In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective.  To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books.  The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom.   The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. / En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.

Ett av fritidshemmets uppdrag enligt styrdokumenten är att inkludera eleverna oavsett kön. Det är vanligt förekommande att elevgruppen delas in baserat på kön och utifrån de normer som lärargruppen har. Det saknas fokus på jämställdhet och genus i lärarnas planering. Essän tar sin utgångspunkt i gestaltningar från vår tidigare erfarenhet där vi har dilemmasituationer baserat på genustolkning och inkludering. Vi frågar oss hur vi som lärare i fritidshem kan påverka inkludering och genus baserat på vår kunskap om läroplanen samt vår förmåga att skapa en jämställd och inkluderande verksamhet.  Syftet med denna essä är att reflektera kring oss själva och personalens svårigheter att inkludera alla elever i aktiviteter på fritidshemmet. Metoden är vetenskaplig essä och observationer. Vi reflekterar kring dilemmat och analyserar det kopplat till genus, normer, jämställdhet, ledarskap, normkritiskt perspektiv och relationell pedagogik. Vi ser att det inom fritidshemmet finns flera utmaningar och att en viktig aspekt i verksamhetsutvecklingen är en god kunskap om läroplanen, engagerad skolledning samt en personalstyrka som vågar utmana och reflektera kring hur verksamheten är uppbyggd avseende på könsroller, inkludering, jämställdhet och elevernas delaktighet. Ett fritidshem där dessa aspekter utvärderas och löpande finns med i verksamheten har goda förutsättningar för att skapa en inkluderande verksamhet. / One of the tasks of the leisure-time center according to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time center 2022 is to include every student regardless of gender. It is common for students to be divided based on their gender and based on the norms that the teachers have. There is a lack of focus on equality and gender in the teachers' planning. The essay takes its starting point in representations from our previous experience where we have dilemma situations based on gender interpretation and inclusion. We ask ourselves how we as teachers in leisure centers can influence inclusion and gender based on our knowledge of the curriculum and our ability to create an equal and inclusive activity. The purpose of this essay is to reflect on all staff's difficulties in including all students in activities during leisure-time. The method is a scientific essay and observations. We reflect on the dilemma and analyze it linked to gender, norms, equality, leadership, norm-critical perspective and relational pedagogy. We see that within the leisure center there are several challenges and that an important aspect in the development of operations is a good knowledge of the curriculum, committed school management and a staff that dares to challenge and reflect on how the operation is structured about gender roles, inclusion, equality and student participation. A leisure center where these aspects are evaluated and are continuously included in the operation have good conditions for creating an inclusive operation.

Issues regarding how gender and sexuality are represented within different discourses have gained increased attention in the past decades. Within the field of language, gender, and sexuality, topics such as sexist language, stereotypes and heteronormativity have been continuously problematised as means of sustaining societal norms. The ramification of such norms can have a negative impact on how people engage with and express their identity, especially within the context of education. Research conducted on textbooks shows problematic representations of gender and sexuality where women are disfavoured and non-binary and LGBTQ+ identities often are excluded. Whilst gender representation has become increasingly more equal, a heterosexual norm is still very much prevalent within education. In response to such issues, the pedagogical approach norm critical pedagogy emerged in Sweden a few decades ago with the aim to develop critical thinking and thus challenge discriminatory beliefs and prejudice. In the present study, the representation of gender and sexuality within education will be investigated in a Swedish context. Linguistic patterns and word choice in three ELT textbooks are analysed through two approaches to content analysis. The findings showed that there is unequal representation of gender and sexuality overall, with gender identities outside the binary and varying sexualities being predominantly excluded. Additionally, implicit linguistic patterns which reinforce gender stereotypes and further limit the scope of acceptable gender expressions emerged across all textbooks. However, the most recent book stood out by being more inclusive and engaging with issues in a way which engages critical thinking.

Denna studie framhäver behovet av inkluderande undervisning inom idrott och hälsa med fokus på icke-binära individer. Målet i skolan är  att skapa en rättvis och delaktig skolmiljö. Skolverket betonar vikten av inkludering, jämställdhet och normkritik i skolan. Detta arbete undersöker strategier för att öka medvetenheten om genusfrågor och motivera icke-binära elever inom idrott och hälsa undervisningen.  Icke-binära personer möter utmaningar och fördomar, särskilt inom idrott där traditionella könsnormer fortfarande råder. Syftet med denna studien är att undersöka vad blivande idrottslärare upplever är utmaningen med att inkludera elever som idenifierar sig som ickebinär i idrott och hälsa undervisnignen. Denna studien utgår från två olika frågeställningar som betonar framtida lärares syn på inkluderande idrott och hälsa undervisningen för icke-binära. Studien använde kvalitativa metoder. Särskilt semistrukturerade intervjuer för att undersöka blivande idrottslärares syn på inkludering av icke-binära elever. Åtta respondenter i åldrarna 20-29 år, intervjuades. Insamling och bearbetning av data involverade transkriberingar och ljudinspelningar för att analysera.  Resultaten pekar på problem med omklädningsrum, idrottsdagar och simlektioner. Åtgärder inkluderar dialog och anpassningar. Inkluderande undervisning betyder delaktighet oavsett kön. Respondenterna önskade mer utbildning om olika genus och föreslår ändrat ordval samt undvikande av uppdelning i tjejer/killar. Diskussionen belyser brister i förberedelser och kunskap. Resultaten betonar behovet av ökad utbildning och stöd för att hantera komplexiteten i inkluderingen för icke-binära. Metoddiskussionen framhäver användningen av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt behov av studier kring ämnet och att följa upp lärarnas praktiska arbete samt undersöka icke-binära perspektiv. / This study highlights the need for inclusive education in Physical Education with a focus on non-binary individuals. The goal in the school is to create a fair and inclusive school enviroment. The national Board of Education emphasizes the importance of inclusion, equality and critique of norms in school. This work examines strategies to raise awareness of gender issues and motivate non-binary students in physical education. Non-binary people encounter challenges and prejudice, especially in sports where traditional gender norms still prevail. The purpose of this study is to investigate what future Physical Education teachers experience as the challenge of including students who identify as non-binary in Physical Education. This is based on two different issues that emphasize future teachers’ views on inclusive in physical education for non- binary people. The study used qualitative methods. Specifically semi-structured interviews to investigate future physical education teachers’ views on the inclusion of non-binary students. Eight respondents aged 20 - 29 years old, were interviewed. Collection and processing of data involved transcriptions and audio recordings for analysis. The results point to problems with changing rooms, sports days and swimming lessons in school. Actions include dialogue and adaptations. Inclusive education means participation regardless of gender. The respondents wanted more education about different genders and suggest changing the choice of words and avoiding the division into girls/boys. The discussion highlights shortcomings in preparation and knowledge. The Findings highlight the need for increased education and support to address the complexities of non-binary inclusion. The method discussion highlights the use of semi-structured interviews. Continued need for studies around the subject and to follow up the  teachers’ practical work and examine non-binary perspectives.

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras. / One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.

A lot of children’s books in today’s society are meant to create diversity with a more including content but it often leads to a content full of stereotypes. The books become stigmatized rather than representative of the diversity in different people. This is an issue since children learn a lot from books even in the technological world we live in right now. That is why the book Pim & Purpurfolket was made. This is the master thesis by Louise Hannu, at Luleå University of Technology is about analyzing and defying the ongoing trend of stereotypical content in children’s literature, by using a norm creative approach. / I dagens samhälle finns det många böcker som är avsedda att skapa mångfald med ett mer inkluderande innehåll men detta leder ofta till ett innehåll fullt av stereotyper. Böckerna blir stigmatiserade snarare än representativa. Detta är ett stort problem då barn lär sig mycket via böcker, även i den teknologiska värld vi lever i just nu. Det är därför boken Pim & Purpurfolket gjordes. Detta examensarbete, skapat av Louise Hannu vid Luleå Tekniska Universitet, handlar om att analysera och trotsa den pågående, stereotypa trend inom barnens litterära värld genom att använda en normkreativ strategi.

Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställdhetsuppdraget. / The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equality commitment into a set of practical tools while also acknowledging the risk of mechanizing it is discussed.

“To understand why we are doing what we do now” – a qualitative study of dance historyteaching within the course Dansteori. This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course“Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed inrelation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain fromtheir studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course “Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed in relation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain from their studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

Att sociala normer omedvetet inbäddas i interaktionsdesign har kommit att bli ett problem i takt med den ökade digitaliseringen. Tidigare forskning visar på att interaktionsdesign inte är en neutral plattform utan kan bidra till exkludering genom att förstärka uppfattningen om vem produkten riktar sig mot inom ramarna för de sociala normer som existerar i samhället. Kunskapsgapet ligger således i bristen på teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt som hjälper designers att ifrågasätta normativa designkonventioner och navigera designrymden för alternativa metoder och praktiker. Denna kvalitativa studie med socialundersökning som forskningsstrategi grundar sig i att besvara forskningsfrågan: Vilka tillvägagångssätt använder UX-designers för att designa normkritiskt inom interaktionsdesign? I denna studie syftar tillvägagångssätt på olika metoder och principer som UX-designers använder i sitt normkritiska arbete. Genom semistrukturerade intervjuer intervjuades tio UX-designers med frågor som utgick från fyra perspektiv: kulturella representationer, interaktivitet, teknik och användningssammanhang. Data analyserades utifrån en tematisk analys och ställdes sedan i relation till dessa fyra perspektiv med kunskap från tidigare studier för att kunna besvara forskningsfrågan. Studien visade på att det fanns flera tillvägagångssätt till att designa normkritiskt, nämligen genom användarcentrerad design, tillgänglighetsgranskning, samt ifrågasättande av normativa designval. Vidare identifierades ett antal ekonomiska, strukturella och tekniska barriärer som motverkar UX-designers tillvägagångssätt för normkritisk interaktionsdesign. / In line with increased digitalisation, the fact that social norms subconsciously are embedded in interaction design has become a topic of discussion. Previous research shows that digitally designed platforms aren't as neutral as we once thought but excludes users by reinforcing the perception of a target audience within the framework of societal norms. The knowledge gap lies in the lack of theoretical and methodological approaches to assist designers in questioning normative design conventions and help navigate the design sphere for alternative methods and practices. By collecting data from social surveys, this qualitative study aims to understand and answer the research question: What approaches do UX designers use to design norm-critically within interaction design? In this study, approaches refers to methods and principles that UX designers use in their norm-critical design work. Semi-structured interviews were conducted with ten participants with questions based on four norm-critical perspectives: cultural representation, interactivity, technology, and context of use. Later, the data was analysed by the use of thematic analysis and examined in relation to these four perspectives with data collected from previous studies to be able to answer the research question. The study showed that UX designers have several approaches to working norm-critical, namely through user-centered design, accessibility reviews, and questioning normative design practices. However, a number of financial, structural, and technical barriers have been identified that counteracts UX designers approaches to norm-critical interaction design.