The purpose of this study was to learn what music teachers has to say about assessment. To find out what kind of tools and methods music teachers use when it comes to assessment and grading. Both summative assessment and formative. Also, to understand more about what tools they choose according to the difficulties they face when teaching. Finally, if and how music teachers collaborate with colleagues when it comes to assessment. With the help of sociocultural theory, the analysis was made of four qualitative interviews with music teachers. The participants of this study work in Sweden and have a varied amount of working experience. This study shows that music teachers use a number of tools to gather information about their students’ knowledge. Some use videorecording and likes to use it while others feel the opposite. Notes are used commonly among the participants though in different ways. Social moderation and collaboration between colleagues are sometimes used formally like planning the whole music program together and other times used more informal as discussions and advice given between colleagues. Formative feedback is a natural part of music education according to these participants, mostly acted out through simply talking with students and showing how. Video recordings of students performing can also be used for giving feedback in the class together with other students as a method for formative assessment. Observations is something that the teachers also want to talk about as a way of gathering information about students’ knowledge and the professional decision about grades. Difficulties that affect the teachers’ assessment such as classroom design and time is brought up in the interviews. The music teachers must find a balance between documenting students’ achievements and simply being in the room, focusing on the present moment.

Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.

Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling.  Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.

I gymnasieskolans kursplan för musikämnet står personligt uttryck med som en del av det centrala innehållet. Detta begrepp har vi som musikstudenter och utövande musiker även stött på i många andra sammanhang. Begreppets betydelse är dock inte definierat. Skolverket definierar inte heller vad personligt innebär i denna kontext. För att veta hur vi själva skulle kunna förstå och göra personligt uttryck till en del av vår undervisning ville vi därför ta reda på hur andra musiklärare talar om personligt uttryck. Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om musiklärares syn på personligt uttryck i musikundervisningen. Genom att bjuda in musiklärare till fokusgruppsamtal har resonemang och tankar delats och vidareutvecklats emellan musiklärare. Det insamlade materialet har sedan sammanställts och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Materialet samlades in genom video- och röstinspelningar. I resultatet presenteras tre diskurser som framkommit ur samtalen: diskursen om konkret och abstrakt, diskursen om personligt som omöjligt samt diskursen om musikerskap kontra artisteri. Vår slutsats är att det trots att tidigare forskning visar på att personligt uttryck och uttryck generellt historiskt sett har glömts bort i musikundervisningen finns tendenser till att göra det fortfarande idag. Den största utmaningen verkar ligga i att definiera personligt. Allt som oftast används det synonymt med ett unikt sound.

Syftet med undersökningen är att utifrån ett ramfaktorperspektiv undersöka vilka faktorer som musiklärare i år 7–9 upplever påverkar deras undervisning. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: • Vilka faktorer upplever musiklärare påverkar musikundervisningen? • Hur upplever lärare att dessa faktorer påverkar deras möjligheter att genomföra sin undervisning? Studien bygger på intervjuer med sju lärare som undervisar i ämnet musik. I resultatet syns musiklärarnas upplevelser kring olika faktorer som påverkar musikundervisningen där gruppstorlek, budget och lokalmöjligheter är viktiga faktorer. Musiklärarna lyfter även problematiken kring bristen på kompetensutveckling samt hur lärarkompetens kan vara en betydande ramfaktor för att hjälpa eleverna i deras inlärning och utveckling i ämnet. I studien benämns även förväntningarna ifrån ledning, kollegor och elever som en faktor då kravet på en musiklärares kompetens samt ansvar upplevs stort. Detta anser musiklärarna sätter press på hur elevernas kunskaper i musik ska vara och att man som ensam musiklärare på en skola ska axla många roller.

Studien handlar om hur musiklärare som undervisar i årskurserna 7–9 i Finland respektive Sverige uttrycker sig om ensemblespelens funktion i musikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att med förankring i relationell pedagogik, analysera och beskriva musiklärares syn på ensemblespel samt sin egen musikundervisning i relation till kursplanens direktiv. Genomförandet av studien gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare där deras erfarenheter och utlåtanden ligger i fokus. Resultatet av deltagarnas uttalanden visar på vikten avkollegial samverkan för utvecklingen av undervisningskvalitén samt att musikundervisning kanske kan användas till ett större ändamål. Genom att elever får musicera tillsammans kan det bidra till personlig utveckling i form av ökat självförtroende samt främja utvecklingen av deras sociala förmågor och som relationella individer.

<p>Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?</p><p>We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds?</p><p>Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens.</p><p>Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7.</p><p>Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är.</p><p>Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.</p>

Brunzell L. &amp; Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7? We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds? Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens. Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7. Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är. Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.

Syftet med studien är att få en inblick i lärares uppfattningar kring hur arbetet med musik inom skola och fritidshem för elever i årskurs 1-6 ser ut och hur man genom interkulturell musikundervisning bemöter barns skilda relationer till musik och musicerande utifrån barns sociala och kulturella bakgrund och hur undervisningen kan möjliggöra för eleverna att använda musik som uttrycksform. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med musiklärare vid olika grad av mångkulturella skolor. Resultatet visar en enighet bland de tillfrågade lärarna att musikundervisningens roll i skolverksamheten är till för att ge eleverna de verktyg de behöver för att använda sig av musik som uttrycksform. Resultatet visar även ur lärarnas perspektiv en bild av barns relation och konsumtion av musik i de yngre åldrarna som starkt präglad av populärkulturen och lärarnas uppfattningar kring att barns musiksmak och identitetsanknytning till musik tar fart först i slutet av mellanstadiet eller i senare ålder. Resultatet kretsar även kring ensemblespelets vikt inom musikundervisningen och lärares tankar och resonemang kring den musik de anser stå i centrum för deras undervisning.

Musikundervisning i förskolan tenderar att främst handla om sång av reproducerande karaktär. Dessutom fokuseras oftast ett utommusikaliskt syfte, som exempelvis språkutveckling eller socialisering.  Denna studie handlar om att undersöka och analysera barns musikskapande inom förskolans praktik och med den vill jag bidra till att bredda förståelsen för vad musikundervisning i förskolan kan handla om. Genom en kvalitativ metod genomförs studien som ett studentinitierat utvecklingsarbete. Sju undervisningsstunder analyseras ur ett musikdidaktiskt perspektiv där innehållet i undervisningsstunderna kategoriseras utifrån tre huvudsakliga fokusområden: Sång och melodiskapande, utforskande av begreppet rytm samt utforskande av begreppet tonhöjd. I studien deltar tio barn i 5 - års åldern, på en svensk förskola. I studiens resultat beskrivs hur musikens olika dimensioner görs synliga i musikskapandet utifrån Nielsens musikdidaktiska teori (2006). Tre olika aspekter av musikundervisningen blir också synliga: den vetenskapliga-, hantverksmässiga- och den konstnärliga dimensionen. I resultatet framgår också vad som kan känneteckna analogt respektive digitalt musikskapande och på vilket sätt de båda undervisningsmetoderna befruktar varandra.