Syftet med studien är att få reda på hur olika fiollärare arbetar med improvisation inom den klassiska musiken i grundskolan, kulturskolan och gymnasiet. Vilka faktorer som påverkar lärarens syn på improvisation och användningen av det i undervisningen redovisas i studien. Intervjuer av sju fiollärare som är verksamma som fiolpedagoger och musiker redovisas i studien och har analyserats genom kulturhistoriskt perspektiv. Intervjuerna behandlades med en tematisk analys som omfattar lärarnas bakgrund, utbildning, arbetsuppgifter och improvisationens användning i undervisningen. Denna studie tar upp hur lärarnas bakgrund påverkar deras syn och användning av improvisation. Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv följs och redovisas genom redogörelse av hans böcker och artiklar. Frågor om hur civilisationen ständigt förändrar människans psykiska egenskaper och beteende tas upp och Vygotskyjs idéer redovisas. Improvisationens användning är mycket bred och används i poesi, dans, teater och musik. Olika musikgenrer som grundas på improvisation har undersökts i studien. Under 1900-talet försvann improvisation från musikutbildningarna och tonade ner i de musikaliska framträdandena. Vilka faktorer som har påverkat försvinnandet av improvisation i den klassiska musiken är något som i denna uppsats lyfts fram. Fyra av sju fiollärare använder improvisatoriska moment i undervisningen. Det framkom inte någon koppling mellan användning av improvisation i undervisningen samt fiollärarnas bakgrund och utbildning. De fiollärare som är intresserade av improvisation som fenomen, undervisningsmetod och ämne av personliga skäl eller eget intresse för ämnet använder improvisation i sin undervisning. / The purpose of the study is to find out how violin teachers work with improvisation in classical music education. What factors affect the teacher's view of improvisation and the use of improvisation are presented in the study. Interviews of seven violin teachers who are working as violin teachers and musicians are reported in the study. The interviews have been analysed through a cultural-historical perspective and were issued as a thematic analysis that includes teachers' backgrounds, education, essential tasks as teachers and use of improvisation in teaching. This study reveals how teachers' backgrounds affect their interpretations and use of improvisation in teaching. Vygotsky's cultural-historical perspective is followed and stated by the report of his books and articles. Vygotsky's ideas about how civilization constantly affects the mental characteristics and behaviour of man are reported. Improvisation's use is very wide and used in poetry, dance, theatre and music. Different music genres based on improvisation have been investigated in the study. During the 20th century improvisation disappeared from music education and tinted down in the musical performances. The elements, which have influenced the disappearance of improvisation in classical music and theories about these facts, are highlighted in this study. Four out of seven violin teachers use improvisational moments in the classroom, but there was no connection between the use of improvisation in teaching as well as performance and the background of the teachers. The violin teachers who are interested in improvisation as phenomena and subjects for personal reasons use improvisation in their teaching.

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen. / This thesis aims to contribute to an increased understanding of music teachers' work with students with special needs, such as ADHD and autism, (called NPF) in the ordinary school in Sweden. I have tried to find both music teachers' working methods and their perceptions about students with NPF. The study is based on a relational perspective. I have done four qualitative interviews with music teachers who work in the primary school and one teacher that works in a special high school. The results showed a variety of working methods and perceptions, such as the importance of: adjustments and changes in the environment, structure, collaboration with other teachers, following students' interests and physical tools. The results also showed the importance of making adjustments that benefit every student. In the conclusion I mention that through an orderly environment, structure, physical tools, collaboration, flexibility, and adequate premises and group sizes, it is possible to meet all students needs successfully in music in the regular school.

Syftet med studien är att vidga förståelsen för hur olika instrumental- och ensemblelärare inom klassisk musik och folkmusik upplever prestige. Detta undersöks i deras roller som både musiker och musiklärare. Därtill undersöks hur dessa musiklärare arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning. I musikpedagogisk litteratur lyser ordet prestige med sin frånvaro. Istället används negativt laddade synonymer vilka kan kopplas ihop med min tolkning av negativ prestige. Tidigare forskning påvisar hur praxisgemenskapens gemensamma värderingar och hemmiljön är påverkande faktorer för prestige i musikundervisning för såväl lärare som elever. Studien är kvalitativ med en komparativ design och tar utgångspunkt i hermeneutiken. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex musiklärare på gymnasiet, folkhögskola och musikhögskola. Datan analyserades sedan med metoderna hermeneutisk meningstolkning och tematisk analys. I resultatet framkommer att krav, status, och duktighet förknippas med prestige av informanterna. Okunskap och stolthet framläggs därtill som huvudsakliga ursprungskällor för negativ prestige. Informanterna berättar att de i eget musicerande upplever prestige i samband med konkurrens mellan lärosäten och i form av olika sorters tävlingar. I undervisning berättar informanterna att prestige mellan lärare och mellan lärare och elever är påverkat av yrkesstolthet, personligt marknadsvärde och förväntningar. Intervjupersonerna beskriver därtill att de arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning genom att använda diskussion som metod samt genom att sträva efter prestigelöst, lustfyllt lärande. I diskussionen resoneras kring min förförståelse av negativ prestige och hur den genom arbetet har förändrats, möjliga scenarion i en prestigefri tillvaro samt möjliga ursprung till prestige. Studien avslutas med resonemang kring studiens metod, betydelse och fortsatta forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to expand the understanding of how different instrumental and ensemble teachers in classical music and folk music experiences prestige within their daily music teaching praxes. Furthermore this study investigate how the teachers work towards preventing negative prestige in music teaching. The word prestige is seldom found within educational litterature in music. There are instead negative synonyms used which can be connected with my interpretation of negative prestige. Earlier research shows how communal values, as well as the home environment, affect prestige in musical teaching for both the teacher and the student. This is a qualitative study with a comparative design that is rooted in hermeneutics. In this study, data has been gathered through semi structured interviews with six music teachers from different educational levels. This data has then been analyzed using hermeneutical interpretations of sentences and thematic analysis. The results show that, according to the interviewees, demands, status, and cleverness are related to how different types of music are valued. Ignorance and pride are found to be the main sources of this negative prestige. The interviewees said that through their musical experiences, they perceive prestige-related rivalry between musical institutions in a variety of ways. Within teaching, the interviewees bring up that prestige-related rivalry between teachers, as well as between teachers and students, is affected by vocational pride, personal market value, and expectations. The interviewees describe that in order to help reduce negative prestige related to different genres of music, they strive to cultivate a prestige-free and zestful learning experience for their students. They also use discussion as a method for combatting this issue. The discussion of this study is focused around my understanding of musical prestige, how my understanding has changed through this study, possible models of prestige-free teaching, as well as possible sources of prestige in this field. The discussion concludes with a reasoning around the method of the study, its importance, and further possible areas of research.

Fysisk träning har sedan länge visat sig gynnsam för många olika förmågor, bland annat för skolprestationen. Tidigare forskning har gjorts för att utforska relationen mellan fysisk träning och teoretiska ämnen som exempelvis matematik, däremot saknas det forskning kring den fysiska träningens påverkan på musikundervisning och musikprestation. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan fysisk aktivitet och musikundervisning. Genom djupintervjuer med tre olika musiklärare, alla från olika undervisningsformer, undersöktes musiklärares uppfattning om relationen mellan fysisk aktivitet och musikalisk prestation och utveckling. Intervjumaterialet analyserades utifrån temana motivation, koncentration, ergonomi och inlärning. Relativt samstämmigt gav informanterna uttryck för uppfattningen att fysisk aktivitet inverkar positivt på elevers utveckling inom musik. Emellertid framkom också variationer avseende olika typer av fysisk aktivitet och olika utvecklingsstadier. / Physical exercise has long proved beneficial for many different abilities, including school performance. Research has been done to explore the relationship between physical exercise and theoretical subjects such as mathematics, however, research on the impact of physical exercise on music education and music performance is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity and music education. Through in-depth interviews with three music teachers, all from different school forms, music teachers’ perceptions of the relationship between physical activity and musical performance and development were examined. The analysis of the interview material focused on the theme’s motivation, concentration, ergonomics and learning. Relatively consistent, the informants expressed that physical activity has a positive effect on students' development in music. However, variations also emerged regarding different types of physical activity and different stages of development.

Studiens syfte är att lyfta fram olika upplevelser och berättelser från elever som, oavsett anledning,tar mindre plats i specifikt musikundervisningen på högstadiet. I och med detta är även syftet attbidra till en djupare förståelse för hur eleverna upplever att deras egen utbildning påverkas och hurlärare bör bemöta dessa elever. För att få fram resultatet användes en kvalitativ metod, muntligaintervjuer med elever som själva positionerade sig i en tillbakadragen roll i musikklassrummet.  Resultatet visade att en majoritet kände sig bekväma i en tillbakadragen roll, men att de samtidigtkände en yttre press från läraren att behöva ta mer plats främst för betygets skull. Informanternahade dock inte fått tillräcklig information om vad som faktiskt menades när de fått uppmuntran omatt "ta mer plats". Feedback i musikämnet upplevdes som en bristvara, inte enbart för de som togmindre plats. Informanterna hade självinsikt om sitt tillbakadragna sätt och upplevde att deras egetlärande kunde påverkas negativt om läraren uppfattade att de i och med detta inte var intresseradeeller villiga att delta. Olika moment i musiken kunde upplevas som mer eller mindre påfrestande attta plats på, ofta beroende på vad just den eleven tyckte var svårt eller i vad som kändes mestutpekande, att spela instrument eller sjunga. Flera fick även höra att de behövde ta mer plats men dekunde bara komma på fåtal exempel där läraren vänt sig till de tillbakadragna och försökt inkluderadessa mer på lektionerna på ett sätt som känts bekvämt för dessa elever. Informanterna tyckte inteatt läraren anpassade lektionerna tillräckligt för de som tar mindre plats. / The purpose of this study is to showcase different experiences and stories from students who,regardless of reason, have a more quiet role or withdrawn bevavior in music class. Along with this,the purpose is also to contribute with a deeper understanding for how students think when it comesto their own education and learning potential, and also how they think teachers should act whileencountering this kind of students. A qualitative method was used to get the result, one-on-one interviews with students who positioned themselves as quiet, introverted or withdrawnin the music classroom. The result showed that a majority of the students felt comfortable in awithdrawn or introverted role, however, they felt a pressure from the teacher to ”take more space”,mostly for the sake of the grade. The informants also felt like they did not fully understand what theteacher meant with the encouragement to ”take more space”. Feedback during music lessons wasdeficient, not only for the withdrawn students. The informants expressed self-awareness of theirwithdrawn behavior and felt like their own learning process could be affected negatively, if theteacher were to misinterpret the students behavior as a lack of interest or an unwillingness toparticipate. Different parts of the music education was experienced as more or less challenging todo, depending on what the informant thought was more difficult (for example, to play a specificinstrument or sing) or how much one task would force them to ”take space”. While the informantssaid they were getting comments about how they ”should take more space”, they could only thinkof a few examples where the teacher would try to include these students in a way that feltcomfortable for them. The informants did not think the teachers adjusted the lessons enough forthose who are more quiet, shy, introverted or withdrawn.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur musiklärare konstruerar mening om sång i grundskolan utifrån begreppet gemensam sång. Genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare i grundskolan har material samlats in. Materialet analyserades utifrån ett diskursperspektiv med fokus på mikroorienterade diskurser som framställdes ur olika subjektspositioner som de medverkande musiklärarna antog. Skillnader i diskurserna beror på intresse, musiklärarnas tidigare erfarenheter och vad de anser vara relevant i musikundervisningen. Sång kan vara ett känsligt moment i undervisningen och kräver tid, elevanpassning och en trygg inramning. Vidare diskuteras hur gemensam sång i musikundervisning präglas av elev- och lärarförutsättningar, styrdokument och hur musiklärarna ser på sångens värde i undervisningen.

Detta är ett fenomenografiskt arbete som har undersökt hur musiklärare som undervisar i årskurs 7-9 på grundskolor i Stockholm upplever hip-hop som ett kulturellt fenomen. Data har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med fokus på följdfrågor för att fånga upp så många unika och spontana beskrivningar som möjligt. Deltagarna är alla högskoleutbildade musiklärare i 30-50-årsåldern. Arbetets resultat består av framträdande sätt att uppleva fenomenet hip-hop på, som rubriceras i kapitel 5 under olika beskrivningskategorier. Dessa sammanfattas i det utfallsrum som tilldelas namnet Hip-hop: Kulturens oslipade diamant. Arbetets resultat visar att hip-hop upplevs som ett fenomen som har en tydlig utgångspunkt i “orten”, vilket i en hip-hopkontext syftar på till exempel utsatta områden som förorter där det bland annat förekommer utanförskap och utbredd grov kriminell verksamhet som ofta skildras i hip-hopmusiken. Dessa områden agerar som en slags “tryckkokare” där rå talang, oberoende av traditionella musikaliska förkunskaper och formell undervisning, koncentreras till de oslipade diamanter till artister vars autentiska och stötande uttryck formar en oemotståndligt lockande konstform för ungdomar som antingen delar samma erfarenheter av utanförskap, eller ungdomar som söker att ventilera det tabubelagda i ett allt mer “politiskt korrekt” samhälleligt samtalsklimat. / This is a phenomenographic study which aim was to study how music teachers who teach grades 7-9 at elementary schools in Stockholm, Sweden experience hip-hop as a cultural phenomenon. Data has been collected through four semi-structured interviews with a focus on follow-up questions to capture as many unique and spontaneous descriptions as possible. The participants are all university-educated music teachers aged between approximately 30-50. The results of the study consist of prominent ways that the teachers experience the phenomenon of hip-hop, which are labeled in chapter 5. These are then summarised under the label Hip-hop: Kulturens oslipade diamant (Hip-hop: Culture's diamond in the rough). In summary, the study's results show that hip-hop is experienced as a phenomenon which is heavily rooted i what is known as “orten”(Swedish slang for “the suburbs”), which in a hip-hop context refers to areas where there is segregation and widespread criminal activity that is often depicted in hip-hop music. These areas act as a kind of "pressure cooker" where raw talent, independent of traditional musical knowledge and formal education, is concentrated into diamonds in the rough. Artists whose authentic and offensive expression constitutes an irresistible art form for youth who either share the same experiences of segregation, or youth who simply seek to vent what is deemed taboo in an increasingly "politically correct" social climate.

Unga transpersoner är en växande elevgrupp vilket gör att allt fler sånglärare möter elever som identifierar sig som transpersoner i sin undervisning. En persons röst är nära sammankopplad med den personliga identiteten men det finns väldigt lite forskning om transpersoner i sångsammanhang. Denna studie som bygger på tre samtal i en fokusgrupp bestående av fyra transpersoner i gymnasieålder har genomförts i syfte att undersöka deras erfarenheter av röst, sång och sångundervisning. Studiens deltagare lyfter fram positiva erfarenheter från sångsammanhang där de mött medvetna lärare med erfarenhet av att undervisa transpersoner. Trots lärarnas normkritiska blick och medvetenhet om bland annat språkbruk kan tradition som förstärker könsnormer ibland leva kvar och leda till att studiens informanter inte känner sig inkluderade. Vidare beskriver de hur fysiska förutsättningar sätter stark prägel på deras erfarenheter av röst och sång, där rösten antingen förstärker könsidentiteten och leder till positiva erfarenheter eller blir ett hinder för dem att uttrycka sig som de vill och leva i enlighet med sin identitet. Individuella anpassningar i dialog med transelever är ett viktigt led i att skapa inkluderande sångsammanhang eftersom varje person är unik och det därför inte finns några entydiga svar och lösningar som passar alla. / Young transgender people are a growing group of students, which means that more and more singing teachers meet students who identify as transgender in their classes. A person's voice is closely connected to personal identity, but there is very little research on transgender people in the context of singing. This study, which is based on three conversations in a focus group consisting of four trans students in high school, has been conducted with the aim of investigating their experiences of voice, singing, and singing education. The study's participants highlight positive experiences from singing contexts where they have met conscious teachers with experience in teaching transgender students. Despite the teachers' norm-critical view and awareness of, among other things, language use, tradition that reinforces gender norms can sometimes still be present and lead to transgender students not feeling included. Furthermore, they describe how physical conditions strongly influence their experiences of voice and singing, where the voice either reinforces gender identity and leads to positive experiences or becomes an obstacle for them to express themselves as they want and live in accordance with their identity. Individual adaptations in dialogue with trans students are an important step in creating inclusive singing contexts since each person is unique and therefore there are no clear answers and solutions that fit everyone.

The purpose of this thesis is to examine how teenagers in high school experience and use music in the app Tiktok with the aim to better understand how digital tools can be used in music education. In an app such as Tiktok there are many modes intertwined. I interviewed seven teenagers in two groups where they had to choose one video that contained any type of music to show to the rest of the group. The interviews were filmed in order to be analysed on the basis of a social semiotic multimodal discourse analysis. The same analyse model applied to the analyse of the actual videos. The results were then compared to each other. It showed that the music is often the mode that creates meaning in the video and makes the other modes cohere. It also showed that there are many different discourses in Tiktok that use different combinations of modes to create meaning. The teenagers were well aware about the discourses and how music was used in different ways depending on the discourse, even though they were not always aware about the importance of the music for coherence. They had no problem in navigating, interpret, read and combine the different signs and modes to understand the humor or the purpose of a video. Some of them also produced videos in a specific genre or discourse, using the suitable modes. / Syftet med denna uppsats är att undersöka musikens roll i Tiktok, hur tonåringar upplever musiken och hur de använder den. Jag gjorde intervjuer med två grupper där tonåringarna fick välja varsitt klipp som innehöll musik som vi tittade på tillsammans i gruppen. Intervjuerna filmades för att kunna analyseras utifrån en socialsemiotisk multimodal diskursanalys. Videorna som informanterna valt ut analyserades även separat utifrån samma modell. Resultaten från de olika analyserna jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att det fanns flera olika diskurser som samverkar i Tiktok samt att musiken oftast är den drivande teckenvärlden i videon. Tonåringarna var väl medvetna om de diskurser som samverkade och hur musikens roll förändrades i de olika diskurserna, även om de inte alltid insåg musikens vikt för rytmen och informationslänkningen i videon. I videorna är det många teckenvärldar som används för att skapa mening. Tonåringarna hade inga problem med att läsa av, tolka och sammanföra till exempel text, bild och musik för att förstå humorn eller syftet med en video samt att de själva använde sig av dessa teckenvärldar för att skapa videor i en viss genre med särskilda diskursiva verktyg.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers are using music in the planned education to promote the fundamental values. The study aims to find out how preschool teachers’ personal relationship to music affects how they teach music to the children, how preschool teachers describe the way that they use music in preschool, how preschool teachers use music in the planned education to work with the fundamental values and also to find out how preschool teachers perceive that the fundamental values relate to music activites in preschool. This survey is based on qualitative, semi-structured interviews that are based on a phenomenographic methodological approach, with five preschool teachers that all are active in Sweden. The results of this survey show that they all have a great interest in music and that they use music in planned activities to promote children’s learning and development on many levels in several different areas. However, they don’t use music in a conscious and goal-oriented way to work with the fundamental values. / Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare använder musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena. Studien syftar till att ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med musik i förskolan, hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att arbeta med värdegrundsarbetet samt att ta reda på hur förskollärare uppfattar att värdegrund relaterar till musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Denna undersökning bygger på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats, med fem förskollärare runt om i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att dessa pedagoger har ett stort eget musikintresse och använder musik i verksamhetens planerade undervisning för att främja barnens lärande och utveckling på många plan i många olika områden. Man använder dock sig inte av musiken för att på ett medvetet och målstyrt sätt arbeta med värdegrund.