I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor. Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig. / In my study, I have chosen to observe how music is used in primary schools. The research is based upon literature, observations (which were filmed) and follow-up interviews with heads of the musical moments. I have visited five various primary schools. The result of my study shows that all of the respondents view music as being a substantial part of the primary school, in that they use music both as a goal (to enrich the children’s lives) and as a tool (to improve the children’s social development, for example, before entering elementary school.). Yet many of the respondents in my study are worried about the future because local government aims to enlarge the number of children in primary schools, while also forcing the employees to work more with administration, which they regard as taking time away from the children. As a consequence, they expect this will lead to a reduction of music in primary schools, as teachers will experience more stress and feel less adequate in their jobs.

Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg & Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.

What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings. The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrument If the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge... The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely

Studien syftar till att öka musiklärarens förståelse för elevernas uppfattning om fördelar och nackdelar med dagens gängse undervisningsmetoder. Jag har i min undersökning utgått från faktorer som jag funnit i tidigare undersökningar som visat sig vara viktiga för musikundervisningens kvalité. Genom en intervjuundersökning har ett antal elever fått beskriva vad de uppfattat av specifika moment, som att lära sig sitt första ackord på gitarr. Samt skillnaden mellan att lära sig spela nya ackord på gitarr nu och i början. Svaren har sedan jämförts med vad som tidigare framhållits som viktiga faktorer för att uppnå god kvalitet på undervisningen. Resultaten av denna jämförelse visar en överensstämmelse med tidigare forskningsresultat. Fler av de faktorer som angivits i tidigare forskning var genomförda på den undersökta skolan, vilket avspeglade sig i elevernas resultat. Slutsats av detta är, att med en genomtänkt plan för musikundervisningen ges eleverna bra förutsättningar för att lyckas. Vilket kan göra att skillnader mellan resursstarka och resurssvaga elever minskar. Ett didaktiskt dilemma som lyfts fram i min undersökning är hur läraren ska hjälpa eleverna med att hantera ett instrument, inom ramen för klassundervisningen. / This study aims to enhance the music teacher’s understanding of student's perception of the advantages of today's conventional teaching methods. In my study I have assumed elements that I have found in previous studies that have shown to be important for music education quality. Through interviews, a number of students had described their understanding of specific tasks, like learning his/her first chord on the guitar. The difference between learning to play new chords on the guitar now and in the beginning. The results of the interviews were then compared with what was previously highlighted as important elements in achieving good quality music teaching. The results of this comparison show a consistent with previous research. A lot of elements mentioned in previous research were already implemented in the school studied, which was reflected in the results of the interviews. The conclusion of this is that with a well prepared plan for music education students are given good opportunities to succeed, which can make the difference between high achieving and low achieving students decreases. A didactic dilemma highlighted in my research is how the  music teacher should deal with individual help.

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar. Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr. Vidare visar studien också att pojkar och flickor inte helt fritt väljer att positionera sig utan rådande diskurser påverkar deras val i form av att olika positioner är olika problematiska att inta beroende på kön. Däremot är det möjligt för pojkar och flickor att välja att utmana rådande diskurser genom att inta mer problematiska positioner, ett agerande som jag menar bör bättre synliggöras och tas tillvara av exempelvis genuspedagogiska insatser och annat värdegrundande arbete som ofta sker jämte den ordinarie undervisningen och inte som en del av densamma. En för didaktiken väsentlig poäng är att eleverna i sitt subjektsskapande inte enbart förhåller sig till varandra utan också till undervisningen och det kunskapsinnehåll vilket får konsekvenser för deras lärande i undervisningen.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha. Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen. Studiens resultat visar, trots en stor utbildningsskillnad mellan kulturskollärarna och cirkelledarna, på en snarlik undervisning i månget faktum enligt respondenternas uttalanden.

Syftet med detta arbete är att ta reda på gitarrlärares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier används i gitarrundervisningen på musikutbildningar på olika nivåer. För att uppnå detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lärare, med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, får fler källor att inhämta lektionsmaterial ifrån och att informationen är mer lättillgänglig nu än förr. Det framkommer också av resultatet att lättillgängligheten kan vara någonting negativt och kan lämna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna är att lärare anser att undervisningen blir bättre med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, om de används på rätt sätt. / The purpose of this study is to find out guitar teachers' perceptions of the consequences of the various digital tools and social media used in guitar teaching in music education at different levels. In order to achieve this purpose, I interviewed four practicing guitar teachers. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that the teachers, with the help of digital tools and social media, get supplementary sources to gather lesson materials from and that the information is more readily available now than before. It also appears from the results that the ease of access can be something negative and can leave a frustration among the students. One of the main conclusions is that teachers believe that teaching is getting better with the help of digital tools and social media, if used in the right way.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt, både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt. / In this essay, I aim to examine how, when and in what manner a peer interaction can take place in music education. Through observations and interviews examines how children learn from each other during the music lessons. The concept of peer interaction can be described as all learning that takes place between humans, and the concept is based on how we can advocate participation, communication and diversity of ideas and thoughts in the learning process. Vygotsky and Piaget have had a major impact on the role of collaboration in our school curricula, which is primarily shown by teaching through a democratic perspective. However, it seems as though the importance of collaboration between children has decreased in the school curricula through the years. There are several factors that matter in order for children to learn from each other. Among other things, the teacher’s role to encourage the students to cooperate is very important. Based on Vygotsky's theories on the Zone of Proximal Development a number of different models of peer interactions, used in teaching, have emerged. In music education, students can concretely practice peer interaction, both by learning to work together and also as a method of musical development. In the lessons students can learn from each other and with each other, and by seeing each other's knowledge as an asset the students become equal and the exchange of knowledge more democratic.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik. De beskriver också sin syn på övning, tonbildning och sound samt sina upplevelser av att spela musik. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till mer instrumentspecifik forskning om övning samt inspirera utövare till att diskutera och dela med sig av sina varierade erfarenheter av övning. / The study aims to highlight some professional bass players approach to self-development and its connection with the exercise. The method that has been used is semi-structured interviews. The informants consist of three professional bass players who tell us about their views on practicing and development and what they consider to be important to develop as a bass player. The theoretical basis for this study is a hermeneutic perspective when the goal is to do a deeper analysis and interpretation of the interviewed life-world. The result shows that the interviewees think that the important building blocks in the development are to play with others and listen to music. They also describe their view of exercise, voice production and sound as well as their experiences of playing music. It is hoped that the study will contribute to more instrument-specific research on exercise and inspire practitioners to discuss and share their varied experiences of exercise.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.