Syftet med den här studien var att undersöka hur musiklärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola beskriver sitt arbete med elever med annat modersmål än svenska i ämnet musik. Fyra, inom särskola verksamma, musiklärare intervjuades och deras utsagor analyserades enligt fenomenografins regler. Resultatet visade att vissa saker är generella för alla elever i särskola och andra är specifika för elever med annat modersmål än svenska. Lärarna som deltog i studien gör inga större förändringar i sin didaktik beroende på vilket modersmål eleven har. Däremot görs ofta individanpassningar för att så många elever som möjligt ska kunna delta i undervisningen efter sina förutsättningar. Musiksalen är en plats där elever får utvecklas på både det musikaliska planet och inom andra områden. Lärarna arbetar med att skapa ett tryggt rum där eleverna ska få uppleva hur det känns att lyckas. För elever med annat modersmål än svenska kan musikundervisningen bli ett tillfälle då de kan få känna sig mer likvärdiga med sina klasskamrater än i teoretiska ämnen.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att undervisningen bör utgå ifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen. Film och media har idag blivit ett av ungdomars största intressen vilket gör att de får sina flesta musikaliska upplevelser från media. Narrativ mediemusik påverkar åskådaren på ett omedvetet plan och behöver därav analyseras aktivt. Musik i samspel med rörlig bild kan få publiken att tolka rollfigurers karaktärsdrag i film på olika sätt. Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om hur musik och andra uttrycksmedel används för att beskriva en karaktär i en animerad film. Tidigare forskning visar att liksom i samhället har synen på kvinnans roll ändrats i Disneys animerade filmer. Arbetet fokuserar på tre scener från Disneys animerade filmer där en prinsessa är en huvudkaraktär. De analyserade karaktärer är Snövit från filmen Snow White and the Seven Dwarfs (1937), Mulan från filmen Mulan (1998) och Merida från filmen Brave (2012). Analysen görs med hjälp av Chions (1994) analysmetod som består av masking, narrativanalys och jämförelseanalys. Resultatet visar på att det är ett samspel mellan olika faktorer som skapar en uppfattning om karaktären. Studien resulterar i åtta faktorer som påverkar åskådarens upplevelse av prinsessorna: kroppsspråk/utseende, sång/tal, Mickey-Mousing, musik i relation till sången, puls och tempo, dynamik, andra ljud samt kamerans perspektiv. Slutligen diskuteras hur filmmusik praktiskt kan appliceras i musikundervisning i förhållande till gymnasiets läroplaner för musikämnen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd.

The aim of this study is to see how music teachers at secondary school work with the implementation of cultural heritage in teaching. What has been examined in the study is what the participating teachers believe that the curriculum aims at the existing cultural heritage, and what they themselves consider to belong to a cultural heritage. It is the qualitative method of interviewing informant and interviewer that has been used. Concepts that are important for this study are cultural heritage and culture. The study highlights different perspectives on culture and heritage and discusses how cultural heritage and identity come together. The teachers have told how they work with the implementation of the cultural heritage in the teaching and what they themselves consider appropriate to use and teach to the students. The teachers also conclude that identity is strongly linked to culture and cultural heritage, and discusses how teaching affects students in their identity creation. The study's analysis is viewed from a theoretical perspective with postcolonialism's way of seeing that the Westerners are seen as normative and Lévi-Strauss's way of looking at the interplay between cultures. / Målet med denna studie är att se hur musiklärare på högstadiet arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen. Det som har undersökts i studien är vad de deltagande lärarna tror att läroplanen syftar till gällande kulturarv, samt vad de själva anser tillhöra ett kulturarv. Det är den kvalitativa metoden med intervju mellan informant och intervjuare som har använts. Begrepp som är viktiga för denna studien är kulturarv och kultur. Studien lyfter fram olika synsätt på kultur och kulturarv samt diskuterar hur kulturarvet och identitet hör ihop. Lärarna har berättat hur de arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen och vad de själva anser vara lämpligt att använda sig av och lära ut till eleverna. Lärarna kommer även fram till att identitet är starkt sammankopplat med kultur och kulturarv, och diskuterar hur undervisningen påverkar eleverna i sina identitetsskapanden. Studiens analys ses ur ett teoretiskt perspektiv med postkolonialismens sätt att se att det västerländska ses som normativt samt Lévi-Strauss sätt att se på kulturers samverkan mellan varandra.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om vad förskollärare i förskolan anser om musikens betydelse för barns utveckling samt få insikt i hur de arbetar med musikaktiviteter i förskolan. Följande frågor har besvarats i studien: Vilka olika uppfattningar finns om musikens betydelse för barns utveckling hos de tillfrågade förskollärarna? Hur arbetar förskollärarna med musik/musikskapande i förskolan? Och hur kan alla barn inkluderas i musikaktiviteter på förskolan? I föreliggande studie har kvalitativa intervjuer använts, urvalet omfattar sex förskollärare med olika många års erfarenheter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet har använts vid analys av studiens resultat. Resultatet visar att förskollärarna anser att musik är viktig för barnens utveckling. Exempelvis utvecklar barn sitt språk, sitt ordförråd och sin motorik med musik som stöd. De tillfrågade lärarna använder dagligen musik i sin undervisning och har en positiv syn på musikens betydelse för barns hälsa och välmående. Förskollärarna använder olika arbetssätt vid musicerande med förskolebarnen bland annat nämns ett musikrum, en korg med sångkort och sångsamlingar med och utan instrument. I arbetet nämns även olika strategier för att kunna inkludera barn i musikaktiviteter på sikt, ett exempel kan vara att låta barnet få sitta bredvid och observera musicerandet på håll, eller låta barnet hjälpa till att duka till maten på sidan av aktiviteten, dukningen ger då barnet möjlighet att få vara passivt deltagande i musicerandet under dukningen. Ett annat exempel kan även vara att inkludera familjens favoritmusik i musicerandet på förskolan.

Studiens syfte var att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares syn på barns förutsättningar till instrumentspel i musikundervisning. Som metod genomfördes ett kvalitativt undersökningsarbete. Forskningsempirin genererades genom intervjuer som systematiskt arbetades igenom och som skapade datan för analysen. Den tidigare forskningen som användes för diskussionerna ansågs vara relevant för studien. Vi upptäckte under våra praktiker och jobb på förskolor att instrumentspel fick en liten plats i barngrupperna vilket ledde fram till att göra undersökningen. I studien lyfte vi fram didaktisk och musikdidaktisk teori, begrepp som reproducerande och producerande funktion, aktivitetsformer, rumsligt iscensättande, inommusikaliska mål samt linjärt och icke-linjärt undervisning. Ett forskningsresultat visade att den plats där musikundervisningar genomförs på kan bland annat bero på instrumentens placering. Ett annat resultat visade att aktivitetsformen lyssna oftast förekom i samband med instrumentspel. Handtrummor visades i resultatet som det instrument som oftast användes av barnen under musikundervisningarna. Resultatet visade även att den producerande funktionen oftare förekom under musikundervisningarna framför den reproducerande funktionen.

Musik spelar en stor roll i barns liv och har en självklar plats med en lång tradition i förskolans undervisning. Därför vill vi i denna uppsats undersöka och analysera hur förskolepedagoger ser på musikens roll i förskolan och hur, när och varför de använder musik. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagoger förhåller sig till och resonerar om musik och musikundervisning i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av för analysen av empirin är den musikdidaktiska teorin. De didaktiska frågorna vad, hur, vem, när och varför är väsentliga att förhålla sig till om undervisning ska bedrivas och har använts som hjälpmedel för att få en verksamhetsnära bild av hur det faktiskt ser ut på de förskolor som är med i undersökningen.  Eftersom uppsatsen syftar till att få svar på pedagogers syn på användande av musik i förskolan, så har vi valt kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna har svarat på frågorna men även gett en inblick i respondenternas egna tankar, reflektioner och åsikter om musiken och dess roll i förskolan.  Studien har visat att respondenterna arbetar med musik på flera olika sätt. Gemensamt är bland annat att musiken används både som mål och metod men musiken som metod är mer vanligt förekommande. Att skilja på inommusikaliska mål och utommusikaliska mål i en musikaktivitet upplevs som svårt och även onödigt. Ur ett didaktiskt perspektiv så framkommer att musiken är förhållandevis oplanerad och oreflekterad och musiken framstår som något självklart vars syfte och plats är mer oklart.

”But what does it mean in practice?” is a phenomenographic study that aims to examine how music teachers experience inclusion of pupil influence in their teaching and if there is a connection between pupil influence and motivation. The study leans on previous research that has been done in both pupil influence and motivation. The method in this study consists of five semi-structured interviews with active music teachers in different high schools. The results show that most of the music teachers in question use the curriculum as an assurance to include the proper elements to each semester’s work areas. The interviewed teachers’ teams work actively on including pupil influence in their respective schools, but some of them express a desire to talk more about pupil influence and how it may be executed in practice. There are times when the music teachers choose to decrease the pupils’ influence depending on their age. The results additionally show that lack of time is an influential factor for whether music teachers choose to include pupil influence in their teaching or not. Furthermore all of the music teachers agree that there is a connection between pupil influence and keeping the lesson material up to date. This is due to the music teachers seeing a rise of the pupils’ motivation when given influence to choose songs and music genres for the music lessons.

I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.