Föreliggande studie undersöker hur motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever i musikundervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk bakgrund. Det sociokulturella perspektivet på lärande behandlar frågor om hur människor lär och under vilka omständigheter vissa förmågor och kompetenser utvecklas. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer av tre strategiskt utvalda pedagoger med olika bakgrund och arbetssituation. Resultatet visar att motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever med hjälp av ett antal intellektuella och fysiska verktyg. De intellektuella verktygen är olika pedagogiska strategier som lärarna använder sig av för att planera undervisningen. Exempel på pedagogiska strategier beskrivs i studien som att först väcka ett grundläggande intresse hos eleven, skapa en god stämning med en musikalisk gemenskap samt att anpassa undervisningen efter elevens önskemål och förutsättningar. Även konserter och betyg beskrivs i studien som användbara strategier för att motivera elever. De fysiska verktygen är föremål som tjänar som hjälpmedel i undervisningen, som exempelvis noter men även streamingtjänster som Spotify och Youtube. Lärarens roll som en musikalisk förebild samt som en kunnig och pålitlig auktoritet beskrivs även i studien som viktig för att väcka motivation och ansvarstagande hos elever. Avslutningsvis pekar resultatet på att elevers motivation och ansvarstagande kan te sig på olika sätt då dessa strategier och fysiska verktyg både kan leda till positiva och negativa effekter på olika elevpersonligheter.

I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.

The purpose of this thesis was to study the functions that music have in relation to the formation of identity, and research how this fits into the music subject in the school environment in Sweden. My questions were; (1) what role does music has in the formation of identity? (2) how does gender stereotyped musical identities take form? (3) what is the problems or risks with music education in relation to formation of identity? (4) how does the curriculum for the Swedish school relate to the functions that music have in relation to the formation of identity? I have done an analysis on three writers who focuses on theories about music in relation to the development of identity, to give perspective to the individual’s music reality. The first one is the Swedish musicology professor Börje Stålhammar, the second one is the Norwegian music therapist and professor Even Ruud, and the third one is the Brittish music senior master Nicola Dibben. I have compare their thoughts and found a great unanimity in many aspects. I have also related their thoughts to the curriculum for the Swedish school, and found support on many points, but not all. The Swedish curriculum calls the school a social and cultural place that both have a possibility and responsibility to strengthen the identity among the pupils. According to my writers the music has escapist, emotional and existential roles. It works as community construction and creation of a group belonging. Ruud and Dibben suggest that music also can function as a musical self biography, by recollecting and integrate life events. Dibben suggests that musical preferences are personal, and an important way to define ourselves and others. According to Dibben, gender identity is constructed through the musical activities we participate in, through the musical preferences we have and through the beliefs about what constitutes gender-appropriate musical behaviour. According to the curriculum, the school has a responsibility to work against traditional sexual stereotypes, and Ruud and Dibben suggest that music is an area in which gender roles can be explored and assumptions challenged. Stålhammar suggests that the musical identities can be contrasted to the music education in school, and create a sense of “cultural dissonance”, where the subject is viewed as unreal and unfamiliar in comparison to own experiences. Ruud is talking about the aspects of the experience of a “false self”. If children and youths are using music as a means of defining themselves and forming group identities, this means that inevitably some will form negative musical identities whilst others will form more positive musical identities. The curriculum for the music subject does not say anything about the negative identities that are the reality of the music teacher.

No description available.

Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur genus framställs i tryckta och digitala musikhistoriska läromedel. De teoretiska utgångspunkterna är diskursanalys ur ett genusperspektiv Materialet är insamlat via ett onlineforum för musiklärare. I forumet ställdes frågan, Vilka läromedel använder du vid musikhistorieundervisning? De svar musiklärarna lämnade i forumet blev sedan utgångspunkt för studien, och de läromedel som nämndes har sedan granskats utifrån hur genus tar sig uttryck i materialet. Resultatet visar att manliga kompositörer, tonsättare och musiker uteslutande får mer utrymme i musikhistoriska läromedel. Utifrån detta yttrar sig ett antal diskurser. En maskulint hegemonisk diskurs som resulterar i en reproduktion av traditionella könsmönster, samt en pseudofeministisk diskurs och en problematiserande diskurs som båda vill lyfta kvinnliga kompositörer, tonsättare och musiker i musikhistorien. Dock vill den pseudofeministiska diskursen lyfta kvinnliga kompositörer, tonsättare och musiker oavsett deras prestationer, medan den problematiserande diskursen vill lyfta kvinnliga kompositörer genom att förklara varför de får så lite utrymme i historien. Genom diskurserna kan även linjer dras till musiklärarutbildningens inverkan på musikhistorieundervisningen. Föreliggande examensarbete bekräftar tidigare forskning om reproduktion av genussyn och könsmönster i musikklassrummet. Dessutom öppnar examensarbetet upp för fortsatt forskning inom digitala läromedel och källkritik bland lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar och utmaningar musiklärare upplever i sin undervisning för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet (SPRINT). Förhoppningen är att få en djupare förståelse för vilka metoder musiklärarna använder för språkutlärning, vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen för nyanlända elever och hur musiklärarnas utsagor kan förstås ur ett interkulturellt perspektiv. Metoderna som har använts är observation och kvalitativ intervju och tre musiklärare deltar som informanter. I resultatet framkommer att informanternas metoder för språkutlärning skiljer sig något men att alla upplever liknande pedagogiska utmaningar som till exempel svårigheter att hinna med allt i kursplanens innehåll och att ge eleverna möjlighet att nå högre betyg. I studiens diskussion lyfts den interkulturella pedagogiken som en möjlighet att bredda kunskapssynen inom musikämnet och ta tillvara på nyanlända elevers erfarenheter samt att motverka reproduktionen av en västerländsk kunskapssyn.

No description available.