• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 329
  • 2
  • Tagged with
  • 331
  • 187
  • 179
  • 110
  • 96
  • 83
  • 52
  • 29
  • 29
  • 28
  • 26
  • 25
  • 23
  • 23
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
181

Allt hänger ihop! : En fenomenografisk studie om lärares och elevers upplevelse av ett träningsprogram inom Simultaneous Learning / : A phenomenographical study about teacher’s and student’s experiences of a training program in Simultaneous Learning

Erlanson, Ernst January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur ett träningsprogram baserat på metoden Simultaneous Learning upplevs av lärare och elever. I bakgrundskapitlet beskrivs metoden som är skapad av Paul Harris och hur den förändrats över tid. Det finns endast lite tidigare forskning om metoden, på grund av att den är relativt ny, men den som hittats redogörs det för. Bakgrundskapitlet inkluderar också tidigare forskning om enskild musikundervisning och några viktiga problem som identifierats inom det området. Studien är en fallstudie där tre lärare, utan tidigare erfarenhet av Simultaneous Learning, fick delta i ett träningsprogram i metoden. Lärarna använde metoden i sin undervisning under 3-6 lektionstillfällen. Under datasamlingen intervjuades elever och lärare för att undersöka hur interventionen i form av träningsprogrammet upplevts. I resultatet framkommer att eleverna och lärarna upplevde skillnader, i form av till exempel nya moment i undervisningen såsom improvisation. De upplevde även att undervisningen efter träningsprogrammet påminde om den tidigare undervisningen. Det kan också lyftas fram att lärare upplevt att träningsprogrammet inom metoden gjorde det enklare att undervisa proaktivt. Ett sista relevant resultat var att elever uppskattade att momentet improvisation tillfördes i undervisningen. I diskussionen relateras studiens resultat till tidigare forskning samt till frågor kring hur olika perspektiv på lärande kan påverka synen på Simultaneous Learning som metod. Slutligen diskuteras hur Simultaneous Learning skulle kunna vidareutvecklas / The purpose of this study was to investigate how a training program based on Simultaneous Learning was perceived by teachers and students. In the background chapter the evolution of Simultaneous Learning, developed by Paul Harris, is traced. There is only little earlier research regarding the method since it is comparatively new. The research that was found is however presented. The background chapter also includes earlier research in the wider field of music-studio teaching, and the problems that have been identified within this style of teaching are presented. The study is a case-study where three teachers, with no prior experience with the method, participated in a training program and later proceeded to teach a selection of students with the method for between 3-6 lessons. To gather data semi-structured interviews with both the teachers and the students was conducted, to investigate how the intervention was perceived. Results show that both teachers and students noticed differences and similarities with their previous style of teaching. Some significant results include that teachers experienced that Simultaneous Learning was helpful in creating a pro-active teaching and students experienced the introduction of improvisation to the lesson as positive. In the discussion the results are related to earlier research and how different perspectives on the role of a teacher can affect how Simultaneous Learning is perceived as a valuable tool or not. Lastly, some suggestions on how the method could be further improved is suggested and discussed.
182

Valfrihet I Musikundervisningen : En studie i hur lärare och elever reflekterar kring hur elevens valfrihet motiverar i musikämnet

Hanberg, Manfred January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur lärare och elever reflekterar kring elevernas valfrihet i musikundervisningen.  Tidigare studier visar att elevers delaktighet i den generella undervisningen främjar deras motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation där den inre tenderar vara starkast i längden och främja individens välmående.  Data har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever. Relevant material har kategoriserats och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv.  Resultatet visar att en musikelevs starkaste motivatorer är nöje och nytta. Att en elev får vara delaktig i valet av arbetsuppgifter, låtar att spela eller liknande, hänger ihop både med nöje och nytta, då elever tendera välja sådant som antingen är roligt eller nyttigt för dem. Om eleverna får välja alltför fritt så finns risken att de väljer olämpliga uppgifter, av till exempel musik av för hög svårighetsgrad, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt.  Detta forskningsresultat kan med fördel användas av lärare och elever för att närmare förstå och effektivare arbeta med att avväga mängden valfrihet för eleverna i musikämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge about what teachers and students say about students' freedom of choice in music education. Previous studies show that students' participation in general education promotes their motivation. Motivation can be divided into intrinsic and extrinsic motivation, where the intrinsic tends to be strongest in the long run and promotes the individual's well-being. Data has been collected through four qualitative interviews with two teachers and two students. Relevant material has been categorized from and analyzed through a discourse analytical perspective. The result shows that a music student's strongest motivators are joy and benefit. The fact that a student is allowed to participate in the selection of tasks, songs to play or the like, is related to both joy and benefit, as students tend to choose things that are either fun or useful for them. However, too much freedom of choice may lead to students picking too difficult songs to play, which badly affects the education quality. This research result can be used by teachers and students to better understand and to work more effectively with balancing the amount of freedom of choice for the students in the music subject.
183

App app app! : iPad och appar – komplement eller konkurrent till traditionella musikinstrument inom grundskolans musikundervisning?

Forsman, Andreas January 2016 (has links)
Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas. / The technical development in society moves faster and faster, a statement no one question nowadays. The development within computer and IT-area affects us all regardless of age. Computers are a natural tool and the concept of digital tools is included in several different subjects in elementary school program. This examination aims to illuminate the role of the iPad in elementary school music education. I have interviewed three individuals to get an answer to the question if an iPad with custom applications can be used as music instrument in education or even replace conventional music instruments. The individuals I have interviewed are: one representative from national agency for education (Skolverket), one principal from elementary school and one music teacher from elementary school. These qualitative interviews are the foundation of the empirical studies in this examination. The answers from this interview have been analyzed via a hermeneutic perspective, which have led to further questions and answers in this matter. The result clearly illustrates that iPads and applications have a given role as a tool in music education but can not be described as a music instrument. Nevertheless, all individuals interviewed underlines that the answer can be different in the future. This is a clear sign of how fast technology develops.
184

Musik som uttrycksform och kommunikationsmedel i institutionen grundskola : En analys av lärare och elevers tal om musikundervisning för årskurs 4-6

Björk, Harald January 2016 (has links)
The purpose of the bachelor thesis Music as a form of expression and communication in the Department of Primary School - an analysis of teachers and students talk about music education for grades 4-6, is to examine how the aim “to provide students with opportunities to acquire music as a form of expression and means of communication” written in the curriculum for the compulsory school is expressed in the actual the actual music education for grades 4-6. The result of the survey is that the actual teaching focuses on preparing artisanal skills such as play technical qualities, music theory and history. The curriculum core content for different grades have a dominant influence in linguistically pronounced distinctions of what music education is, and should be which control the actual music teaching content. The core content for grades 4-6 does not include practical creativity and expression but focus on the defined preparatory artisanal skills. I have in my collection of empirical data used literature studies, qualitative semi-structured interviews and focus group discussions. I have structured my material on the basis of a methodology taken in theory of critical discourse and cultural psychology and analyzed this from a sociocultural perspective. Theoretical approaches have also been theory of power in the relationship, children and adults as well as theory in the roots of the philosophy of art.
185

"Vi ska prata om genus" : En studie av lärares konstruktioner av genus och musikundervisning / "We are going to talk about gender" : A study of teachers' constructions of gender and music education

Ekström, Kajsa January 2016 (has links)
Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur musiklärare samtalar om skolans genusuppdrag i relation till undervisning i musik. Studiens teoretiska ram utgörs av genusteorier och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom två fokusgruppsintervjuer där kvinnliga och manliga musiklärare från olika utbildningsnivåer och inriktningar diskuterat genus och musikundervisning. Den data som har genererats ur gruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap med fokus på lärarnas syn på genus och musikundervisning. I resultatet presenteras flera små diskurser som belyser de förhållningssätt som lärarna har på sig själva, sitt uppdrag och sina elever. Resultatet visar att lärarna strävar efter genusmedvetenhet och individfokus, men upplever sig tillbakahållna av fasta biologiska faktorer samt känner en uppgivenhet kring historiska strukturer som lever kvar, en rädsla över maktförhållanden och en uppfattning om genus som ett svårt och komplicerat ämne. Sammanfattningsvis förstås genus som någonting abstrakt och paradoxalt. I praktiska sammanhang brottas lärarna med uppfattningar och idéer kring genus som är svåra att konkretisera. I diskussionen lyfts två sammanfattande och kontrasterande diskurser fram som det eftersträvansvärda och det biologiskt fastställda samt kampen mellan diskurserna / This study explores how music teachers converse about the school´s gender mission in relation to music education. The theoretical frame of the study is gender theories and a social constructionism. The data for the study has been collected through two focus group interviews where female and male music teachers from different educational levels and specializations discuss gender and music education. The data generated from the focus group interviews has been processed and analysed with discourse analytical tools with a focus on the teachers’ views on gender and music education. The result show several smaller discourses that show the views the teachers have on themselves, their mission and their students. The result shows that the teachers strive for gender awareness and a focus on individuals, but that they also feel held back by fixed biological elements and that they feel resigned towards historical structures that remain strong, a fear of power relations and a perception of gender as a difficult and complicated subject. In conclusion gender is understood as something abstract and contradictory. In practical arrangements the teachers struggle with perceptions and ideas about gender that are difficult to concretize. In the discussion two contradicting discourses are highlighted as the aspirational and the biologically fixed, and the struggle between the discourses.
186

Kalejdoskop : En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–9

Boberg, Karin January 2013 (has links)
Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte. / ”Kaleidoscope – a research of music teachers interdisciplinary studies in year 6 – 9” is an independent study at the Master´s level (15 credits) at the Royal College of Music in Stockholm. This study explores music teachers’ involvement in, or usage of, interdisciplinary studies in year 6–9 in Swedish compulsory schools. The research was done during the school year 2012/2013. The purpose of the research was to understand what it is that affect a music teacher to arrange interdisciplinary studies for their students or not. The method used was qualitative semi structured interviews. In the research, eight music teachers have been interviewed. The information from them was put together in Engeströms activity system. A comparison of an analysis, between a system that explains an activity where their does not exist any, or rarely exist any, interdisciplinary studies for the students, and a system where there does exist interdisciplinary studies, was done. Also a comparison of the analysis between two of the music teachers when they move from a system that is arranging interdisciplinary work to one that does not, was done. Thru this comparison reveals that it is mainly the written and non-written rules of the school that affect the presence of interdisciplinary studies or not. The research shows that it is not the individual music teacher’s engagement in the interdisciplinary work, which is the main factor if interdisciplinary studies are done, or not.
187

Digitala verktyg i musikundervisningen : En kvalitativ undersökning om några lärares användande av digitala verktyg / Digital Tools in Music Education : A qualitative study of the use of digital tools by selected teachers

Andersson, Fredrik, Hedmark, Dan January 2011 (has links)
I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka. / In the present study, digital tools are examined that are used by certain music teachers, how they are used, and what the underlying pedagogical intentions may be. We have also tried to interpret the attitude of the music teachers in regard to the use of these tools, and whether it can be said to be dependent on age and work experience. Five informants in five small or medium-sized Swedish cities with various types of music teaching jobs were interviewed, with the hope in gaining an overall diverse response.In our view, we discuss what makes the subject interesting and relevant: that new technologies are a major part of children’s and young people's lifestyles. We also address some aspects of learning; socio-cultural perspectives - the view of learning as dependent on the individual's interaction with his environment, and also how learning is affected depending on how the material is presented. There is also a section on the investment made in integrating computer technology in Swedish schools, a section on what is presented in the agency's governing documents, and a third section on the teachers' role in relation to ICT (information and communication technology).The result shows that digital tools are used in planning, teaching and visual / auditory memory overlap between classes. Streaming services and sequencer programs are often used. It also points to modern means of communication as being important. An important argument for the use of new technologies is the opportunity for students to learn through hearing and mimicry thanks to much access to music. We can also see that teachers' attitudes towards new technologies are largely positive, but not without restrictions. The actual performance of music and the personal encounter with students will be held as the most important aspects. The question of the teacher's attitude toward new technologies as being dependent upon age and work experience has not been proven in this study.
188

Elever mår bra av att bli lyssnade på : En studie i musiklärares syn på bemötandet av elever i kulturskolan / Students feel good when listened to : A study of music teachers view on treatment of students in music education

Nilzon, Eva January 2014 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie belyses lärares syn på bemötande av elever inom musik- och kulturskolor. Syftet är att visa hur tre lärare resonerar om fenomenet bemötandet av enskilda elever inom musik- och kulturskolan samt på vilka sätt de ser något samband mellan bemötande och elevers musikaliska kunskapsutveckling. Datamaterialet består av intervjuer med tre musiklärare från olika musikskolor i Sverige. Studien utgår från hermeneutiskt perspektiv såsom förståelse och tolkning, och resultaten visar följande tre temata: Faktorer som påverkar bemötandet i undervisningssituationen, samband mellan lärarens bemötande och elevens utveckling samt musiklärares samtal om bemötande. I sista kapitlet diskuteras bland annat lärarnas upplevelse av att inte frågan om bemötande har vidrörts under musiklärarutbildningen. / This interview study describes music teachers’ views on treatment of pupils in music education in Swedish music and arts schools. The purpose of the study is to show how three music teachers talk about treatment of pupils in music education, and its impact upon student musical learning. Data consists of interviews with three music teachers from different music schools in Sweden. The study is based on hermeneutic perspective such as understanding and interpretation, and the result show the following five themes: Factors that impact the treatment in the classroom situation, connections between teacher treatment and student progression, and music teachers’ dialogue on treatment. In the last chapter, among other things, the teachers’ experiences of not having learnt about treatment during their teacher training are discussed.
189

Musiklektionens fem första minuter : En observationsstudie över tre pedagogers inledning på musiklektionen

Rask, Martin January 2017 (has links)
In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.
190

Improvisation - en rörelse framåt : improvisationens roll i förhållande till lärande och musikalisk utveckling

Kolterud, Lena January 2017 (has links)
Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling. Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket. Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.

Page generated in 0.0927 seconds