Studien syftar till att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare berättar om och beskriver barns delaktighet i musikundervisning i förskolan samt hur delaktigheten kan främjas. Barns delaktighet är centralt inom förskolan och kan påverkas och främjas på olika sätt. Denna studie bidrar med kunskap om just detta. En kvalitativ metod har använts för att samla in sex förskollärares berättelser genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkats och analyserats i resultatet. Studiens resultat och analys delas in i fem kategorier; barnens samspel påverkar deras delaktighet, barngruppens storleks påverkan på barnens delaktighet, barns olika strategier till deltagande, de vuxnas förhållningssätt och förskollärarens roll och tillvägagångssätt för att engagera barnen. Resultatet visar bland annat att de deltagande förskollärarna anser att barn har olika strategier till delaktighet, att barngruppens storlek påverkar i vilken utsträckning barnen får delaktighet samt att förskollärarens engagemang kan ha stark påverkan på hur barnens delaktighet ser ut. Didaktiska implikationer som presenteras innefattar att det är relevant för förskollärare att utgå från de didaktiska frågorna vid planering, genomförande och reflektion av musikundervisning. Detta för att upptäcka vilken delaktighet som erbjuds barnen samt hur undervisningen kan anpassas för att främja förskollärarens aktuella barngrupp.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikundervisningen i årskurs 1-6 påverkar förväntningen på och inställningen till musikundervisningen i årskurs 7-9. I bakgrunden presenteras en genomgång av tidigare och nu rådande läroplaner för grundskolan samt granskningar och forskning som gjorts inom området. Data har samlats in genom kvalitativa respondentintervjuer med fyra individer i åldrarna 15-25. Intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna upplevt skillnader mellan musikundervisningen i årskurs 1-6 och 7-9, framför allt i tillgång till lokal och utrustning. Resultatet visar också att respondenterna upplever att musikämnet saknat progression genom grundskolan och det framkommer att undervisningen upplevts som mer seriös från den årskurs då betyg skulle sättas. Respondenternas upplevelser av grundskolans musikundervisning och vad som påverkat upplevelsen diskuteras slutligen i förhållande till den litteratur som presenterats. / The aim of the present study is to investigate how music education in grades 1-6 affects expectations of and attitudes towards music education in grades 7-9. The background presents a review of previous and current curricula for primary schools, as well as audits and research done in the field. Data was collected through qualitative interviews with four subjects aged 15-25. The interviews were transcribed, processed and analyzed from a sociocultural perspective. After analyzing the interviews, the results show that the respondents experienced differences between music teaching in grades 1-6 and 7-9, especially regarding access to locale and equipment. The results also show that respondents feel that the subject of music lacked progression throughout primary school, and it appears that music education is perceived as more serious in conjunction with the first school year in which the students’ work was officially graded. Finally, respondents' perceptions of primary school music education and factors affecting the experience are discussed in relation to the literature presented.

Syftet med denna studie är att utifrån Paul Ricoeurs trefaldiga mimesis-begrepp, utforska hur några musiklärare integrerar och motiverar komposition som ett inslag i instrumentalundervisning. För att nå studiens syfte har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra musiklärare som aktivt använder sig av komposition i sin instrumentalundervisning. I resultatet framkommer att informanterna betraktar komposition som en viktig del i skapande av musikalisk identitet och musikaliskt omdöme, de jämför musik med språk och ser komposition och improvisation som nära besläktade. Det framkommer även ett antal konkreta arbetssätt, bland annat beskrivs hur informanterna arbetar med improvisation som ett verktyg för komposition.  I studiens sista kapitel diskuteras bland annat synen på skapande, musik som språk och musikalisk identitet och omdöme. / The purpose of this study is that based on Paul Ricoeur threefold mimesis-concept, exploring how some music teachers integrate and motivate composition as an element of instrumental tuition. To achieve the purpose of the study qualitative research interviews were conducted with four music teachers who actively use composition in their instrumental tuition. The result shows that the informants consider the composition as an important part in the creation of musical identity and musical judgement, they compare music with language and sees composition and improvisation as closely related. It also reveals a number of specific approaches, including how the informants use improvisation as a tool for composition. The study's final chapter includes a discussion of the view of creativity, music as a language and musical identity and judgement.

Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades. Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand. Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

Syftet med denna studie är att beskriva relevansen av och eventuella samband mellan utvalda faktorers inverkan på trumpetelevers val av instrument och på deras fortsatta spelande i musik- och kulturskolor. Detta görs genom att beskriva både vad som påverkat eleverna i deras instrumentval och vad som varit viktigt för deras fortsatta spelande och intresse. Därefter undersöks om det finns några samband mellan dessa viktiga faktorer. Studien undersöker också föräldrars upplevda stöttning och om den har något samband med elevernas övningsfrekvens. Studien försöker dessutom också belysa hur elevernas intresse för sitt instrument ser ut genom att undersöka vissa faktorers relevans i relation till intresset, men också i jämförelse med andra instrument som brukar erbjudas på musik- och kulturskolor. Detta görs genom att både undersöka var intresset kommer ifrån samt hur de upplever att intressegraden ser ut idag jämfört med när de började spela. Tidigare forskning i området har ofta varit inriktad på lärarens perspektiv eller en allmän syn på undervisning. Avsikten med denna studie är dock att undersökningen görs ur elevernas synvinkel. Studien genomfördes utifrån ett positivistiskt kvantitativt förhållningssätt och urvalet består av trumpetelever samt deras föräldrar. Resultatet visar att både trumpetens egenskaper som ljud och klang samt läraren är viktiga faktorer för att elever ska börja spela. Musik- och kulturskolors instrumentprovardagar är också en bidragande faktor. Resultatet visar även att det inte finns några idoler som skapat intresset hos någon av eleverna, utan intresset har snarare kommit från lärare, familj och kompisar. Att ha provat spela trumpet tidigare är också en viktig faktor. En reflektion är att studien kan antyda på att föräldrar kanske underskattar sin egen inverkan på eleverna, både i valet av instrument, men även för det fortsatta intresset. / The purpose of this study is to describe the relevance of the influence and possible correlations of selected factors on trumpet students choice of instrument and their continuous playing at community music schools. This is done by describing both what influenced the students in their choice of instruments, and what was important for their continued interest. Thereafter, any possible correlations between these important factors are examined. The study also examines parents estimated support and whether it has any connection with the students' practice rates. The study also examines students interest in instruments at community music schools by examining the relevance of the impact of certain factors on the interest, but also in comparison with other musical instruments. This is pursued by both uncovering where the interest came from and how they perceive their own interest at present compared to when they started playing. Previous research in this field has often been focused on the teacher's perspective or on a general view of teaching. In contrast, this study should be able to show trumpet students point of view. The study was conducted on the basis of a positivist quantitative approach and the selection consists of trumpet students and their parents. Results show that both the characteristics of the trumpet, for example the sound colour, as well as the teacher, are important factors for students to start playing this instrument. Testing days on music schools are also a contributing factor. Results also provides fact to that there are no idols that created the interest of any of the students, instead the interest has mostly come from teachers, family and friends. Having tried to play the trumpet in the past is also an important factor. A reflection that this study may suggest is that parents may underestimate their own influence on students, both in the choice of instruments, but also for the continued interest.

During the past couple of years an extensive restructure towards increased digitization, has affected Swedish schools. Some investments aim towards teachers training, whilst others prioritise hardware. Some intend to transact radical, groundbreaking changes, whilst some care to integrate information and communication technology (ICT) successively in the current education model. The methods for digitization are many and contested. Previous research focuses on investigating what effects digitization has on student learning and how the digitization mission has been interpreted and executed in school context. Teachers and students attitudes towards digitization are too fields that have been explored, though most studies are made outside of Sweden, which causes a certain knowledge gap. Music education in Sweden lacks creative elements, which has been noted in research. According to previous research ICT is also considered missing the most within the creation field. Underlying causes for the slow progress of digitization in Swedish schools however, belong to a less researched field. Initially, this study seeks to chart both in what context and extent music teachers in secondary school tend to use ICT and to investigate if any connections show between ICT usage and personal or workplace related variables. The research questions define which variables that are being investigated by dint of the web-based questionnaire that constitutes the foundation for the research. The result indicates that the informants of younger age us ICT for other purposes than the older ones, to some degree. Some differences in ICT usage between men and women also showed, where women for example tend to search online for teaching inspiration more frequently than men. The result also showed that the music teachers that participated in this study use ICT mostly for simple tasks that support the traditional education, as opposed to more advanced functions that demands a higher level competence, which are used less frequently. As the title reveals, the result also show that the informants experience a lack of reources that affects the prequisites for implementing digitization, in various ways. The most missing resource is according to this study time. The end diskussion of this study report mentions that the question ”how?” ought to be relevant for making the implementation of ICT in school context as smooth as possible.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare från Montessoriförskolor och Reggio Emilia inspirerade förskolor uppfattar och arbetar med musikundervisning, samt att bidra med kunskap om musikens utrymme och betydelse inom de olika pedagogiska inriktningarna. Genom att jämföra dessa och upptäcka likheter och skillnader vill jag synliggöra olika pedagogiska infallsvinklar och få en variation i synsätt gällande uppfattningar och metoder i musikundervisningen. Datainsamlingsmetoden som används i studien är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre Montessoriförskollärare och tre Reggio Emilia inspirerade förskollärare. Analysarbetet har följt en Fenomenografisk analysmodell. I resultatet redovisas Montessoriförskollärarnas uppfattningar av musikundervisning, vidare de Reggio Emilia inspirerade förskollärarnas uppfattningar av musikundervisning och slutligen redovisas skillnader och likheter mellan de två pedagogiska inriktningarnas musikundervisning. Studiens viktigaste slutsatser är att Montessoriförskollärarna uppfattar musikundervisningen som en lika viktig del som alla andra ämnen i förskolan. De har lättillgängligt musikmaterial och musikundervisningen är spontan. De Reggio Emilia inspirerade förskollärarna uppfattar musikundervisningen som språkutvecklande. Deras musikundervisning fokuserar på en känsla av trygghet och igenkänning. Slutligen ses ett gemensamt utvecklingsområde: kompetensutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how Montessori preschool teachers and Reggio Emilia inspired preschool teachers understand and work with music education, as well as to contribute knowledge about the space and importance of music within the different educational directions. By comparing these and discovering similarities and differences, I want to highlight different pedagogical approaches and get a variation in views regarding perceptions and methods in music education. The data collection method used in the study is semi-structured qualitative interviews. The interviews were implemented with three Montessori preschool teachers and three Reggio Emilia-inspired preschool teachers. The analysis work has followed a Phenomenographic analysis model. The result shows the Montessori preschool teachers' perceptions of music education, furthermore the Reggio Emilia inspired teachers' perceptions of music education, and finally, differences and similarities between the two pedagogical approaches music education. The most important conclusions of this study are that the Montessori preschool teachers perceive music education as an equally important part as all other subjects in preschool. They have easily accessible music material and the music education is spontaneous. The Reggio Emilia inspired preschool teachers perceive music education as language development. Their music education focuses on a sense of security and recognition. Finally, a common development area is seen: competence development.

Syftet med denna studie är att få kunskap kring hur digitala verktyg skapar förutsättningar för elever att på egen hand förbereda sig inför ensembleundervisning, samt att undersöka synen på användandet av digitala verktyg i musikundervisningen från ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. För att undersöka detta har en intervjustudie med en musiklärare och fyra elever genomförts. Sammanlagt har tre kvalitativa forskningsintervjuer gjorts. Datan har analyserats deduktivt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på digitala verktyg som medierande artefakter. Studien visar på både positiva och negativa effekter på musikundervisning och kunskapsutveckling vid egenstudier som konsekvens av användandet av digitala verktyg. De positiva effekterna visar sig genom att förberedelse av material inför musiklektioner effektiviseras, hur digitala verktyg möjliggör för att öva det gehörstraderade komponerandet. Digitala verktyg stöttar vid individuell instudering av material samt färdighetsövning på musikinstrument och sång och därigenom möjliggör för eleverna att förbereda sig inför ensemblelektioner. De inspirerar till övande och fungerar som en kunskapsbank för elever vid individuell instudering. Digitala verktyg möjliggör att lärandet sker genom flera olika inlärningsmetoder. De negativa effekterna visar sig genom den tid implementering av digitala verktyg i undervisningen gör anspråk på och att vissa musikaliska aspekter som t.ex. gehör inte tränas i lika stor utsträckning.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

<p>Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.</p><p>Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions.</p><p>The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress</p>