. Här diskuteras det faktum att lärarnas uppfattningar om vad som är viktiga kvaliteter ofta skiljer sig mycket från det kursplanen uttrycker som kvaliteter. Exempelvis nämner flertalet av lärarna spelglädje och lust som viktiga kvaliteter, vilket inte lyfts alls av kursplanen. I diskussionskapitlet förs också ett resonemang kring om huruvida allting inom musikämnet är möjligt att bedöma. Också musiklärarnas berättelser om hur deras bedömningsarbete går till och om deras syn på bedömning och betygsättning ställs mot kursplan och tidigare forskning inom området. / The purpose of this study is to examine music teachers' views on assessment in the subject of music in year 6, in relation to the goals of the curriculum. The background chapter presents the syllabus in music for the years 4-6 from the curriculum of 2011 (lgr11). The background chapter also presents different concepts, commonly occurring in the context of assessment and gives a presentation of previous literature and research related to the study's purpose. Furthermore, it also presents different perspectives on the concept of knowledge, which is the theoretical premises underlying the study.     The research method used in the study is the qualitative interview and four currently active music teachers in year 6 were interviewed.     The result chapter describes the interviewed teachers' view of knowledge in music and on the syllabus, and their views of assessment and grading. Generally, there is a negative view of assessment and grading in the subject of music in grade 6. All teachers' raises areas that they consider very difficult to assess, and they all think that the knowledge requirements in the syllabus for the different grade levels are difficult to interpret. The methods and assessment tools that emerge are primarily classroom observations, notes and written documentation, tests and presentations.     The discussion is about the music teachers’ views on the music subject in relation to the curriculum’s view on knowledge in music. The fact that the music teachers' perceptions of what are important qualities often are very different from what the syllabus expresses as important qualities. For example the majority of the music teachers' mention joy and lust as important qualities, which are not mentioned at all in the syllabus. The discussion also calls attention to whether everything in the subject of music really is possible to assess. The music teachers' stories of how they do their assessment work and about their views on assessment and grading are compared to the syllabus and previous research in the field.

Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning.

Att genus tar plats och formas i musik-klassrummet har uppmärksammats sedan länge inom forskningen. Lärarens roll lyfts fram som central i det här området. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur lärare ser på sin roll och möjlighet att påverka genusstrukturer i klassrummet. För att uppfylla syftet studerar jag lärarens roll bland annat med hjälp av bedömning, både formativ och summativ. Som teoretisk ram använder jag teorier om skapande och återskapande av genus och third space, med performativitiet och interaktion som huvudkoncept. Metoden är kvalitativ, med data från intervjuer med aktiva lärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att lärarna beskriver att de upplever att de kan påverka genusstrukturen i sina klassrum, men bedömning framhålls inte som det mest centrala verktyget. Dessutom skildras inte elevernas privata sfär som bara en förstärkning av traditionella genusstrukturer, utan också som källa för förändring. Traditionell genusstruktur återfinns också i det köns-homogena klassrummet. / That gender occupies space and is being formed in the music classroom, is something that since long has been observed in research. The role of the teacher is often underlined as central in this field. The purpose in this thesis is thereby to study how teachers look upon their role and their possibilities to affect the gender structures in the classroom. To fulfil the purpose I study the teacher’s role by looking at assessment. As theoretical framework I apply theories about the creation and recreation of gender and third space, with performativity and interaction as main concepts. The method is qualitative, with data from interviews with active teachers from a social constructivist perspective. The results show that the teachers describe themselves as able to affect the gender structure in their classrooms, but assessment is not underscored as the most central tool. Furthermore, the pupils’ private sphere is not defined as only basis for strengthening traditional gender structures, but also as a source for change. Traditional gender structure is also found in the gender homogenous classroom.

Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort.  Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.